Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räknesticka - Räkneställ - Räknesätt - Räkning - Räkningekammaren - Räkor - Räl - Rällingsbergs grufve-a.-b. - Rämen (socken) - Rämen, Rämmen (järnbruk) - Rämen (sjö) - Rämmen - Rämshyttan - Räng - Räning - Rännelanda (Rennelanda) - Ränneslätt - Ränneslöv (Renneslöf) - Ränngrav el. Kynett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Räkneställ—Ränngrav
27
försedd med en »löpare» för inställning och
avläsning av värdena. — Före den
logarit-miska r. hade J. Napier uppfunnit de efter
honom uppkallade räknestavarna, bestående
av avlånga parallellepipediska stavar.
Medelst dessa kunde två tal lätt multipliceras
i de fall, då det ena var ensiffrigt. Någon
större praktisk nytta fingo dessa stavar dock
icke. T. B.
Räkneställ, se Räknebänk.
Räknesätt. Härmed förstås numera vanl.
de fyra enkla räknesätten (lat. quattuor
species), näml, addition, subtraktion,
multiplikation och division. Under medeltiden var
antalet r. betydligt större; då betraktades bl. a.
halvering och fördubbling som självständiga
r. samt likaledes kvadrat- och
kubikrotut-dragning. T. B.
Räkning, specificerad skriftlig uppgift på
det belopp en person skall betala en annan
för någon av denne senare gjord prestation.
Efter prestationens art skiljes mellan olika
slags r., t. ex. v a r u r ä k n i n g, o m k o s
t-nadsräkning, speditionsräkning
och assuransräkning. Det vanligaste
slaget av r., varuräkning, är en av en
köpman utställd uppgift på vad en hans kund
skall betala för erhållna varor, särskilt i
detaljhandeln, medan i grosshandeln
benämningen »faktura» (se d. o.) är vanligare. En mer
summarisk r. på erhållna varor o. s. v.,
särskilt i fråga om mindre belopp, kallas ofta
»nota», vilken benämning dessutom brukas i
vissa andra fall, t. ex. diskontnota,
provi-sionsnota (se d. o.). Med
»försäljningsräk-ning» förstås av kommissionär till
kommit-tent lämnad uppgift å på den senares
uppdrag sålda varor, tillika innehållande
uppgift å kommissionärens provision och
eventuella kostnader. Om »fingerad r.» se
Faktura. — I bankterminologien ingår ordet r.
med betydelsen »konto» (se d. o.) i
beteckningar som »checkräkning», »kapitalräkning»
o. s. v. — Om r. såsom skolämne se Mat
e-m a t i k. Å. W :son M. (K. H. A.)
Räkningekammaren, se
Kammarkollegium.
Räkor, Nata’ntia, grupp bland de tiofotade
kräftdjuren, omfattande i havet
kringsim-mande former, utrustade med väl utvecklad
stjärt med långa stjärtfötter och långa men
smala extremiteter på framkroppen. Kroppen
är hoptryckt från sidorna och skalet tunt.
Bland de talrika arterna må nämnas
hästräkan, Crangon crangon, som lever på
sandbotten vid västkusten. Den nyttjas i Sverige
huvudsakligen som agn men är i andra
länder, särskilt på sandiga, låga kuststräckor
utmed Nordsjön och Brittiska öarna, föremål för
ett omfattande och lönande fiske. Detta
tillgår så, att fiskarna vid lågvatten dra omkring
trålar utmed bottnen, eller också fångas
räkorna i råttfällsliknande korgar, agnade med
särskilt lockbete, vilka vittjas vid ebbtid. —
I Skandinavien är den bland tång och alger
även ett stycke upp längs östersjökusten
levande tångräkan, Leander (Palaemon)
adspersus, liksom även den stora n o r
d-havsräkan, Pandalus b-orealis, föremål för
fångst. Den senare uppträder i stora stim,
bl. a. i Gullmars- och Kosterfjordarna, och
utgör den vanligaste av de i Sverige saluförda
28
r. Den fångas i regel med trål på ett djup
av 100—200 m.— Aven den i Atlanten och
Medelhavet förekommande, täml. stora
Pe-naeus caramote ätes. T. P.
