Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rödsot el. Dysenteri (Rödsjuka, Blodsot, Besmittelig blodgång) - Rödspotta el. Rödspätta - Rödspov, Rödspovsläktet - Rödstjärt, Vanlig rödstjärt - Rödträ - Rödtunga el. Mareflundra - Rödved - Rödvide - Rödvin - Rödvingetrast - Röd zinkmalm - Rödön (Jämtland) - Rödön (Medelpad) - Rögdensjöene - Rögle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Rödspotta—Rögle
70
torde i varmare länder spela en roll vid dess
spridning. Patologiskt-anatomiskt
karakteriseras sjukdomen av nekrotiserande
inflammation av tjocktarmens slemhinna, svårast
på de fria kanterna av slemhinnevecken.
Först är tarmens yta betäckt med
beläggningar, vilka senare skorpvandlas, varefter
substansförluster uppträda; även djupa sår i
tarmen kunna bildas. Sjukdomen börjar i
allm. plötsligt, ofta med koleraliknande
symtom. Avföringarna förlora snart sitt vanliga
utseende, små mängder slem, blod och serös
vätska uttömmas med täta mellanrum under
smärtsamma trängningar. Påfallande hastigt
uttömmas den sjukes krafter och förändras
hans utseende. Feber förekommer ej alltid.
Efter 4—8, i svårare fall först efter 14 dagar
och längre antaga avföringarna mera
normalt utseende, med mindre inblandningar av
blod och slem, genomsatta med slamsor av
avdöda vävnader. I detta stadium äro
avföringarna fruktansvärt stinkande, under det
att den första sjukdomstidens blodiga och
slemmiga avföring endast hade en fadd lukt.
Sjukdomen kan även börja småningom ooh ha
ett mera utdraget men lindrigare förlopp.
De tropiska dysenferiformerna framkallas
genom en amöba (se A m ö b o r), Entamoeba
histolytica (el. tetragena). Undersökes en
slempartikel av uttömningen från tropisk dysenteri
under mikroskopet, kan man med säkerhet
igenkänna amöborna på deras rörelser. Den
tropiska formen är så gott som uteslutande
begränsad till tjocktarmen, tarmsåren äro från
början djupa och skarpt avsatta från den
omgivande tarmslemhinnan. Liksom bägge
formerna i fråga om de kliniska symtomen äro
lika, äro även principerna för behandlingen lika
och gå ut på en grundlig rensning av tarmen,
varefter desinficierande och adstringerande
medel tillgripas. Shiga-Krusedysenterien
behandlas även med antitoxiskt serum och
bakterio-fag, amöbadysenterien med
ipecacuanhaex-trakt och yatren. Mot paradysenterien brukas
skyddsympning genom insprutning av dödade
bakterier, mot Shiga-Krusedysenterien drickes
ympämnet, blandat med vatten, då
bakterierna äro för giftiga att insprutas. R. efterlämnar
en ganska god immunitet. Liksom vid tyfus och
kolera kvarlever rödsotssmittämnet längre
eller kortare tid i avföringen. Så länge denna
är slemblandad, anses den alltid vara
misstänkt härutinnan. 1—2 veckor efter
tillfrisknandet måste man räkna med sådan
smittav-söndring. — R. bekämpas efter vid
smittsamma sjukdomar vanliga regler: den sjuke
oskadliggöres genom isolering; hans
uttömning desinfekteras; genom bakteriologiska
undersökningar efterforskas friska bacillbärare
i den sjukes omgivning, vilka sedan isoleras;
vatten och födoämnen underkastas noggrann
kontroll, varjämte övriga vanliga
allmänhygieniska åtgärder vidtagas. (H. D.)
Rödspotta el. Röd spätta, zool., se
Flun-drefiskar, sp. 633 ooh bild 3 på plansch.
Rödspov, Rödspovsläktet, zool., se
Långnäbbsläktet.
Rödstjärt, Vanlig rödstjärt,
Phoenicurus phoenicurus, tillhör fågelordn. tättingar.
Hanen har vit panna, askgrå rygg, svart
strupe och bruna vingar men är f. ö. roströd,
honan är brungrå med roströd stjärt. Läng-
Vanlig rödstjärt, Phoenicurus phoenicurus.
den uppgår till 15 cm. R. igenkännes lätt på
sin vana att utföra liksom dallrande rörelser
med stjärten. Den häckar i hål i träd och
förekommer över hela Sverige, huvudsaki. i
hagar el. vid öppna platser i skogarna. Födan
utgöres mestadels av insekter men även av
bär. Den svarta r., P. gibraltariensis, är
ovan svartgrå, under vitgrå med övergump
och stjärt roströda; honan är ovan gråbrun,
under vitgrå med roströd stjärt. Den har
under 1900-talet invandrat i Sverige och häckar
numera regelbundet i Skåne och möjligen även
på Öland. Båda rödstjärtarterna äro
flyttfåglar. T. P.
Rödträ, se Bresilja.
Rödtunga el. M a r e f 1 u n d r a, zool., se
Flundrefiskar, sp. 632 o. bild 4 på pl.
Rödved. 1. Redwood, se Amerikansk
skogshushållning och S e q u o i a.
2. Rötskada i lövträds ved, uppkommen
från yttre skador. R. är ännu hård men
bildar lätt utgångspunkten för vidare rötskada.
Rödvide, bot., se B a n d p i 1 och S a 1 i x.
Rödvin, i Sverige oftast dets. som rött
Bordeaux- el. Bourgognevin, ehuru även röda viner
från Italien, Spanien, Algeriet m. fl. länder
förekomma. G. H-r.
Rödvingetrast, zool., se Trastsläktet.
Röd zinkmalm, miner., se Z i n k i t.
Rödön. 1. Socken i Jämtland, Lits och
Rödöns tingslag, på nordsidan av Storsjön;
256,45 kvkm, 3,153 inv. (1932). Omfattar en
bördig och tättbebyggd halvö v. om den vik
(Assjön), där Indalsälven lämnar Storsjön,
och sträcker sig norrut till Näldsjön. 1,956
har åker, 9,929 har skogsmark. Vid fall av
älven Hissmofors (se d. o.) sulfitfabrik m. m.
Ingår i R:s, Näskotts, Aspås och Äs pastorat
i Härnösands stift, Ströms kontrakt.
2. F. d. tingslag, ingår sedan 1912 i L i t a
och Rödöns tingslag (se d. o.).
Rödön, geol. märklig ö vid kusten av
Medelpad (se d. o., sp. 1088 och kartorna). —
Litt.: P. J. Holmquist, »Om Rödöområdeta
rapakivi och gångbergarter» (1899).
Rögdensjöene, tre sjöar i Hedmark fylke>
Norge, invid gränsen mot Sverige. Avflyta
genom Röjdån (no. Rögdenåen) till övre
Fry-ken i Värmland. Ax. S.
Rögle, gods i Välinge socken, Malmöhus
län, 10 km s. v. om Ängelholm; med
underlydande 816 har, därav 601 har åker;
tax.-värde 1,330,700 kr. (1930). Till godset, som.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
