Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rysk-japanska kriget 1904—05 - Rysk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1301
Rysk konst
1302
Rechenschaftsbericht an den Zaren» (1909);
C. G. Axelson, »Taktiska studier ur det
ryskjapanska kriget» (4 bd, 1909—14); »Der
rus-sisch-japanische Krieg. Amtlicher Darstellung
des russischen Generalstabes» (5 dir, 1904-—•
12) ; »Der japanisch-russische Seekrieg 1904
—05», utg. av japanska amiralstaben (3 dir,
1911). M. B-dt.
Rysk konst. Ang. förhistorisk r. se Rys
s-1 a n d, sp. 1332 ff. — Även om den äldsta
konsten i Ryssland visar släktskap med
grannländernas, har den dock sin bestämda
karaktär, som bevarats in i modern tid. Det är klart,
att förbindelserna med de form- och
motivrika muhammedanska och bysantinska
konst-och kulturkretsarna fingo en viss betydelse
för r:s utveckling. Endast i nordligaste
Ryssland fortlevde den inhemska konsten mera
egenartat.
Sannolikt infördes bysantinska typer och
detaljer i arkitekturen redan före
kristendommens off. antagande i Ryssland 989 och
blandades med sydryska, förmongoliska
element. Med den grekiska kristendomsformen
följde nya impulser till bysantinism i konsten.
Starka skäl tala för att t. ex. de av trä på
1600-och 1700-talet uppförda kyrkorna i
Ukraina bevara äldre importerade byggnadstyper,
bl. a. det i planen korsformade
gudstjänsthuset med flera, oftast fem kupoler. I nyare
tid ställdes dessa på taket som prydnader,
men urspr. välvdes de över det öppna
kyrkorummet och voro således organiskt förenade
med innerarkitekturen.
Den första större kyrkobyggnaden i sten
blev Sofiakatedralen i Kiev (1000-talets förra
hälft), en lång tid Rysslands förnämsta
helgedom och konsthistoriskt sett ett av de
märkligaste rysk-bysantinska byggnadsverken, en
kupolrik, femskeppig centralanläggning, som
i århundraden varit mönster för den kyrkliga
arkitekturen i Ryssland (bild 1—2).
Samtidigt byggdes den treskeppiga
Återlösarkate-dralen i Tjernigov; treskeppiga kyrkor blevo
sedan ganska vanliga. Sofiakatedralen i
Nov-gorod (bild 3) efterbildar Sofiakyrkan i Kiev.
Omkr. 1100 uppfördes flera märkliga kloster
i Kiev och Novgorod, alla med stora kyrkor.
Uspenskijkatedralen i Vladimir (1180-talet),
en storslagen anläggning med fem kupoler
(bild 4), har enkla, rundbågade bågställningar
på fasaderna och romanska fönster, medan
Dmitrijkatedralen där (1190-talet) med en
enda kupol har exteriören så gott som betäckt
med figurreliefer i bysantinsk art (bild 5—6).
På liknande sätt prydes det yttre av den för
1300—1400-talsarkitekturen typiska
Återlö-sarkatedralen i Novgorod (1370-talet). Gotiska
detaljer påträffas i Uspenskijkatedralen i
Sve-nigorod (omkr. 1400).
På 1400-talet blev Moskva centrum för den
gammalryska kulturen. Under årh:s förra
hälft tillkom Treen ighetskatedralen —
tre-skeppig, ung. kvadratisk, med en kupol — i
Sergejklostret i Moskva. Under senare
hälften av årh. tillkallades en italiensk arkitekt,
Aristotele Fioravanti (omkr.
1415-—-86) från Bologna, som uppförde tsarernas
kröningskyrka, Uspenskijkatedralen
(1470-talet) i Moskvas Kreml, en medeltidsbetonad
stilblandning av ryskt och västerländskt, som
står i motsättning till den av en annan
ita
lienare, Alois io Novi (Frjazin) från
Milano, byggda tsarernas forna gravkyrka,
Ar-changelskijkatedralen (1505—09) i Kreml i
Moskva (se d. o., bild 2); gravkyrkan har
renässanskaraktär. De nämnda kyrkorna voro
av sten, men eljest voro de flesta
byggnaderna i Moskvas Kreml ännu in på 1500-talet
av trä. På 1480-talet började man uppföra
huvudpartierna av tsarpalatset av sten;
arbetet leddes av italienare. Även klocktornet
Ivan velikij (1505—08 och 1600; se M o s
k-v a, bild 2) är en italienares verk. Mycket
starkt influerad av den italienska
renässansen är den säregna, stilblandade, tornliknande
kyrkan i Kolomenskoje (1530-talet; bild 7).
Som helhet verkar dock kyrkan rysk produkt.
Till minne av erövringen av Kazan byggde
ryska arkitekter Vasilijkatedralen (1550-talet)
i Kreml i Moskva (se d. o., bild 9). Detta den
gammalryska byggnadskonstens förnämsta
monument, med praktfullt ornerade
lökkupoler och en förbryllande rikedom på svulstiga
former och olikstilade detaljer, blev färdigt
först på 1600-talet.
Under 1500-talet uppfördes kyrkor och
kloster i mängd över hela landet. En ny
klosterstil, en motsats till den föregående asketiskt
inriktade, utgick från Moskva. Även i n.
Ryssland byggde regeringen av sten i städer
och kloster, men huskropparna blevo
massivare, enklare och kärvare, vilket var i stil
med landsändans enklare och fattigare kultur.
Syskyklostret i Archangelsk (omkr. 1600;
bild 8) visar Nordens benägenhet för det
kolossala, mäktiga men samtidigt formfattiga,
och ännu i början på 1700-talet byggdes i
en från Novgorod och Pskov härstammande
primitivare stil, ej olik den romanska.
I motsats till på 1500-talet, då många off.
byggnader tillkommo, uppfördes på 1600-talet
ett stort antal hus och kyrkor av enskilda.
Mycket av det, som då tillkom, bär
folkkonstens karakteristiska kännetecken. I byarnas
trähus upprepas då och senare gamla former,
som blandas med lån från städernas
stenbyggnader; bysantinska, medeltida
stilelement, vuxna i sten, omsättas i trä (bild 9).
I Moskva möter man i flera
1600-talsbygg-nader med barocken besläktade drag, så i
kyrkan Putinkovskaja (omkr. 1650).
Barockens måleriska princip avspeglas delvis även
i planen och husgrupperingen i den stora
slottsanläggningen av trä i Kolomenskoje (1667
—81; förstörd på 1700-talet; modell bevarad),
ehuru flera av de många olika byggnaderna
påminde om gammalrysk trästil. Ett uttryck
för reaktionen mot tidens frisinne i
arkitekturen var den av patriarken Nikon uppförda
De tolv apostlarnas katedral i Kreml i Moskva
(1650-talet), som går tillbaka på
korskupol-kyrkan med fem kupoler; en eftergift åt
tids-stilen var, att patriarken lät bygga ihop
katedralen med sitt palats bakom en enhetlig
fasad. Vid samma tid byggdes en grupp
märkliga kyrkor i Jaroslavl.
Med Peter I:s ingripande började även r:s
europeisering. Arkitekturen togs om hand av
utlänningar, mera sällan av i utlandet
utbildade ryssar. I det nyanlagda Petersburg
påskyndades byggnadsverksamheten genom
dra-koniska föreskrifter. Fransmannen A 1 e
x-andre Jean B. Leblond (1769—1719),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