Räl (eng. rail), plur. räls el. r ä 1 e r,
järnvägsskena, se Järnväg, sp. 45.
Rällingsbergs grufve-a.-b., dotterbolag till
Klosters a.-b. (se K 1 o s t e r v e r k e n), gr.
1802, aktiekap. 1 mill. kr. Äger bl. a.
Rällingsbergs-, Myr-, Sjö- och Ågruvorna i Husby
socken samt Smäliarmossgruvan i
Garpen-bergs socken. Kopparbergs län. 1930 brötos
40,507 ton berg och erhöllos 18,592 ton
stuff-malm och slig.
Rämen, socken i Värmlands län, Färnebo
(se d. o., med karta) härad, vid Dalagränsen,
n. om Filipstad; 311,94 kvkm, 2,912 inv. (1932).
Sjörik bergslagsbygd, genomfluten av
Svartälven. 527 har åker, 22,777 har skogsmark.
I R. ligga Lesjöfors (se d. o.) järnbruk,
Liljen-dahls (se d. o.) och Oforsens trämassefabriker,
nu nedlagda. Egendom: Rämen (se följ. art.).
Pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Rämen, R ä m m e n, förr järnbruk,
ångsåg, hyvleri och lådfabrik i R:s socken (se
föreg. art.). Äges av Billeruds a.-b. Om R:s
tillkomst och med bruket förenade
Tegnér-minnen se Myhrman och Tegnér, Esaias.
Litt.: E. Wrangel, »Tegnérs kärlekssaga»
(1916) och »R. och Tegnérminnet» (1917).
Rämen, sjö i Grangärde socken, s. Dalarna;
245 m ö. h.; se R ä m s h y 11 a n.
Rämmen, se Rämen.
Rämsbyttan, bruk med gruvor,
anrikningsverk, sintringsverk, såg, hyvleri och elektr.
kraftstation i Grangärde socken, s. Dalarna,
med station vid Bergslagernas järnvägar
(Falun—Åmål). Äges av gruv-a.-b. Dalarne.
På en skogbeväxt udde i sjön Rämen
öppnades 1920 av Föreningen för skidlöpningens
främjande i Sverige en turiststation, som hålles
öppen såväl sommar som vinter. Den
utvidgades 1929. Sedan 1931 har Kungl.
automo-bilklubbens internationella
vinter-Grand-prix-tävlan haft start och mål vid R. G. R—11; C. N.
Räng, socken i Malmöhus län, Skytts
härad, på och ö. om Skanör—Falsterbonäset,
utmed sydkusten; 19,03 kvkm, 797 inv. (1932).
Tillhör huvudsaki. Söderslätt; näset består av
ljungmarker med barrskogsplanteringar. 1,180
har åker, 295 har skogsmark. Ingår i R:s
och St. Hammars pastorat i Lunds stift,
Skytts kontrakt.
Räning, se F o g d ö n.
Rännelanda, före 1913 Rennelanda,
socken i Dalsland, Valbo härad, Älvsborgs län,
invid Bobuslänsgränsen, kring en biå till
Valboån; 49,64 kvkm, 741 inv. (1932). 1,131
har åker, 2,103 har skogsmark. Ingår i
Hög-säters, Järbo, R., Lerdals och Råggärds
pastorat i Karlstads stift, V. Dals kontrakt.
Ränneslätt, se Eksjö, sp. 505.
Ränneslöv, förr Renneslöf, socken i
Hallands län, Höks (se d. o.) härad, på och
ö. om Laholmsslätten, s. om Laholm; 67,59
kvkm, 2,428 inv. (1932). Genomflytes av
Lagans biå Smedjeån. 4,159 har åker, 1,268 har
skogsmark. Stort andelsmejeri vid Vallberga
station. Ingår i R:s och Ysby pastorat i
Göteborgs stift, Laholms kontrakt.
Ränngrav el. K y n e’t t (fr. cunette), mindre
grav till avledande av vattnet på fästnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
