Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rålamb, Claës Brorsson - Rålamb, Gustaf - Rålamb, Hans Gustaf - Rålamb, Åke - Rålambshov - Rålik - Råmaterial el. Råvara - Råmjölk - Rån (juridik) - Rån (bakverk) - Råneå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Rålamb, G.—Råneå
14
släktövers. Sysselsatte sig efter studieresor
i främmande land (1642—44) till en tid mest
med jordbruk och
juridiska studier, ur
vilka framgick
arbetet »Observationes
ju-ris practicæ Thet är
Åthskillige
påminnelser vthi
rättegångs-saker» (tr. 1674; ny
uppl. 1679). Vid 1655
års riksdag uppträdde
R. som den lägre
adelns förespråkare,
följde som hov- och
krigsråd Karl X
Gustav till Polen och
Dan
mark och avfärdades 1657 som sändebud till
Konstantinopel, varom han 1658 skrev en
resebeskrivning (tr. 1679). Vid 1660 års båda
riksdagar var R. en av de mest framträdande
talarna på riddarhuset och gick i spetsen
vid adelns kamp mot Karl Gustavs
testamente liksom vid hävdandet av adelns
rättigheter gentemot rådet. S. å. utnämndes
han till landshövding i Uppland, blev vid
slutet av 1664 års riksdag själv riksråd
och inträdde i Kammarkollegium som
kammarråd. Motståndare till De la Gardies
franskvänliga politik, medverkade han
sedermera vid 1675 års riksdag kraftigt till
genomdrivandet av beslutet om undersökning
av förmyndarregeringens förvaltning. 1673
hade han blivit överståthållare i Stockholm
och 1674 frih.; 1678 flyttades han som
president till Göta hovrätt och sändes som
förklarad motståndare till Johan Gyllenstierna
före 1680 års riksdag till de svenska
provinserna i Tyskland för att vara ur vägen och
där genomföra vissa förbättringar. Vid sin
återkomst måste han som de andra
rådsherrarna i början av 1682 inge sin
avskedsansökan. Genom stora kommissionens domar och
reduktionen miste han sin egendom. Jfr N.
v. Dardel i Personhist. Tidskr. 1902. G. W-k.
Rålamb, Gustaf, frih., topograf, historisk
författare, boksamlare (1675—1750), son till
C. B. R. Blev landshövding i Skaraborgs län
1723, president i Kammarrevisionen 1727 och
i Bergskollegium 1736.
— I handskrift
efterlämnade R.
»Stockholms stads
beskrif-ning» (nu i Kungl.
bibi.; dess 2:a del är
utg. i S:t Eriks
Årsbok 1913), en
rese-journal m. m. R. var
en av Sveriges mest
nitiska och
uppoffrande samlare under
1700-talet. Om
Rå-lambska handskriftssamlingen se
släkt
övers. R:s stora mynt- och medaljsamling
inlöstes 1756 av rikets ständers bank. -rn.*
Rålamb, Hans Gustaf, frih., författare
(1716—90); jfr släktart. Var lärjunge och
vän till O. von Dalin, blev konduktör vid
Fortifikationen och 1744 kammarherre. 1758
utgav R. första delen av romanen »En
svensk adelsmans äventyr, i främmande
orter». Andra delen utkom först 1780, sedan
E. E. Ullman på egen hand s. å. utgett en
dylik. R. blev 1761 hovmarskalk. Han var en
efterföljare till Prévost d’Exiles, vars
uppfattning i stort sett präglar hans
människoskildring. — Litt.: Sigrid Leijonhufvud, »Ur
svenska herrgårdsarkiv» (1902); F. Böök,
»Romanens och prosaberättelsens historia i
Sverige intill 1809» (1907). R-n B.
Rålamb, Åke, friherre,
encyklopediförfat-tare (1651—1718), son till C. B. R.
Tjänstgjorde vid Livgardet och fick 1711 överstes
titel. Författade ett slags encyklopedi,
»Ade-lig öfning», av vilken 6 dir utkommo 1690—
94 (se Encyklopedi, sp. 775). Ett
utdrag, som omfattar ränteberäkning m. m.,
har blivit folkbok och upplevat en mängd
uppl. R:s »Samblebook» över lagar,
författningar m. m. finnes i Riksarkivet. (O. W-n.)
Rålambshov, gammal malmgård på
Kungsholmen i Stockholm, byggd som sommarställe
åt P. E. Georgii (se d. o.) 1801; äges nu av
Stockholms stad.
Rålik, sjöv., se R å 1.
Råmaterial el. Råvara, ämne, varav en
förädlad produkt framställes industriellt. R.
kan vara en ren naturprodukt men även ett
halvfabrikat (se d. o.). Sålunda säges t. ex.
järnmalm vara r. för tackjärn och
maskin-spunnet garn råvara för vävnader. G. H-r.
Råmjölk, se Mjölk, sp. 162. Jfr även
K a 1 v d a n s.
Rån (fsv. rän), jur., betecknade i äldre tider
ett öppet — antagligen ej nödvändigt
våldsamt — tillgrepp av annans egendom. R.
bedömdes mildare än den hemliga, fega
tjuv-naden. Numera är förhållandet emellan dessa
brotts svårhetsgrad det omvända. Med r.
förstås nu det fall, då någon »medelst våld å
person el. användande av hot, som innebär
trängande fara, av annan tager gods eller
penningar» (strafflagen kap. 21 § 1). Lika
med r. anses det, om tjuv, vilken träffas å
bar gärning, med sådant våld el. hot, som
för r. förutsättes, sätter sig till motvärn emot
den, som vill återtaga det tillgripna, ävensom
om någon medelst enahanda slags våld el. hot
avtvingar annan skuldebrev, kvitto el. dylik
handling, varigenom dennes el. en tredje
persons egendomsrätt skulle kränkas. Straffet
för r. är flerårigt straffarbete och kan i
svårare fall bli straffarbete på livstid. N. S-g.*
Rån, lcokk., bakverk, bestående av grädde,
mjöl och socker, stundom även ägg och smör.
Gräddas på fasonerade rånjärn. Tunnrån
rullas el. formas till strutar, vilka fyllas med
vispad grädde. G o r å n (fr. gaufrettes) äro
tjockare. D-e.
Råneå, socken och tingslag i n.
Västerbotten (se karta vid d. o.), Norrbottens län, kring
Råne älv, mellan Bottenviken och
Lapplands-gränsen; 2,173,50 kvkm, 8,682 inv. (1932),
därav i R. övre kyrkobokföringsdistrikt 2,681
inv. Bebyggelsen är huvudsaki. samlad kring
Rånefjärden, nedre Råne älv, Vitån, sjöarna
samt kring Gunnarsbyn, kyrkby för övre
sockendelen. Skärgårdskust; f. ö. småkuperade
skogs- och mossmarker, som sakta stiga mot
v. 4,135 har åker, 145,050 har skogsmark.
Huvudnäring: jordbruk med skogsbruk.
Kyrkbyn (Rånbyn) vid Råne älvs mynning har stor
pjäxfabrik samt är tingsställe för R. tings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
