Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättstavningssällskapet - Rättstitel - Rättsverkningar - Rättsvetenskap (Juridik, Jurisprodens, Lagfarenhet) - Rättvik (tingslag) - Rättvik (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Rättstitel—Rättvik
52
i fråga om svensk rättstavning» (1886)
bemöttes. E. vann snabb anslutning (1,077 led.
1891), och i 6:e uppl. av Sv. akad:s ordlista,
1889, hade flera ändringar i ljudenlig riktning
vidtagits. Då denna ordlista s. å. påbjöds
till efterrättelse vid rikets allmänna läroverk
och seminarier samt där nyttjade läroböcker,
avskars möjligheten för R. att vinna några
praktiska resultat, varför rörelsen
avstannade. Sedan F. Berg 1906 som
ecklesiastikminister genomfört en del av R:s yrkanden,
nedlade R. t. v. verksamheten. Ad. N-n.*
Rättstitel, jur., det faktum (de fakta),
varigenom viss rättighet uppkommit. Så t. ex.
kan köp, gåva el. arv vara r. för förvärv av
äganderätt till en sak. R. är sålunda liktydig
med rättsgrund för en rättighets förvärv.
Efter äldre romanistisk teori skilde man
mellan titulus acquirendi och modus acquirendi
samt förstod med det förra den föregående
rättsgrund, i kraft varav en efterföljande
handling el. tilldragelse (modus) kunde ge
upphov åt en sakrätt. Hj. Ild.*
Rättsverkningar, jur., dets. som
rätts-följder (se d. o.), dock snarare de
rätts-följder, som den handlande själv åsyftat —
el. åtm. godkänner —•, än de för honom
menliga påföljderna av en rättsstridig handling:
straff och skadeståndsskyldighet. C. G. Bj.
Rättsvetenskap (Juridik, Ju r i s p r
u-d e’n s, Lagfarenhet), vetenskapen om
den gällande el. positiva rätten i ett givet
samhälle såsom den av detta samhälles organ
faktiskt förverkligade samhällsordningen (jfr
Rättsfilosofi). Vetenskapen om den vid
en viss tidpunkt i verkligheten gällande
rätten brukar man benämna rättsdogm
a-t i k, till skillnad från rättshistoria,
som framställer rättsgrundsatsernas föreg.
successiva utveckling. Såväl rationell
rätts-lära som rättshistoria äro oumbärliga för en
riktig uppfattning av den vid en viss tid
gällande rätten. — Med avseende åter på
olikheten av de områden, inom vilka
levnadsförhållandena av rätten regleras, har man
brukat indela r. (el. rätten) i offentlig
rätt, d. v. s. systemet el. sammanfattningen
av de rättsgrundsatser, vilka äro uppställda
från synpunkten av samhällets intresse, och
p r i v a t r ä 11, d. v. s. sammanfattningen av
de rättsgrundsatser, vid vilka den enskildes
intresse utgör huvudsynpunkten. Till den
förra har man hänfört stats- el.
för-fattningsrätt, innefattande de allmänna
grundsatser, vilka bestämma formen för
samhällets liv, och förvaltningsrätt,
grundsatserna för förverkligandet av
samhällets ändamål i dess särskilda riktningar,
av vilken senare straffrätt,
processrätt, finansrätt m. fl. (något olika hos
olika rättslärare) uppställts som särskilda
avd. Privaträtten åter har man delat i a
11-män privaträtt el. civilrätt (se
d. o.), sammanfattningen av de grundsatser,
som bestämma de enskilda medborgarnas
rättsförhållanden såsom blott sådana, och
speciell privaträtt, sammanfattningen
av de grundsatser, som bestämma de enskilda
medborgarnas rättsförhållanden, såvitt de
ägnat sig åt särskilda sysselsättningar, yrken
o. s. v. Denna indelning beror väsentligen
av praktiska grunder (jfr Rätt 2 b). —
Litt.: R. Stammler, »Theorie der
Rechtswis-senschaft» (2:a uppl. 1923). I. L.*
Rättvik, tingslag i Kopparbergs län, mellan
Siljan och Hälsinglandsgränsen; 2,110,63
kvkm, 14,195 inv.
(1932). Socknar:
Rättvik, Boda och
Ore. Omfattar ö.
delen av den
bördiga, särskilt kring
Rättviken, Oresjön
och Skattungen
tätt befolkade
si-luriska dalsänkan
n. om Siljan samt
omgivande
storku-perade skogsvidder, som i
Björnberget nå 508 m
ö. h. Genom
nordvästra R. flyter
Oreälven och förbi
Rättvik till Siljan
Enån; i n.
avvattnas R. även till
Voxnan, medan de
stora sjöarna i ö.,
Amungen och Ljugaren, avrinna till Runn och
Dalälven. 6,319 har åker, 139,305 har
skogsmark. Jordbruk, skogsbruk och träindustri.
Municipalsamhälle: Rättvik.
Kommunikationer: se karta vid art. Dalarna. Är delat
på Nedansiljans och Ovansiljans fögderier
samt tillhör Nedansiljans domsaga.
Tingsställe: Rättvik.
Rättvik, socken i Rättviks tingslag (se
föreg. art.), mellan Siljan och
Hälsinglandsgränsen; 1,009,90 kvkm, 8,548 inv. (1932),
därav 733 i Bingsjö-Dådran (se d. o.).
Omfattar vid Siljan (Rättviken) och n. ö.
därom i Siljanssilurens sänka folkrika byar och
bygder (se Dalarna, bild 6) men f. ö.
vidsträckta, mjukt kuperade skogsvidder med
fäbodvallar, enstaka byar el. bruk, bl. a.
Dådran (se d. o.) vid Ljugaren, Bingsjö (gammal
finnby) och Dalstugan uppåt sjön Amungen.
Högst når S. Vålberget, 491 m ö. h. 3,770 har
åker, 57,840 har skogsmark. Den på en udde i
Siljan belägna medeltida gråstenskyrkan har
tillbyggts 1688, 1703 och 1778—83. då bl. a.
tornet tillkom; den restaurerades 1913. S. ö.
om kyrkan ligger R:s municipalsamhälle (131
har, 725 inv., tax.-värde å fastighet 1,901,100
kr. 1930, tax. inkomst 741,880 kr.) med
station på S. Dalarnas och Gävle—Dala
järnvägar samt ångbåtsbrygga. Orten är
handels-centrum och tingsställe samt turist- och
vin-tersportplats. Flera sågverk o. a. fabriker
finnas i trakten. I s. ligger förorten
Lerdal (omkr. 800 inv. 1931) på sluttningen av
Lerdalshöjden (med berömd utsikt) och 7 km
i n. v. Vikarbyn (omkr. 1.000 inv.). Äldre
och nutida allmogekultur vårdas av R:s
hembygdsförening (gr. 1908 av S. G. H. Ankarcrona,
se d. o.), som vid R:s station har en
karaktärs-full gammalstuga samt utställning och
försäljning av hemslöjdsalster. R:s vackra
folkdräkt (se d. o., pl. 2j användes ännu mycket;
se även Dalarna, etnografi (med bilder).
R. bildar tills, m. Bingsjö-Dådrans
kapellförsamling ett pastorat i Västerås stift,
Rättviks kontrakt. — Från R:s kyrkvall talade
RÄTTVIKS T£
Skala 1:15 mW.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
