Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Råggärd (Roggerd) - Rågkli - Råglas - Råglosta - Rågmjöl - Rågummi - Rågvallmo - Rågång - Rågångs- och rösebeskrivning - Rågöarna - Råhud - Råhult - Råhumus - Råk - Råka - Råkoppar - Råkost - Råkultur - Rålamb, släkt - Rålamb, Anders Sigfridsson - Rålamb, Bror - Rålamb, Claës Brorsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Råggärd—Rålamb, C. B.
12
Råggärd, före 1913 även Roggerd,
socken i v. Dalsland, Valbo härad, Älvsborgs
län; 64,67 kvkm, 639 inv. (1932). Spridd
odlad bygd mellan mossmarker och skogiga
bergpartier. 953 har åker, 2,458 har
skogsmark. Ingår i Högsäters, Järbo, Rännelanda,
Lerdals och R:s pastorat i Karlstads stift,
V. Dals kontrakt.
Rågkli, se Råg.
Råglas, se Glas, sp. 734.
Råglosta, bot., se L o s t a.
Rågmjöl, se Kvarn, sp. 346—347, Mjöl
och Råg.
Rågummi, se Kautschuk.
Rågvallmo, bot., se Vallmo.
Rågång (av fsv. rä, eg. stång, råmärke), en
genom vissa märken på marken betecknad
gränslinje mellan skilda jordegendomar. I
landskapslagarna omtalas sådana märken
under namn av bl. a. r å och rör. Denna
beteckning övergick till landslagarna och
återfinnes i 1734 års lag. Enl. denna lag
(jordabalken kap. 12) äro de giltiga råmärkena rå
•och rör el. fasta märken (gamla gärdesgårdar,
berg, stenrösen, diken, häckar, å, sjö el. sund
in. m.). Härtill kom sedermera r å g a t a (i
skogsmark). Enl. lagen om delning av jord
å landet 18 juni 1926 (7 kap. 6 §) samt
gällande mätningsförordning (17 dec. 1920) äro
råmärkena: råsten, rör el. stång av järn,
glaserat rör, borrhål med dubb samt träpåle. I
den mån redan befintliga gränsmärken
fortfarande äro tillfredsställande, skola de dock
användas. I skogbevuxen mark, som ej är
park, plantering, tomt el. dyl., skall
ägogräns utom med föreskrivna råmärken
utmärkas på särskilt sätt (upphuggning el.
märkning). I fråga om ägogräns i vatten må,
där hinder möter för dess utmärkande på
eljest stadgat sätt, dylik gräns utmärkas på
lämpligt sätt. I stad gälla särskilda
bestämmelser enl. lagen om fastighetsbildning i stad
12 maj 1917 (kap. 2, 5 och 6). Dock skall,
där ägogränsen utgör gräns mellan stadsjord
och jord å landet el. sakägare (i fråga om
annan än tomtgräns) så fordrar el. fråga är
om laga skifte, gränsens bestämmande ske i
den ordning, som stadgas i jorddelningslagen
för landet (2 kap. 13 §, 5 kap. 5 §, 6 kap.
1 §). Jfr Gränsmärken. Schg.
Rågångs- och rösebeskrivning, av
lantmätare upprättad beskrivning över rågång (se
d. o.), dess sträckning och de råmärken, med
vilka den är utmärkt på marken. II. Rhn.*
Rågöarna, två öar utanför Estlands kust, se
Estlandssvenskar, sp. 1088.
Råhud, halvberedda, från hår och överhud
befriade nöthudar, som torkats i utspänt
skick. Nyttjas till en del tekniska lädervaror,
som fordra ett starkt och på samma gång mot
stötar elastiskt material. Genom limning och
stark hoppressning av utskurna bitar av r.
åstadkommas hårda block, s. k. r å h u d
s-kolvar, varur framställas tystgående
kuggar och kugghjul samt packningar,
ventilskivor o. dyl. G. H-r.
Råhult, skpsb., se Bordläggning 1.
Råhumus, se Humusämnen, sp. 127.
