Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Råttsläktet - Råttsvans (fil) - Råttsvans, Mustippa (ört) - Råtvist - Råvara - Råzink - Rå zinkoxid - Råå - Råämne - Räck - Räcka - Räckgymnastik - Räcktjärv - Räd - Rädda barnen, Internationella föreningen - Räddningsboj - Räddningsbåt - Räddningsinstitut - Räddningsstol - Räddningsväsen - Rädisa - Räf, Erik, i Attarp - Räffla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Råttsvans—Räffla
20
Bild 3. Skogsmus, Mus sylvaticus (t. v.), och större
skogsmus, Mus flavicollis (t. h.).
härigenom stora förluster, i synnerhet som
de yngla flera gånger om året. Om medel
mot råttor se Råttbekämpande. —
Husmusen, M. musculus, är ovan mörkt gråbrun,
under smutsgrå, och längden uppgår till 18
cm, därav hälften på svansen. Den anträffas
i regel inomhus men kan även leva i det fria.
Den klättrar skickligt och använder därvid
svansen som griporgan. Den förekommer i
hela Sverige i och invid människoboningar.
Albinosformer och färgade varieteter hållas
ofta tama. En egendomlig varietet med en
ärftlig defekt i innerörat är den s. k. d a n
s-musen. S k o g s m u se n, 11. sylvaticus, är
brunt gulgrå, under vit med tydlig färggräns
i motsats till föreg. art och når en längd av
20 cm, varav hälften kommer på svansen.
Den förekommer i Sverige upp till Jämtland
och samlar vinterförråd av nötter o. dyl. Ung.
samma utbredning har den mycket närstående
arten större skogsmusen, M.
flavicollis, med en kroppslängd av intill 26 cm,
varav svansen är hälften. Den är ovan
klarare gulbrun, under rent vit och har en
tydlig gul bröstfläck. T. P.
Råttsvans, från tyskan (ty. Rattenschwanz)
hämtad benämning på mindre rundfil.
Råttsvans, Mustippa, Myosürus
mi’ni-mus, liten, vårblommande, enårig ört av fam.
ranunkelväxter med nästan trådsmala blad i
rosett. Den ofta ensamma blomman är liten,
blekt gul. Den ända till 5 cm långa
fruktsamlingen erinrar om en råttsvans. R. växer
på mer el. mindre naken jord, i åkrar och på
backar ända upp till Norrland. G. M-e.
Råtvist, tvist om rätt rågång (se d. o.).
Råvara, se Råmaterial.
Råzink, kem., se Zink.
Rå zinkoxid, kem., se Zinkföreningar.
Råå, se R å.
Råämne, dets. som råmaterial (se d. o.).
Räck, se Räckgymnastik.
Räcka, föråldrad term, liktydig med färska
(se Färskning och Järn).
Räckgymnastik. Räck är ett redskap, som
uppfunnits av »Turnvater» Jahn och numera
utgöres av en 2,o—2,2 m lång stång av stål
el. askträ, 2,5 cm i diam., uppburen av två
ståndare på en höjd av 2,85 m. För inövande
av vissa rörelser bör stången kunna sänkas.
De rörelser, som kunna utföras på räck, äro
närmast att hänföra till hävrörelser och
om
fatta ett mycket stort antal övningar, där
kroppen uppbäres av armarna i hängande el.
handstödjande ställning med el. utan
medverkan av annan kroppsdel. Tekniken vid r.
kan uppdrivas i otrolig grad, varvid
kropps-pendlingar spela en avgörande roll. R. leder
sitt ursprung från Tyskland men förekommer
i de flesta gymnastiska system, dock icke
det Lingska. Denna gymnastik har stor
förmåga att fånga intresset hos både utövare
och åskådare och är, med måtta bedriven och
kompletterad med andra övningar, av värde
för en sund kroppsutveckling, på samma gång
som den stärker mod och självtillit. B. U.
Räcktjärv [räkt-], av Kalix älv
genomfluten sjö i över- och Nederkalix socknar,
Norrbottens län; 14 kvkm, 37 m ö. h.
Räd, sv. stavning av raid (se d. o.).
Rädda barnen, Internationella
föreningen (Union internationale de secours
aux enfants), förening, bildad i Genève 1920
med uppgift att hjälpa barn i de länder, som
lidit av kriget och dess följder. Unionen
konstituerades av ombud för Comité
interna-tional de secours aux enfants, Internationella
Bödakorskommittén, redan förut bildade
nationella Räddabarnskommittéer i England
(Save the children fund), Sverige och
Frankrike samt av nationella Rödakorskommittéer
och några kyrkliga sammanslutningar.
I början av 1924 voro 23 föreningar
anslutna, senare närmare 40. Unionens Conseil
général sammanträder en gång årl. i Genève.
Varje ansluten förening får fritt förfoga över
insamlade medel och kan sålunda såväl
deltaga i unionens gemensamma utdelningar som
anordna egna sådana. Sverige har huvudsaki.
valt det senare. Från slutet av 1919 t. o. m.
1923, då deltagandet från Sveriges sida var
som störst, utdelades 1,562.496.85 kr. i 18
olika länder. Unionen har anordnat
kongresser i Genève 1920, 1921 och 1925 samt i
Stockholm 1921. Unionen antog 1923 vissa
teser ang. barnens rättigheter,
»Genèvedekla-rationen»; den har under senare år utvidgat
sin verksamhet även till arbete för allmänna
sociala åtgärder för barns och ungdoms
välfärd. A-a L-n.
Räddningsboj, se L i v b o j.
Räddningsbåt, sjöv., se Livbåt.
Räddningsinstitut, se Förbättring
s-anstalter och Råby
räddningsinstitut.
Räddningsstol, sjöv., se Livrädd ning
s-väsende.
Räddningsväsen, sjöv., se
Livräddningsstationer och Livräddning
s-väsende.
Rädisa, bot., se Raphanus.
Räf, Erik, i Attarp, disponent,
riksdagsman (1858—1923). Blev disponent vid
Spexeryds gruvbolag 1880, vid Ädelfors
gruvor 1894 och vid Jönköpings
träförädlings-a.-b. 1898. R. tillhörde Andra kammaren 1904
—20, invald av den frireligiösa
högerorganisationen Jönköpings läns valmansförening,
och utövade ett rätt stort inflytande inom
högern och riksdagen. 1915—20 var han led.
av konstitutionsutskottet. L. K.
Räffla. 1. (Geol.) Se Glacialräfflor.
2. (Krigsv.) Grund, skruvformig urtagning
i ett eldvapens lopp, avsedd att ge
projek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
