Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rödbräcka - Rödbröstad sångare - Rödbuffel - Rödby - Röd ceder - Rödding - Röddinge (Rödinge) - Röd djuphavslera - Rödeby - Rödene - Rödesund - Rödfibla - Rödfjället - Rödfloka - Röd fosfor - Röd front - Rödfärg - Rödgavelgrottan - Röd glaskopf - Rödhaj - Rödhakesångaren - Rödholts - Röd höna - Röding - Röding, Gustaf Rudolf - Rödinge - Rödjan - Röd järnockra - Rödkallen - Rödklint - Rödklöver - Rödknot - Röd kopparmalm - Rödkrita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Rödbröstad sångare—Rödkrita
66
svavlets inverkan, som torde bero på
uppkomsten av mjuka, sammanhängande
suliid-lameller i korngränserna. Mangan motverkar
r. genom att sulfidpartiklarna bli hårdare,
mera finfördelade. Jfr Kall b räck a. C. B.
Rödbröstad sångare, zool., se R ö d h a k
e-sångaren.
Rödbuffel, zool., se Bufflar, sp. 194.
Rödby, stad på s. Lolland, Maribo amt,
Danmark; 3,108 inv. (1930). R. var förr viktig
överfartsort till Holstein men avskars på
1850-talet från havet genom Rödbyfjordens
uppdämning och partiella torrläggning.
Mellan R. och hamnen (anlagd 1909—12,
utvidgad för en projekterad ångfärjeled till
Fe-mern 1919; 1,200 m kaj) 6 km i s. utbreda
sig nu vida marskland, »det danske Holland».
Röd ceder, bot., se En, sp. 764.
Rödding, kyrkby och stationssamhälle i n.
Sönder jylland, Haderslev amt; 1,488 inv.
(1930). I R. inrättades 1844 Danmarks första
folkhögskola (flyttad till Askov 1865).
Röddinge, förr även R ö d i n g e, socken i
Malmöhus län, Färs härad (se d. o., med
karta), n. v. om Tomelilla; 21,69 kvkm, 616
inv. (1932). Småkullig slättbygd, som i s. v.
genomlöpes av Fyledalen. 1,390 har åker, 371
har skogsmark. Egendom: Eriksdal. Ingår i
R. och Ramsåsa pastorat i Lunds stift, Färs
kontrakt.
Röd djuphavslera, se
Djuphavsbild-n i n g a r, sp. 1025.
Rödeby, socken i Blekinge län, östra härad,
sträcker sig från Karlskronatrakten i s. upp
till Smålandsgränsen; 129,38 kvkm, 3,781 inv.
(1932). Genomflytes i s. v., där huvudbygden
ligger, av Silletorpsån samt n. om den sjörika
mellanbygden av Lyckebyån. 2.201 har åker,
7,295 har skogsmark. Egendom: Bubbetorp.
Pastorat i Lunds stift, Medelstads kontrakt.
Rödene, församling i Älvsborgs län, n. ö.
om Alingsås; 17,21 kvkm, 207 inv. (1932).
Bildar kyrklig samfällighet med Alingsås
landsförsamling, med vilken R. i kommunalt
hänseende är förenad. Ingår i Alingsås
stads-ooh landsförsamlingars, R., Bälinge, ödenäs
o. Hemsjö pastorat, Skara stift, Kullings kontr.
Rödesund, sundet (0,5 km) mellan Vättern
och Bottensjön, vid Karlsborg i
Västergötland. R. är kanalstation för Göta kanal.
Rödfibla, bot., se H i e r a c i u m.
Rödfjället, fjäll i v. Härjedalen, Tännäs
socken, 1,245 m ö. h. Vid dess fot utbreder
sig i s. Rogens högslätt (se R o g e n).
Rödfloka, To’rilis anthri’scus, en till fam.
flockblomstriga hörande, omkr. 0,5 m hög,
strävhårig, höstgroende enårig ört med
dubbelt parbladiga blad och rödlätta, små
blommor. Växer täml. allmänt i torra
backsluttningar upp till Mälarprovinserna. G. M-e.
Röd fosfor, kem., se Fosfor.
Röd front, kommunistiskt lystringsord; även
namn på kommunistiska organisationer.
Rödfärg, ett mineralfärgämne, vars
färgande beståndsdel utgöres av järnoxid. Dessutom
innehåller r. kiselsyra och mindre mängder av
ett flertal andra metalloxider. Särskilt
välkänd är Falu r., som framställdes i Sverige
redan i början på 1600-talet. Före 1800-talet
framställdes r. av avfallen efter
svavelsyre-framställningen (se Svavelsyra), nu
ut
nyttjas i Falun den »rödmull», som under
tidernas lopp bildats av vissa av Falu gruvas
malmer. Rödmullen kan ej användas direkt
utan måste först genomgå ett flertal
processer, ss. slamning, bränning, målning och
sikt-ning. I. B.
Rödgavelgrottan, se Omberg.
Röd glaskopf, miner., se H e m a t i t.
Rödhaj, zool., se Hajar, sp. 284.
Rödhakesångare, Erithacus rubecula.
Rödhakesångaren, R ö d h a k e, R o t g e 1,
Rödbröstad sångare, Erithacus
ru-be’cula, tillhör fågelordn. tättingar och är
ovan olivbrun, under gråvit med strupe och
bröst gulröda. Längden är 15 cm. Den trives
bäst i barrskog och finnes över hela Sverige.
Boet bygges på marken mellan trädrötter el.
dyl Flyttfågel, ehuru enstaka ex. övervintra
i s. Sverige och vid västkusten. T. P.
Rödbolts, dets. som rödträ, se B r e s i 1 j a.
Röd höna, zool., se Stenhönssläktet.
Röding, zool., se Laxfiskar, sp. 891.
Röding, Gustaf Rudolf, skolman,
klassisk filolog (f. 1847 8/3), fil. dr 1872 och docent
i grekiska 1874 i Uppsala, lektor i Karlstad
1879 och i Göteborg 1901, rektor i Gävle 1885
och vid Göteborgs latinläroverk 1894—1913.
R. har skrivit »Pompeji» (1879), »Bidrag till
Göteborgs latinläroverks historia» (i skolans
program 1898, 1918 och 1921) m. m. och
översatt grekisk poesi, bl. a. i »Från den grekiska
antiken» (i Göteborgs Vet.- och Vitt.-samh:s
Handl. 1926). E. St.
Rödinge, se Röddinge.
Rödjan, se Fängelse, sp. 126.
Röd järnockra, miner., se H e m a t i t.
Rödkallen, holme med lots- och fyrplats vid
s. inloppet till Luleå. Blänkfyr i ett 21,4 m
högt järntorn från 1872. Ljusstyrka 70,000
Hefnerljus (Luxljus); mistsignalstation.
Rödklint, bot., se Centaurea.
Rödklöver, bot., se Klöversläktet.
Rödknot, zool., se Knor rhanesläktet.
Röd kopparmalm, miner., se K u p r i t.
Rödkrita, en ljus- till mörkröd lera med hög
järnhalt, som sedan äldre tider brukats av
konstnärer och hantverkare vid teckning
(röd-kritsteckningar) och målning. R. finnes
naturlig vid t. ex. ett flertal tyska järngruvor,
men vad som i handeln gått som r. skall i
många, kanske de flesta fall ha varit
tillverkat av t ex. slam från alun- och vitriol-
XVII. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
