- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 16. Posen - Ryssland /
1309-1310

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rysk-turkiska kriget 1877—78 - Ryss (Kolryss) - Ryssberget - Ryssby (Kalmar län) - Ryssby (Kronobergs län) - Ryssbylund - Rysselberghe, Théo van - Ryssgubbe, Rysskål, Ryssrova, Långrova - Ryssja - Rysskål - Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1309

Ryss—Ryssland

1310

under befäl av Abd-ul Kerim. Sedan den ryska
uppmarschen fullbordats, övergicks Donau vid
Zimnicea (45 km nedanför Nikopoli) 27 juni
och påföljande dagar efter strider med
underlägsna turkiska krafter. En avantgardeskår
under general Gurko bildades för att
framtränga söderut och sätta sig i besittning av
Balkanövergångarna, och arméstyrkor
utsändes utmed Donau i ö. och v. riktning. Trnovo
togs av Gurko 7 juli, Sipkapasset 19 och
Stara Zagora 30 juli, men då han påträffade
starka turkiska krafter och underrättelserna
från Plevna blevo alltmer oroande, företog
han ett hastigt återtåg norrut över Balkan.

Vid Plevna (se d. o.) hade nämligen
Osman pascha inträffat 17 juli, och där hade
ryssarna förgäves genom upprepade
storm-ningsförsök sökt sätta sig i besittning av
platsen. Genom Plevnas läge ej långt från
sidan om ryssarnas förbindelselinje lamslogos
deras operationer. Turkarna stodo med en
arméavd. s. om Sipkapasset och med
huvudhären under Muhammed Ali pascha vid
Raz-grad (50 km s. ö. om Ruse). Förbittrade
strider utkämpades i Sipkapasset 21—26
aug. och 17 sept. Först efter Plevnas fall
10 dec. 1877 kunde dock ryssarna
återupptaga sina planer att tränga ned i riktning
mot Konstantinopel. Efter stora
ansträngningar hade de ryska kolonnerna på nyåret
1878 överskridit Balkan och stigit ned på
Ru-meliens slätter. Filippopel intogs 14 jan. 1878
och Adrianopel 19 jan. Turkarna, över vilka
Sulejman pascha tagit befälet, drogo sig på
alla håll skyndsamt tillbaka bakom
Konstan-tinopels befästningar. De ryska trupperna
utvecklade sig framför den turkiska
huvudstadens murar; men där bjöds dem halt, i det att
stillestånd avslöts i Adrianopel 31 jan. Ett
preliminärt fredsslut undertecknades i San
Stefano 3 mars 1878.

På krigsskådeplatsen i Mindre
Asien hade de ryska kolonner, som på
skilda vägar satts i gång mot Erzerum, efter två
mån. trängts tillbaka in på ryskt område.
Men sedan ryssarna erhållit förstärkningar
och då den turkiske överbefälhavaren
Mukh-tar pascha 15 okt. 1877 vid Aladjadag lidit
ett grundligt nederlag, kunde ryssarna
fortsätta sin framryckning. Snart stodo deras
huvudkrafter under general Loris-Melikov
utanför fästningen Kars, som stormades natten
till 18 nov. Fästningen Erzerum var då
innesluten av en annan kolonn, och Turkiets kraft
i Mindre Asien var bruten.

Om de slutliga fredsvillkoren se
Berlin-kongressen. — Litt.: Av den rika litt.
må anföras: A. Springer, »Der
russisch-tür-kische Krieg» (5 bd, 1885—90) och »Der
rus-sisch-türkische Krieg 1877—78 in Europa»
(7 bd, 1891—93); ryska generalstaben, »Der
russisch-türkische Krieg 1877—78 auf der
Balkanhalbinsel» (5 dir, 1902—11). M. B-dt.

Ryss (Kolryss), fordon med en hög, av
vidjor flätad korg, vari träkol forslas. Jfr
K o 1 m å 11.

Ryssberget, bergshöjd på gränsen mellan
Skåne och Blekinge, når i n. 153 m ö. h.

Ryssby, socken i Kalmar län, N. Möre
härad, på Kalmarsundskusten, n. om Kalmar;
160,33 kvkm, 2.633 inv. (1932). Bördig slättbygd
med lövskogsdungar, i v. skog. Skärgårds-

kust; halvön Skäggenäs når halvvägs till
Öland. 3,782 har åker, 10,630 har skogsmark.
Egendomar: Ryssbylund, Haraldsmåla m. fl.
Pastorat i Växjö stift, N. Möre kontrakt. —
Av de s. k. Ryssby skansar, om vilka
streds under Kalmarkriget (se d. o.), finnas
lämningar nära kyrkan. G. R—11; L. W :son M.*

Ryssby, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad, kring de av Helgeån genomflutna
Ryssby- och Stensjöarna ö. om Ljungby
köping; 176,36 kvkm, 2.436 inv. (1932).
Skogs-och myrområde med spridd odlingsbygd. 2,055
har åker, 9,086 har skogsmark. Förr många
herrgårdar. Ingår i R. och Tutaryds pastorat
i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.

Ryssbylund, gods i Ryssby socken, Kalmar
län, 16 km n. om Kalmar; med underlydande
838 har, därav 410 har åker; tax.-värde
441,500 kr. (1929). Var redan på 1500-talet
säteri, som på 1600- och 1700-talet tillhörde
släkten Cronhiort, på 1800-talet bl. a. frih.
A. C. Raab och Hj. Kylberg (se K y 1 b e r g,
L. W.). 1856—58 var en länets och senare (från
1863) en privat lantbruksskola förlagd till
R. Nuv. ägare är frih. Adolf Rappe.

Rysselberghe [réFselbärge], Théo van.
belgisk målare (f. 1862). Blev tidigt en av
nyimpressjunismens främsta representanter.
R. målar i ett konsekvent genomfört
fläckmaner med frisk, ljus och blomstrande färg
aktstudier, solskensstudier med figurer i
landskap, porträtt och dekorativa kompositioner.
R. har även utfört affischer och bokomslag
tned ornamental
komposition. G-g N.*
Ryssgubbe,
Rysskål, Ryssrova,
Långrova, Bünias
orientälis, en till fam.
Crucifcrae hörande,
omkr. 1 m hög,
flerårig ört med
grov-tandade blad, talrika
gula blommor och
snett äggformiga,
en-el. tvåfröiga skidor.
Inkom österifrån till
Sverige under senare
hälften av 1700-talet.
Till följd av sina
grova, djupgående
rötter är den ett
mycket besvärligt
åkerogräs. G. M-e.

Ryssja, se Fiskredskap, sp. 500.

Rysskål, bot., se Ryssgubbe.

Ryssland, ry. Rossija, jordens till ytan
största sammanhängande statsbildning,
omfattande största delen av Östeuropa samt
Kaukasien, v. Centralasien och hela
Nordasien, bildar efter revolutionen ett
statsförbund, off. kallat Sojuz sovetskich
sotsialisti-tjeskich respublik (SSSR), Socialistiska
sovjetrepublikernas union; huvudstad: Moskva.
Enl. off. uppgifter omfattar R. inom nuv.
gränser 21,236,100 kvkm med 161,006,200
inv. (1931); härav falla på Europeiska R.
ung. 4,446,500 kvkm med 3/4 av
befolkningen och på Asiatiska R. ung. 16.789,600
kvkm med x/4 av befolkningen. Gränsen
mellan dem anses vanl. följa Uralbergen,
Uralfloden, Kaspiska havet och Manytjsän-

Ryssgubbe,
Bunias orientalis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 15:58:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0825.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free