Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Råneå - Råne älv - Rånförsäkring - Rångedala - Rånikjokk - Rånnum - Rånock - Rånåsfoss - Rånäs - Rånö - Rå och rör - Rå och rörs frihet - Rå- och rörshemman - Råolja - Råoljemotor - Råsegel - Råshult - Råskenor - Råsocker - Råstojaure, Rostojaure - Råstänger - Råsunda - Råtacklad - Råtta - Råttbekämpande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Råne älv—Råttbekämpande
16
Rånäs slott.
lag. Vid Vitåns mynning Jämtösund, till 1928
sågverk och lastageplats. Om Råneverken
och Meldersteins forna järnbruk se M e Id
erst e i n. Pastorat i Luleå stift, Norrbottens
s. kontrakt. Tingslaget tillhör Gällivare
fögderi och Kalix domsaga.
Råne älv, från Råne träsk (363 m ö. h.) s.
om Gällivare kyrkstad till Rånefjärden av
Bottenviken; längd 160 km, flodområde 4,160
kvkm, disponibel medelvatteneffekt 87,000
hkr, utbyggd 500 hkr (Rånforsen vid
mynningen), flottleder tills. 600 km, tillsläppt
flottgods 136.245 kbm (1929). Bifloder
Livasån-Rörån (flodområde 1,060 kvkm; avvattnar
Lappträsket), Abramsån (från Degervattnet,
17 kvkm, 137 m ö. h.) m. fl. I nedre loppet
betydande sel, bl. a. Degerselet (se d. o.). Se
vidare kartorna vid Lappland och
Västerbotten.
Rånförsäkring, se Försäkring, sp. 269.
Rångedala, socken i Älvsborgs län, Ås
härad, i höglandet n. ö. om Borås; 41,91 kvkm,
853 inv. (1932). Skogs- och bergstrakt kring
Rångedalaåns djupa dal till Viskan, som
bildar n. gränsen. 712 har åker, 2,303 har
skogsmark. Ingår i R., Toarps, Äspereds,
Tär-by och Varnums pastorat i Skara stift, Ås
kontrakt.
Rånikjokk, en av Skellefte älvs källfloder,
kommer med en s. källarm från trakten av
Nasafjäll och en nordlig från gränsfjället
Tjåkkegaise och utmynnar efter storslagna
forsar och fall i v. Sädvajaure (464 m ö. h.).
Rånnum, egendom i V. Tunhems socken,
Älvsborgs län, ö. om Göta älv och strax s. om
dess utflöde ur Vänern; 438 har, därav 187
har åker; tax.-värde 470,400 kr. (1930). Äges
numera av Wargöns a.-b. Till skydd för den
1657 av Wärnschiöldh påbörjade viktiga bron
över älven invid R. anlades 1657—58 R å
n-nums skansar.
Rånock, sjöv., se N o c k 1.
Rånåsfoss, se G lom men, sp. 765.
Rånäs, gods i Fasterna socken, Stockholms
län (Uppland), n. om sjön Skedviken; 9.434
har, därav 1,434 har åker; tax.-värde 2,410,800
kr. (1928). Slottet är uppf. på 1830- och
1840-talet efter ritningar av P. A. Nyström (se
d. o.). R., som tidigare lytt under Mörby (se
d. o.), blev säteri 1678 under J. V. Lützow
och kom genom köp 1704 till släkten
Stenbock. 1772—1927 hade R. samma ägare som
Gimo (se d. o.). Det inköptes 1931 av
Stockholms stad och har iordningställts som
sinnessjukhus.
Rånö, bergig, skogbevuxen ö i Stockholms
skärgård, Utö socken, ö. om Mysingsfjärden
och Nynäshamn; 625 har.
Rå och rör, kam., se Rågång.
Rå och rörs frihet, se Frälse, sp. 1254.
Rå- och rörshemman, kam., i de
gammalsvenska landskapen hemman, som tillhöra
säterier och äro belägna inom den bys rågång,
där själva sätesgården ligger (se F r ä 1 se, sp.
1254). Jfr Insocknehemman. Kbg.*
Råolja, oraffinerade el. delvis raffinerade
brännoljor (se d. o.).
Råoljemotor, tekn., se O 1 j e m o t o r.
Råsegel, fyrkantigt segel, fäst till en rå
(se d. o.). Jfr Buk 2.
Råshult, f. d. komministerboställe i
Sten-brohults socken, Kronobergs län, bekant som
C. von Linnés födelseort. Ett sockenmuseum
är inrymt i gården. Se även uppsats i Sv.
Linnésällskapets Årsskr. 1920.
Råskenor, omedelbart efter framställningen
och utan särskild upphettning utvalsade
väll-järnsstycken (se J ä r n, sp. 25) med rå och
ojämn, flagig yta. R. ha rektangulär
genomskärning (oftast 7,5X 1,5 cm), råstänger
däremot kvadratisk genomskärning (med
rundade hörn). G. H-r.
Råsocker, dets. som oraffinerat socker.
Rå’stojaure, Ro st oj au re, sjö i
Karesuando socken, Norrbottens län, på gränsen till
Norge; 28 kvkm, 681 m ö. h. Avrinner såväl
österut genom Råstoätno (övre
Lainio-älven) som västerut genom den norska
Rosta-elven till Målselven och Ishavet.
Råstänger, tekn., se Råskenor.
Råsunda, municipalsamhälle och förstad till
Stockholm, i Solna socken, Stockholms län,
närmast ö. om Sundbybergs stad; 117 har,
4,667 inv. (1932). Samhället har uppväxt på
de av R. förstads-a.-b. 1908 inköpta
egendomarna Ellenhill och Charlottenburg och fick
1909 dubbelspårig spårvägsförbindelse med
Stockholm. I n. ligger »Filmstaden» (se
Svensk filmindustri) och i parken s.
om Råstasjön vattentornet; Stockholms
spårvägars förråd och reparationsverkstäder äro
förlagda till R. Frilufts- och solbad, en Sv.
fotbollsförbundet tillhörig idrottsplats
(planeras till stort fotbollsstadion). Tax-värde å
fastighet 19,423,600 kr. (1931), tax. inkomst
7,414,700 kr. (1930).
Råtacklad, fartyg med rår på masterna;
fartyg utan rår säges vara slättoppat
el. slät rigg a t. Jfr Bidevind.
Råtta, zool., se Råttsläktet.
Råttbekämpande. Direkta åtgärder för
r. bestå i utsättande av premier för dödade
råttor, användande av utvalda hundar ‘el.
kattor, som äro goda råttjägare, vesslor,
ugglor el. falkar i lador el.
magasinsbyggnader. Olika slags mekaniska fällor finnas
i handeln. Biologiska utrotningsmedel:
bakteriepreparat. Mottagligheten hos råttor för
bakteriegifter växlar mellan 10 och 100 %;
undantagsvis, vid ovarsamhet, äro de
farliga för yngre djur och barn. Scilla,
strandlök, kan innehålla ett gott råttgift.
Oorganiska gifter finnas av flera slag: fosformos,
arsenik, stryknin, de två sistnämnda
förbjudna i Sverige. Risken för förgiftning
även av andra djur med dessa är synnerligen
stor. Talliumsalter äro verksamma
råttgif-ter, om de användas försiktigt. Giftverkan
inträder först ett par dagar efter förtäringen,
varför de misstänksamma råttorna icke
varnas lika lätt av detta gift som av en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
