Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rödkrita - Rödkulla - Rödkullig boskap - Rödkål - Rödlakan, Röllakan - Rödlo - Rödlonke - Rödlök - Rödmossa - Rödmöllaområdet - Rödnäbba - Röd näckros - Rödplister - Rödsjuka - Rödskinn - Rödskivling - Rödskörhet - Röd snö - Rödsot el. Dysenteri (Rödsjuka, Blodsot, Besmittelig blodgång)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Rödkulla—Rödsot
68
sjuderier, vilket erhållit sin röda färg genom
bränning. Vid ritning på hårda föremål
nyttjas (t. ex. inom bildhuggarkonsten) rödpennor,
som bestå av ren, finstrålig hematit. N. Zn.
Rödkulla, Odontltes, halvparasitiskt släkte
av fam. Scrophulariaceae. Blomkronans övre
läpp är längre än den undre. Allmännast i
Sverige är den rödblommiga O. verna (O.
rubra), som växer bland rågen. G. M-e.
Rödkullig boskap, svensk lantras, sedan
gammalt inhemsk nötkreatursras, som numera
särskilt förekommer i vissa trakter av
Dalarna och Bohuslän. Färgen är helröd i olika
nyanser, vikten omkr. 380—400 kg och
mjölkavkastningen 2,500—3,000 kg per år. Rasen är
härdig och lättfödd. 1912 bildades
Avelsför-eningen för svensk röd-kullig lantras, som
även utger stambok. E. T. N.
Rödkål, bot., se Kål, sp. 450.
Rödlakan. Åkdyna från Ingelstads härad, Skåne. I
Nordiska museet.
Rödlakan, R ö 11 a k a n (av fsv. ryglakan),
täcke för ryggsidan av bänk, har övergått
till namn på en teknik för förfärdigande av
bänk- och stolsdynor samt täcken. Nära
besläktad med flamskvävnaden, är r. en kraftig
vävnad, vars ullinslag täcker linvarpen, så att
ytan blir ripsartad på båda sidorna. Vid r.
tillkomma på avigsidan upphöjda, flätlika
ränder, som markera färgövergångarna i
diagonal- och varpriktning: inslagen, införda
längs en rät linje, slingas näml, vid färgbyte
om varandra, s. k. dubbelslingning.
Mönstren, mest av gammalorientaliskt,
senantikt och bysantinskt ursprung, ordnas
geometriskt, vanl. i rutor. Främst märkas de
ståtliga bäckahäst- och hjorttäckena i Skåne.
R. förekommer i s. och s. v. Sverige t. o. m.
Bohuslän och sporadiskt än nordligare samt i
Norge, delvis med avvikande teknik. E. v. W.
Rödlo, zool., se Lodjur.
Rödlonke, Pe’plis po’rtula, hör till fam.
fackelrosväxter, en vanl. nedliggande liten ört
med spadlika blad och små, sextaliga
blommor. Växer på sjöstränder och vid
vattenpussar, mera sällan i vatten, då upprätt. G. M-e.
Rödlök, bot., se Löksläktet.
Rödmossa, bot., se Vitmossa.
Rödmöllaområdet, se Skåne, geologi.
Rödnabba, zool., se Snultresläktet.
Röd näckros, namn på Nymphaea alba, var.
rosea, och N. candida, var. rubra, som finnas i
sjöar på Tiveden. R. äro numera
naturskyd-dade. Jfr Näckrosväxter.
Rödplister, bot., se P 1 i s t e r.
Rödsjuka (lat. erysi’pelas su’is), hos svin
förekommande smittsam sjukdom, som oftast
angriper djur i en ålder av 3—12 mån. och
yttrar sig i hög feber, stor mattighet,
upp
hörd foderlust och kräkningar och såsom
särskilt karakteristiskt symtom uppkomsten av
först ljusröda, sedermera bruna—blåröda
fläckar på kroppen. Sjukdomsorsaken är en
bakterie, rödsjukebacillen (först
påvisad av Löffler 1886), och smittan
spri-des lätt från djur till djur. Inkubationstiden
är 3—4 dagar, och döden inträffar stundom
redan efter 24 tim. men vanl. dock först på
2:a—3:e dagen. Viktigaste behandling är
avskiljande av de sjuka djuren och ympning
med rödsjukeserum. Som följdsjukdom till
akut r. uppträder stundom s. k. r ö d s j u k
e-en doka rdi t, av rödsjukebacillen
förorsakade svulstbildningar på vänstra hjärthalvans
klaffar; utgången är alltid dödlig.
En lindrigare form av r. är n ä s s e 1 f
e-b e r, som även yttrar sig i hög feber och
uppkomsten av till en början röda men sedan
blåvioletta—svartröda, vanl. regelbundet
fyrkantiga fläckar. Sjukdomen varar 8—12
dagar med vanl. godartat förlopp. E. T. N.
Rödskinn, benämning på indianer.
Rödskivling, bot., se Sk i vl i ngar.
Rödskörhet, metallogr., se Rödbräcka.
Röd snö, bot., en i arktiska och alpina
trakter förekommande rödfärgning
(karmo-sinröd, blodröd, tegelröd) av snön, beroende
på ymnig förekomst av encelliga grönalger
(se d. o., sp. 1175). I Sveriges fjälltrakter är
r. ej sällsynt. Jfr Blodregn. N. S-s.
Rödsot el. D y s e n t e r i, förut även kallad
Rödsjuka, Blodsot, Besmittelig
blodgång, en mycket gammal sjukdom.
Den omtalas under namnet »blodsot» i Stora
rimkrönikan, då sjukdomen rasade 1452
i danska hären i närheten av Jönköping.
Omkr. 1770 och 1789 uppträdde sjukdomen
med fruktansvärda epidemier i stora delar av
Sverige. Under 1808—09 års krig rasade
sjukdomen svårt bland lantvärnet ooh spred
sig med trupptransporter till olika delar av
riket. 1808—13 avledo inemot 50,000
människor i Sverige i r. Även 1852—59 härjades
landet av r., och 1880—83 gick en epidemi i
Malmö. Senaste årtionden har den svåra
formen av r. praktiskt taget försvunnit ur
Sverige; de enstaka fall, som inträffat, ha
i regel smittats utomlands. De lättare
formerna äro ännu ganska vanliga. R. träffar
alla åldersklasser, och dödligheten har vid
den förr uppträdande svåra formen varit
mycket stor. Dysenteri förekommer i en s. k.
bacillärform och en a m ö b f o r m el.
tropisk form. Det är den bacillära formen av
sjukdomen, som uppträder epidemiskt i
Europa. Hit torde även Sveriges
rödsotsepide-mier ha hört. Den bacillära r. orsakas av ett
flertal olika bakteriearter, som i kulturellt
och morfologiskt hänseende äro lika varandra
men skiljas genom serologiska och kemiska
reaktioner. De ha fått namn efter sina
upptäckare Shiga, Kruse, Flexner, His, Sonne
m. fl. Den svåraste s. k. toxiska formen
framkallas av Shiga-Krusebakterien, medan de
övriga arterna ge upphov till de i Sverige
numera uppträdande lättare rödsotsfallen, vilka
vanl. kallas paradysenteri. Bakterierna
förekomma i avföringarna, i de sjuka delarna
av tarmen och i mesenterialkörtlarna.
Infektionen sker sannolikt oftast via smutsiga
fingrar, livsmedel och dricksvatten. Flugorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
