Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räknemaskin - Räknemynt - Räkneord, Numeralia - Räknestavar - Räknesticka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Räknemynt—Räknesticka
26
struera en r., som skulle arbeta enl.
differensmetoden och efter successiv uträkning själv
trycka talen i tabeller. Den första maskinen
utarbetades 1820—22 och belönades med
guldmedalj 1823. Maskinen, som aldrig blev
färdig, hade till 1842 kostat 23,000 pd st.
Bab-bages plan upptogs av svensken Georg Scheutz,
som jämte sonen Edvard byggde två
provmodeller (1837 och 1843). Ytterligare två
maskiner konstruerades (1853 och 1860) för
tryckning av logaritmtabeller. Resultatet
blev ej fullt tillfredsställande, men på den av
svensken M. Wiberg i början av 1860-talet
byggda r. blevo bl. a. fullständiga
logaritmtabeller uträknade och tryckta (1875).
Mekanismer för beräkning av rationella funktioner
el. upplösning av numeriska ekvationer ha
konstruerats av F. Guarducci (1892), Leonardo
Torres (1895), G. B. Grant (1896), H. Koller,
Kassel (1912), A. Barren, Berlin (1918), och
J. Flach, Wandsbek (1919).
Kombinerade r ä k n e- och
skrivmaskiner ha på senare åren blivit en
mycket stor grupp. Ursprunget var, att små
räkneapparater fästes på en särskild axel
framför skrivvalsen på en vanlig skrivmaskin
och att apparaternas sifferhjul påverkades av
skrivmaskinens tangenter. Dels genom
utvecklingen av dessa med räkneapparater
försedda skrivmaskiner, dels genom att de större
r., t. ex. »Burroughs», »Dalton» och
»Sundstrand», ha blivit utrustade med enklare
skriv-anordningar för vissa beteckningar, har det
uppstått en särskild grupp, som kallas
bok-föringsmaskiner. »Burroughs-Moon-Hopkins»
är en med en skrivmaskin sammanbyggd r.
Med bokskrivningsmaskiner avses en helt
annan grupp, som har en skrivmaskin, försedd
med adderverk, rörlig över ett plant bord.
Slutligen ha nu även
kassaregistreringsappa-raterna blivit ombyggda för bokföring. Den
kanske längst utvecklade gruppen av r. är
inspirerad av Jacquardmaskinen. Den
konstruerades av J. M. Jacquard i Lyon (1805).
Hollerith, Rockville, och J. Powers, New York,
äro banbrytare på detta område. Aug. J-n.
Räknemynt, fingerat mynt, som endast
utgör en inom en stats myntväsen antagen
räkneenhet utan motsv. präglat mynt med
samma namn, t. ex. Hamburger-banko
(se d. o.).
Räkneord, Numerälia, den ordklass,
varigenom olika talbegrepp representeras i
språket. Ur grammatikalisk synpunkt intaga
kardinaltalen el. grundtalen den
centrala platsen. Dessa representera det rena
antalsbegreppet (ett, två, tre etc.). Kring
dessa gruppera sig andra r., vilka uttrycka
sådana talbegrepp, vilka kunna uppfattas som
avledningar av antalsbegreppet. De viktigaste
äio: 1) ordningst a len (den första, den
andra etc.), 2) de multiplikativa
talen (enkel, dubbel etc.), 3) p r o p o r t i o n
a-lia (en gång tagen, två gånger tagen etc.),
4) de distributiva talen (en i sänder,
två i sänder etc.). I vad mån ett språk är
välförsett med olika r. beror bl. a. på
ifrågavarande folkslags kulturstadium.
Bild 3. »Comptometer» kalkyleringsmaskin.
Ur genetisk synpunkt har det visat sig, att
benämningarna på grundtalen, där de kunna
härledas, oftast äro hämtade från händer,
fingrar, fötter och tår. Härigenom har det
dekadiska räknesystemet el.
decimalsystemet sin naturliga förklaringsgrund.
Vid sidan av detta har också ett
20-tals-system (vigesimalsystem) existerat,
grundat på sammanfattningen av fingrar och
tår. Rester av detta system förekomma t. ex.
i danskan och franskan. — Litt.: K. G.
Ilag-stræm, »Sagan om de tio tecknen» (1931). T. B.
Räknestavar, mat., se Räknesticka.
Räknesticka, benämning på ett mekaniskt
hjälpmedel för utförandet av vissa
räkneoperationer. Den numera mest brukliga, den
lo-garitmiska, består av en trästav, i vars mitt
en »slid» löper, likaledes av trä. Såväl staven
som sliden äro försedda med gradskala. De
olika punkterna 1, 2, 3 ... på denna
representera icke motsv. avstånd från skalans
begynnelsepunkt utan resp, värden på log 1,
log 2, log 3... etc., d. v. s. 0, O,3oi...,
0,477 . .. etc. Härigenom möjliggöres direkt
avläsning av produkter. Sålunda avläses
produkten 2X3 därigenom, att avståndet 0,301...
(svarande mot punkten 2) på staven ökas med
avståndet 0,477 ... (svarande mot punkten 3)
på sliden genom förskjutning av denna,
varvid avståndet 0,778 ... erhålles på staven,
vilket såsom utgörande värdet av logaritmen
för 6 är betecknat med 6. Den logaritmiska
r. brukas även för division, rotutdragning,
kvadrering m. m. och är ett särskilt av
ingenjörer uppskattat hjälpmedel för att snabbt
men approximativt utföra nämnda
operationer. I princip uppfanns den av matematikern
Edmund Gunter, sedan Briggs omräknat de
1614 upptäckta logaritmerna med basen 10.
Dess nuv. form leder sitt ursprung från slutet
av 1700-talet. Den utföres numera vanl. i
buxbom med en celluloidbeläggning samt är
Räknesticka, inställd (på den övre skalan) för utförande av beräkningen 2,45 X 3 = 7,35 eller 7,35 : 3 — 2,45.
På den nedre skalan kan vid samma inställning avläsas t. ex. 1 : 64 = O,oi56. . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
