Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rühs, Christian Friedrich - Ry kloster - Rykov, Aleksej Ivanovitj - Rykovo (Jenakijevo) - Rykt - Ryktborste - Ryktvante - Ryl - Ryle, Herbert Edward - Rylejev, Kondratij Fedorovitj - Ryllshytte gruvor - Rymdgeometri - Rymdmått - Rymdnät el. Rymdgitter - Rymer, Thomas - Rymma (Rumma) - Rymning - Rymningen - Ryner, Han - Rynestad - Rynge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Ry kloster—Rynge
1290
seine Bewohner» (1809; flera sv. övers.), som
ej saknat betydelse för den finländska
nationalkänslans utveckling. R. kallades 1810 till
prof, vid Berlins univ. och behandlade senare
ämnen ur tysk historia, samtidigt med att
han alltjämt ägnade stort intresse åt
Nordens. Hans handbok i medeltidens historia
(1816) utgick i flera uppl. på sv. Även
historiska metod- och principfrågor sysselsatte
honom. Bland dem, som under årtiondena före
Geijers framträdande verkade inom svensk
historisk vetenskap, intar R. utan jämförelse
det yppersta rummet. — Jfr L. Stavenow, »F.
Riihs’ betydelse för svensk historieskrifning»
(i Nord. Tidskr. 1918). N. A.
Ry kloster, se R y d.
Rykov [ry’kof], Aleksej Ivanovitj,
rysk politiker (f. 1881). Slöt sig som student
i Kazan till den revolutionära rörelsen och var
sedan ivrigt verksam som organisatör och
agitator. R. häktades ofta
och ådömdes flera ggr
fängelse- och
förvis-ningsstraff men
lyckades oftast rymma.
1903 blev han i
Genève bekant med
Le-nin och hörde till
dennes närmaste medarb.
Han tog verksam del
i
bolsjevikrevolutio-nen 1917, blev 1918
chef för högsta
ekonomiska rådet, 1919 för
arméns och flottans
förplägnadstjänst och 1921 Lenins
ställföreträdare i folkkommissariernas råd. Vid
Lenins död 1924 utsågs R. till ordf, i
folkkommissariernas råd oeh hade flera andra höga
poster inom förvaltningen och partiet men
störtades 1929 som anhängare av den s. k.
högeroppositionen, från vilken R. dock senare
tog avstånd. A. A-t.
Rykovo [ry’kova], förr Jenakijevo, stad
i Ukraina inom Donetska stenkolsbäckenet;
24,329 inv. (1926). Betydande järn- och
stålindustri.
Rykt, se Hästskötsel.
Ryktborste, borste, som begagnas vid rykt
av husdjur. Skrapan är avsedd för r:s
rengöring och bör aldrig användas på huden.
Ryktvante begagnas i st. f. ryktborste på
finhåriga hästar med mera ömtålig hud.
Ry’, bot., se Vintergröna.
Ryle [råil], Herbert Edward, eng.
biskop, teologisk författare (1866—1925), son till
biskopen i Liverpool John Charles R.
(1816—1900). Blev prof, i Cambridge 1896,
biskop i Exeter 1901, i Winchester 1903, lämnade
1911 av hälsoskäl denna biskopsstol och blev
domprost (dean) i Westminster. R. var en
av sin samtids mest kända engelska
författare på den gammaltestamentliga
bibelforskningens område. I sina skrifter tillämpade
han på ett måttfullt sätt den nyare kritikens
principer. R. var ordf, i den kommission, som
ärkebiskopen av Canterbury 1909 sände till
Uppsala för förhandlingar med den svenska
kyrkan. Y. Br.
Ryle’jev [-jif ], K o n d r a t i j F e d o r
o-vitj, rysk skald, dekabrist (1795—1826).
Skrev ballader och poetiska berättelser med
lillryska motiv, blev en av ledarna för
deka-bristupproret 1825 och avrättades följ. år.
Ryllshytte gruvor, zink-, bly- och
järngruvor i Garpenbergs socken, Kopparbergs län,
10 km ö. om Hedemora. Tillhöra a.-b.
Zinkgruvor, bildat 1923, aktiekap. 1 mill. kr. 1930
erhöllos 16,101 ton för anrikning avsedd
produkt, därav 15,109 ton ur berg, som tidigare
nedstörtats i gruvan som fyllning i utbrutna
arbetsrum och ånyo uppfordrats. E. S. B.
Rymdgeometri, mat., se Geometri.
Rymdmått, mått för uppmätande av en
rymd, vanl. uppkommet genom motsv.
längdmåtts kubering (se K u b i k m å 11). Jfr även
Metersystemet och M å 1 k ä r 1.
Rymdnät el. R y m d g i 11 e r, krist., se
Kristallstruktur.
Rymer [räl’mø], Thomas, engelsk
ur-kundsutgivare (1641—1713). Blev 1692
kunglig historiograf och fick 1693 i uppdrag att
utge Englands fördrag med främmande
makter. Det stora traktatverket »Foedera... ab
A. D. 1101» började utkomma 1704, och av
R. fullföljdes utgivningen t. o. m. 15 :e delen
(1713; går till 1586). Av R. Sanderson
fortsattes verket till 1654. En ny, revid. uppl.,
fram till 1383, utkom 1816—69; ett register
(på eng.) utgavs av S. T. Hardy (»Syllabus»,
3 dir, 1869—86).
Rymma (R u m m a), sjöv., säges vinden
göra, då den drar sig akterligare, d. v. s. blir
mer gynnsam för segling än förut. Motsatsen
kallas s k r a 1 n a.
Rymning, jur., betecknar det fall, då någon
avviker från en ort för att undandraga sig
en honom åliggande förpliktelse el. för att
undgå någon olägenhet i rättsligt avseende,
som eljest skulle drabba honom. Om endera
av äkta makar egenvilligt och utan giltig
orsak undandragit sig sammanlevnaden två år
och ej sedermera upptagit den, äger andra
maken vinna äktenskapsskillnad. För r.
av krigsman (se Desertera) stadgas straff
i strafflagen för krigsmakten, för sjömans r. i
sjömanslagen. Om fånge el. häktad person
försöker rymma, är straff därför icke utsatt,
men lagen bestämmer dock, att man får bruka
allt våld, som är behövligt för att förekomma
r., alltså i nödfall t. o. m. nedskjuta den
rymmande. Rymmer någon för gäld, äga
fordringsägarna yrka hans försättande i konkurs, och
under vissa förutsättningar träffas sådan r
även av straff (se
Konkursförbrytelse). (R. B-l.)
Rymningen, skog s. v. om Uppsala, där
under Gustav Vasas befrielsekrig Upplands
allmoge sammandragits till ett angrepp på
Uppsala, vilket misslyckades, varefter Gustav
Vasa (juni 1521) var nära att tillfångatagas
vid Läby vad (se Läby).
Ryner [rinä’r], Han, fransk författare (f.
1862). R. har i essäer och romaner framlagt
en mystisk levnadsfilosofi, besläktad med Sar
Péladans, men han äger en obestridlig
berät-tarbegåvning och en visionär fantasi, som han
vetat omsätta i njutbar form, särskilt i verk
av senare datum, ss. »Les pacifiques» (1914)
och »La tour des peuples» (1919). Kj. S-g.
Rynestad, se Luntertun.
Rynge, herrgård i Sjörups socken,
Malmöhus län. Blev 1768 självständig egendom och
var under släkten von Hermansons ägartid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
