- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
99-100

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röntgenstrålning, Röntgenstrålar - Röntgenspektroskopi - Röntgenrör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

Röntgenstrålning

10O

[-Atomnummer-]

{+Atom-
num-
mer+}

Bild 5. K-, L- och. Jf-serierna för ett antal element,
bestämmas av de inre elektronbanorna och
dessa ej nämnvärt påverkas av kemiska
bindningar m. m., får man av en blandning eller
kemisk förening av olika grundämnen
praktiskt taget samma spektrum, som om man på
samma film toge spektra av de olika
grundämnena vart för sig. Härav framgår
röntgen-spektroskopiens stora värde som analysmetod.

Vid upptagande av absorptionsspektra
finner man, att absorptionskoefficienten för ett
givet grundämne i allm. avtar med avtagande
våglängd, men för vissa våglängdsvärden,
just vid den kortvågiga sidan av de olika
spektralserierna, växer den språngvis. Dessa
absorptionskanter benämnas K-, L-,
Jl-kanter alltefter de spektralserier, som
de höra samman med. Uppkomsten är följ.
För en våglängd, som är längre, än som
svarar mot t. ex. Af-kanten, äro r:s energikvanta
tillräckliga för N- och O-ionisering men ej för
K-, L- och 3/-ionisering. Försvagning av
primärstrålningen kan därför ske genom de
två förstnämnda processerna men ej genom
de tre senare, ökas energikvantas storlek nu

Bild 6. Total absorptionskoefficient, dividerad med täthet (.u/p) för platina som
funktion ay våglängden. Kurva II ritad i mindre skala än kurva I, så att jämte
K-kanten även i-kanterna komma med. Övriga absorptionskanter falla utanför
diagrammet.

successivt genom minskning av våglängden,
kommer man till en punkt vid Jl-seriens
kortvågiga sida, vid vilken även absorption genom
J/-ionisering sätter in, varför absorptionen
stiger diskontinuerligt. Motsv. förklaring
gäller för de övriga absorptionskanterna.
Kanternas läge varierar, liksom
emissionslinjer-nas, regelbundet med atomnumret, varför
absorptionsspektra lika väl som
emissions-spektra kunna användas för analytiska
ändamål. Vid närmare undersökning befinnas
kanterna ha en viss finstruktur och i någon
mån påverkas av om resp, atomer äro fria
eller bundna i olika kemiska, föreningar.

Brytning och reflexion. Liksom vanligt ljus
brytas röntgenstrålar vid övergång från
ett medium till ett annat, men denna brytning
är ytterst obetydlig, varför det dröjde länge,
innan den över huvud kunde påvisas.
Bryt-ningsindex är något mindre än 1; skillnaden
är av storleksordningen några milliondels
enheter. Så är t. ex. brytningsindex i glimmer
för koppars Kou-linje (1,537 ÅE) 0,9999906. I
omgivningen av absorptionskanter
förekommer anomal dispersion. Brytningen av
röntgenstrålar har ett visst inflytande på
glansvinklarna (då ju dessa bestämmas genom
in-terferens mellan strålar, som inträngt mer
eller mindre djupt i kristallen och därvid
brutits). Om man använder den enkla Braggska
relationen på sp. 96, får man därför ej samma
värde på våglängden för en given
spektral-linje, uppmätt i olika ordningar. Skillnaden
(som är mycket liten) kan utnyttjas till
bestämning av brytningsindex.

Röntgenstrålar reflekteras även, ehuru
intensiteten är mycket liten, om infallsvinkeln
ej är nära 90° (strykande infall). Emedan
brytningsindex är mindre än 1, får man
totalreflexion, om infallsvinkeln är större än ett
visst värde mycket nära 90°.

Röntgenrör. De äldsta röntgenrören, i
on-rören (se bild 1), bestå av ett vanl. sfäriskt
glaskärl med tre ansatsrör, innehållande var
sin elektrod, näml, katoden, anoden och
anti-katoden. Katoden består av en konkav
aluminiumplatta med sådan form och läge, att
de från den utgående katodstrålarna
koncentreras mot antikatoden. Denna, som är
elektriskt förbunden med
anoden, gjordes förr av
platina, dels för att
uthärda upphettningen
genom det intensiva
ka-todstrålsbombardemang-et, dels emedan utbytet
av r. är desto större, ju
större
antikatodmetal-lens atomnummer är.
Numera användes
vol-fram, som är billigare
och ännu mera
svårsmält än platina och har
nästan lika högt
atomnummer. För att leda
bort det vid
antikatoden alstrade värmet
nyttjas särskilda
kyl-ningsanordningar, antingen luftkylning med
hjälp av en grov, med
flänsar försedd koppar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 2 21:59:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free