Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rögle - Röhl, Maria Christina - Röhr, Johann Friedrich - Röhss, Carl Wilhelm Christian - Röhss, Johan August Anders - Röhsska konstslöjdmuseet - Röing, Erik Petter Waldemar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Röhl—Röing
72
äges av a.-b. R. säteri (gr. 1918), hör även
ett större tegelbruk. R. lydde länge under
Spannarp oeh sedermera jämte detta gods
under Vegeholm. Godset köptes 1830 av greve
C. J. Wachtmeister, som bl. a. ombyggde
manbyggnaden, oeh på 1870-talet av konsul P.
Olsson (se d. o.). — Vid R. ligger även en
solo-miLfabrik, som äges av P. Olsson & k:i.
Röhl, Maria Christina,
porträtteck-nare (1801—75). Blev 1823 elev av
kopparstickaren Ohr. Forssell. Hennes
huvudsakliga sysselsättning blev teckning av porträtt,
oftast i svartkrita.
Det hörde på
1830-oeh 1840-talet till god
ton att låta »rita av
sig» av fröken R.
Franzén, Tegnér,
Wal-lin, Geijer, A.
Danielsson, Emilie Högqvist
äro några av hennes
mest bekanta
porträtt; de graverades
el. litograferades av
Forssell, Ruckman,
bröderna Cardon,
Her-lin m. fl. 1849 begav
hon sig till Paris, uppehöll sig 1851—52 i
London oeh Liverpool samt 1853—56 åter i
Paris. En samling av hennes
konceptritningar, omkr. 1,200 porträtt, tillhör Kungl. bibi,
i Stockholm. — Jfr A. Roosval, »Ur M.
R:s portfölj» (2 bd, 1916—19). -rn.*
Röhr, Johann Friedrich, tysk
protestantisk teolog (1777—1848). Blev 1820
överhovpredikant och generalsuperintendent
i Weimar. Genom tidskriften
Predigerlitte-ratur (1810—14) och dess fortsättningar samt
»Briefe über den Rationalismus» (1813) och
andra skrifter blev R. vulgärrationalismens
mest typiske och inflytelserike representant
på det praktisk-kyrkliga området. K. v. Hases
»Anti-Röhr» (1837) gav dråpslaget mot hela
den av R. företrädda riktningen. E. Nwn.
Röhss [rös], Carl Wilhelm Christian,
donator (1834—1900), bror till J. A. A. R.
Var bankdirektör och grosshandlare i
Göteborg. — Röhss’ donationsfond
stiftades efter R:s död av hans arvingar i enlighet
med R:s önskningar. Av beloppet, 1,5 mill.
kr., utanordnades av dem genast 250,000 kr.
till grundläggande av Röhsska
konst-slö j d m u seet (se d. o.) samt 250,000 kr.
till andra ändamål. Huvudsumman, 1 mill.,
lämnades till Göteborgs stad, och
räntemed-len skola, var gång de uppgå till 500,000 kr.,
användas till främjande av Göteborgs handel,
industri el. kommunikationer. K. W~g.*
Röhss [rös], Johan
August Anders,
kommunalman (1836
—1904), bror till C.
W. Chr. R. Genomgick
Chalmersska institutet
och bergsskolan i
Falun samt ägnade sig
åt bergsbruk och
han-delsverksamhet i
firman Wilhelm Röhss
& komp, i Göteborg.
R. var stor mecenat
för konst oeh
veten
skap. 1901 donerade han till Göteborgs
högskola 350,000 kr. såsom bidrag till
professurer i nationalekonomi med sociologi, geografi
och statskunskap. K. W-g.*
Röhsska konstslöjdmuseet [rö’s-], i Göteborg,
Sveriges hittills enda konstindustrimuseum.
Det inrättades av Göteborgs stad på grundval
av donationer till staden för detta ändamål,
gjorda av stärbhusdelägarna efter konsuln
C. W. Chr. Röhss samt av grosshandlaren
August Röhss (1901). Museet som institution
trädde i verksamhet 1904, då stadgar antogos
och styrelse utsågs av stadsfullmäktige.
Byggnaden, efter ritningar av Carl Westman, blev
färdig 1914, och museet invigdes 15 sept. 1916.
Samlingarna, som omfatta olika slag av
konstindustri, hopbragtes dels genom övertagande
av diverse föremål från Slöjdföreningens skola
och Göteborgs museum, dels genom
donationer, dels genom direkta förvärv genom
museets förste chef, intendenten Axel Nilsson.
Museets störste donator har varit handlanden
Hjalmar Wijk, sedan 1905 styrelsens
kassaförvaltare och sedan 1913 även dess ordf.
Bland samlingarna kunna framhållas
textilierna, särskilt den omfattande samlingen av
ryor, de svenska fajanserna, bokbanden, en
del originalinteriörer från äldre tider samt
den för nordiska förhållanden synnerligen
betydande östasiatiska samlingen. Museet
utvecklar en synnerligen livlig
utställningsverk-samhet, särskilt berörande modern konstslöjd,
samt ger undervisning i form av kurser,
föreläsningar och utgivande av publikationer. Till
museet är anslutet ett konstindustrielit
fackbibliotek, omfattande omkr. 6,000 bd.
Årsbudgeten utgjorde för 1932 96,577 kr., därav
18,190 kr. avkastning av fonder, resten anslag
av staden. Av styrelsens nio medl. utses sex
av stadsfullmäktige, en av Chalmers tekniska
institut, en av Göteborgs museum och en av
Slöjdföreningens skola. — I fråga om både
byggnaden och samlingarnas inredande har R.
varit av banbrytande betydelse och tillhör
fortfarande museitekniskt de främsta
institutionerna i sitt slag.
Föreningen Röhsska
konstslöjdmu-seets vänner, stiftad 1917, stödjer museets
verksamhet genom inköp av föremål. Mthe.
Röing, Erik Petter Waldemar,
politiker (f. 1866 3/8). Idkar grosshandelsrörelse
i Göteborg sedan 1884. Deltog livligt i det
politiska arbetet och var 1906—28 led. av
Andra kammaren för Göteborgs stad. R.
framträdde i riksdagen som varm förkämpe för
frihandeln, var 1909—26 led. av
bevillningsutskottet (från 1920 dess ordf.) och vid 1919
års första urtima led. av första särskilda
utskottet. Han har varit ordf, i
trustkommit-tén 1911—13 och för sockersakkunniga 1918—
19, led. av tull- och traktatkommittén 1919—
24 (sista tiden dess ordf.), svenska
delegationen för skandinaviskt varuutbyte 1917—19,
ekonomiska rådet 1920 och sakkunnig inom
Finansdep. för revidering av tulltaxan. I
riksdagen tillhörde R. Liberala
samlingspartiet, inom vilket han utövade en energisk
verksamhet (led. av förtroenderådet från 1907),
och från 1924 Liberala riksdagsgruppen. Av
Frisinnade landsföreningens förtroenderåd
var han led. 1902—23 och av dess verkst.
utskott 1907—23. Gl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