Råk. 1. En mer eller mindre bred rämna i
isen. — 2. Inälvorna hos vissa djur, t. ex.
fiskar.
Råka, zool., se K r å k s 1 ä k t e t.
Råkoppar, se Koppar, sp. 1190.
Råkost, föda, som förtäres i rå, icke genom
kokning förändrad form. En extrem modern
rörelse anser, att all människoföda bör
utgöras av r. Denna uppfattning saknar
vetenskapligt hållbara stöd. Ett regelbundet
tillskott av r. (i form av frukt, vissa rotfrukter
etc.) till den vanliga kosten synes däremot
önskvärt. Ljd.
Råkultur, till skillnad från renkultur (se
d. o.) en kultur, där mikroorganismen i fråga
visserligen helt dominerar men ej är fri från
inblandning av andra organismer. Chr. B-l.
Rålamb, svensk frälsesläkt, härstammar
från Peder R., vilken 1418—58 nämnes som
häradshövding i Gästrikland. Om hans
sonsons sonson A. S. R. se nedan. Dennes son
Bror Andersson R. (1568—1647) blev
1613 kammarråd, användes bl. a. för
uppbringande av penningar till Älvsborgs lösen
och var 1624—27 landshövding i
Västmanland. Hans son kammarjunkaren Erik
Brorsson R. (d. 1635) tjänstgjorde vid
en Gustav II Adolfs fest i Tyskland nov. 1631
och föll därvid i onåd, då konungen
uppfattade en hans åtgärd som avsiktlig olydnad
(jfr Hist. Bibi., V, 1878). Erik R. flydde, och
även hans fader drabbades av onåden,
vilket väckte stort uppseende. B. A. R. var dock
senare (1634—37) landshövding i Äbo. Hans
son och Erik R:s halvbror C. B. R. (se
nedan) blev frih. 1674. C. B. R. hade i tre olika
giften sönerna Åke R., Bror R. och Gustaf R.
Om dem och Äke R:s helbrors sonson H. G. R.
se nedan. Om Gustaf R:s helbror karolinen
frih. Anders R. (1678—1762) se Sigrid
Leijonhufvud i Ord och Bild 1902. En son
till H. G. R. var överhovstallmästaren frih.
Claes R. (1750—1826), som 1792—98 var
förste dir. vid K. m:ts hovkapell och
spektak-ler. Frih. Gustaf R:s sonsons sonsons son
frih. Claes Erik R. (f. 1868 11/e), som
1930 blev överhovjägmästare, är en utmärkt
djurmålare och djurskulptör. — Om den
huvudsakligen från frih. Gustaf R. härrörande
Rålambska
handskriftssamlingen på Kungl. bibi, se H. Wieselgren i Hist.
Tidskr. 1887. Till Kungl. bibi, donerades
1886 även en inom släkten R. bildad dyrbar
samling av svenska tryck. B. H-d.
Rålamb, Anders Sigfridsson,
krigare (d. 1583); jfr släktart. Var fogde i
Hälsingland och Ångermanland, 1558—63 på
Stockholms slott. S. var en av dem, som 1563
fängslade hertig Johan och hans gemål i Finland,
samt fick 1564 överinseende över arkliet
(va-ponförrådet). Under kriget användes R. på
olika håll. Strax före Erik XIV :s fall
övergick R. till hertigarna, var under Johan III
kammarråd och tjänstgjorde till sin död som
överste tygmästare. B. H-d.
Rålamb, Bror, frih., krigare, lärd (1668—
1734), son till C. B. R. Deltog i Karl XII:s
fälttåg, blev fången vid Poltava 1709 och
återfick friheten först efter fredsslutet 1721.
R. blev 1722 överste och 1733 landshövding i
Österbotten. Han efterlämnade bl. a. i
handskrift ett fransk-latinsk-svenskt lexikon i 5
folioband och ett slags konversationslexikon,
»Alphabetiskt tidsfördrif». P. S.*
Rålamb, Claes Brorsson, frih.,
ämbetsman och skriftställare (1622—98); jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
