Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ränta - Ränta (avfall) - Räntabel - Ränta på ränta - Räntefot - Ränteförenkling - Räntekammare - Räntelån - Ränte- och kapitalförsäkringsanstalter - Räntepersedlar - Ränteri - Ränteräkning - Räntespannmål - Räntmästare - Räppe - Räppe—Asa kanal - Räpplinge - Rät, Rätiska gruppen - Rätan - Rätien - Rätikon, Rhätikon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Ränta—Rätikon
32
Diskontopolitik, Penningvärde
samt Deflation 2 och Inflation). I
depressionstider äro företagsamhetens
räntabilitet och efterfrågan på lånekapital ringa och
r. fallande, medan uppåtgående tider tvärtom
utmärkas av stigande priser, räntabilitet i
företagen och stegrad r., vilken kulminerar
vid kris (se Handelskris).
In- och utlåningsränta i banker o. a.
pen-ninginrättningar bereda dessa en marginal,
off. beräknad som skillnad mellan högsta
gällande inlåningsränta (kapital- och
deposi-tionsräkning, sparkasseräkning) och gällande
diskonto; bredare än denna off.
räntemarginal blir givetvis den faktiska, eftersom lägre
inlåningsränta beräknas för insättningar a
vista m. fl. och högre utlåningsränta för
krediter med mindre säkerhet, d. v. s. större risk
(se B a n k, sp. 839). Räntemarginalen är
ringa i sparbanker (se d. o.), som dock för
tid efter förfallodag ofta räkna tilläggs- el.
överränta (straffränta). R. på r. tillgodoföres
på sparbanks- och sparkasseräkningar m. fl.
Tidigare förbud i lag att taga r. på r. el.
mera än viss r. har upphävts (se dock O
c-k e r). Frigivning av r. skedde i Sverige
genom kung. 1864. Räntesättningen är rörligare
i banker, särskilt för korta krediter, orörligare
i sparbanker och över huvud för längre
krediter (hypoteksränta m. fl.). Ständig,
perpe-tuell el. evig r. beräknas ofta för statslån
(se d. o.). Effektiv r. på obligation (se d. o.)
med fast ränta växlar med kursen. Om
livränta se Livförsäkring. — Litt.: K.
Wicksell, »Föreläsningar i
nationalekonomi» (I, 3:e uppl. 1928; II 1929); G. Cassel,
»Nature and necessity of interest» (1903); G.
Åkerman, »Realkapital und Kapitalzins»
(1923—24); I. Fisher, »The theory of interest»
(1930). E. F. K. S-n.
Ränta, ätbart avfall vid slakt, särskilt
inälvor (mage), fötter och huvud.
Räntäbel, som ger ränta, lönar sig. —
Subst.: Räntabilitet.
Ränta på ränta, mat., se Ränteräkning.
Räntefot, se Ränta.
Ränteförenkling, kam., se Grundskatt,
sp. 1123.
Räntekammare, se
Kammarkollegi-u m och Räntmästare.
Räntelån (fr. rentes), statsobligationslån
utan amortering och ouppsägbart från
långivarnas sida (från staten vanl. efter 10 år),
löpande med perpetuell ränta. O. Å.
Ränte- och kapitalförsäkringsanstalter. R.
i Sverige ha till ändamål att förvalta
penningar, antingen för beredande av årlig
livränta el. för samlande av kapital att betalas
till försäkringstagaren vid tid, som angivits
vid insättningen. Insättarna erhålla all vinst
av rörelsen. Jfr Livförsäkring och
Livränteanstalt.
Räntepersedlar, kam., se Grundskatt,
sp. 1122.
Ränterl, se Räntmästare.
Ränteräkning. Det primära begreppet inom
r. är vanlig enkel ränta, som
beräknas genom intresseräkning. Härvid
gäller förutsättningen, att räntan är direkt
proportionell mot kapitalet och tiden. På
detta begrepp har sedan utvecklats begreppet
ränta på ränta, varvid förutsattes, att
tiden, under vilken ränta beräknas, uppdelas
i ett visst antal kortare tidrymder, under
vilka enkel ränta beräknas. Vid slutet av
varje sådan tidrymd lägges den upplupna
räntan till kapitalet, så att detta senare
alltid är något större vid början av
varje ny tidrymd än under näst
föregående. Är kapitalet k och den årliga
räntefoten p %, beräknas enkel ränta under tiden
t år enl. formeln t k .
Beräknas årlig ränta på ränta efter en
räntefot av p % under t år, sker detta enligt
formeln * Q1—1J.
Här lägges alltså, vid varje års slut den
upplupna enkla räntan till kapitalet. Tänker
man sig tiden uppdelad icke i år utan i
oändligt små tidsdelar, erhålles s. k.
kontinuerlig ränta, vilken har en viss teoretisk
betydelse inom livförsäkringsväsendet. För
praktiskt bruk finnas hjälptabeller
upprättade för olika slags ränteberäkning, s. k.
intressetabeller. T. B.
Räntespannmål, kam., den till leverans i
spannmål avsedda delen av grundräntan, se
Grundskatt.
Räntmästare, vissa tjänstemän, som
förvalta offentliga kassor. Så t. ex. finnes i
Statskontoret en r., som är chef för verkets
kassaavd., vilken kallas
Räntekammaren. Om lanträntmästare se L a n
t-r ä n t e r i. Vid universitetens drätselverk ha
särskilda akademiräntmästare sedan
1600-talet funnits. R:s kontor kallas
räntekammare el. ränter i. K. H. B.*
Räppe, stationssamhälle i Bergunda socken,
Kronobergs län, vid Växjö—Alvesta järnväg
och Kronobergs kanals (se d. o.) ändpunkt vid
Helgasjön. Småindustri. Vid R. ligger S:t
Sigfrids skolhem för gossar, gr. 1920.
Räppe—Asa kanal, se Kronobergs
kanal.
Räpplinge, socken i Kalmar län, Slättbo
härad, på Ölands västkust, närmast s. om
Borgholm; 43,03 kvkm, 729 inv. (1932).
Mellan landborgsbranten och Kalmarsund odlad
jord och lövskogsdungar med bl. a. Solliden
(se d. o.) och den till nationalpark föreslagna
Borge hage, på landborgskrönet i n. ruinen
av Borgholms (se d. o.) slott, Drottning
Victorias vilohem samt Borgholms
kungsladugård, s. därom sterilt alvar. 1,210 har åker,
350 har skogsmark. Ingår i R. och Högsrums
pastorat i Växjö stift, Ölands medelkontrakt.
Rät, Räti sk a gruppen, geol., se
Jura-systemet, sp. 1278, och Rät-lias.
Rätan, Jämtlands sydligaste socken, i Bergs
tingslag, kring Ljungan, Ljusnans biå Hoan
och Inlandsbanan; 792,50 kvkm, 1,935 inv.
(1932). Kuperad skogsbygd med väldiga
sand-moar, huvudsaki. bebyggd kring Ljungan,
dess biå Röjan samt Hoan. 597 har åker,
59,406 har skogsmark. Ingår i R:s och
Klövsjö pastorat i Härnösands stift, Härjedalens
kontrakt.
Rätien, se R a e t i a.
Rätikon, R h ä t i k o n, n. v. gren av
Rätiska alperna (se karta vid Alperna) i
Schweiz, mellan Rhens bifloder Landquart och
Ill. Når med Scesaplana 2,969 m ö. h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
