Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röntgenstrålning, Röntgenstrålar - Röntgenrör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Röntgenstrålning
102
stav, som bildar antikatodens fortsättning
utåt, eller kylning med vatten i den ihåliga
anoden och en därmed förbunden
vattenbehållare; vid normal drift kommer vattnet
snart i kokning. Effektivaste kylningen
uppnås med strömmande vatten el. olja.
Den spänning, vid vilken man får
urladdning genom ett ionrör, är vid relativt högt
gastryck i röret (av storleksordningen 1/ioo
mm) låg; man får därför mjuk r. Röret säges
då vara mjukt. Är trycket lågt, fordras
hög spänning, man får hård r., och röret
säges vara hårt. Gastrycket varierar nu
ständigt under driften, dels genom att de
upphettade elektroderna avge gaser, dels genom
adsorption av gas vid glasväggen. Ionrör
förses därför vanl. med olika
regenererings-anordningar för reglering av gastrycket.
Ett oerhört framsteg beträffande lätt och
säker reglering av strömstyrka och spänning
betydde konstruktionen av g 1 ö d k a t o d-
eller elektronrören (Lilienf eld, Coolidge).
Vid dessa utgöres katoden av en
volframglöd-tråd, vilken utsänder elektroner till ett antal,
som bestämmes av dess temp. Strömstyrkan
genom röret regleras genom katodens
glödström. Röret är så högt evakuerat, att de
kvarvarande gasresterna ej ha någon
betydelse för urladdningen genom röret.
Spänningen blir då uteslutande bestämd av vad den
använda högspänningskällan kan uppnå vid
den strömstyrka, som svarar mot den
glödström man ställt in. Dessa rör ha ej någon
särskild anod, utan antikatoden tjänstgör som
anod och kallas även så. Glödkatoden omges
vanl. med en metallhylsa för fokusering,
d. v. s. åstadkommande av en sådan
fältfördelning, att elektronerna koncentreras på
anoden. Den fläck av denna, som träffas av
elektronerna, kallas fokus. Anoden kyles
på något av ovan angivna sätt.
En mängd olika typer finnes. För
spektro-skopi användas vanl. rör, byggda helt av
metall utom isolatorn för anoden. De byggas
söndertagbara för att kunna förse anoden
med beläggning av de ämnen, som skola
spek-trograferas. Jfr bild 3.
För röntgenfotografi användas oftast rör av
cylindrisk form med anod, bestående av en
volframkloss, infälld i ett kopparstycke. För
att man skall få skarp avbildning, måste
fokus vara litet, och om exponeringstiden
måste vara kort (t. ex. fotografering av
rörliga organ), måste en oerhörd effekt (upp
till 10 kw) under en bråkdel av en sekund
utvecklas på en mycket liten yta. För
att bättre fördela värmet över anoden
använder man då streckfokus, ett långt,
smalt fokus, och undviker en nedsättning av
bildskärpan på grund av fokus’ längd genom
att ta ut r. under liten vinkel mot fokus’
längdriktning. (I motsats till vad
förhållandet är för vanligt ljus, medför detta ej någon
nämnvärd minskning av intensiteten.) På
senaste tiden ha även konstruerats rör med
snabbt roterande anod. Rör för
röntgenfotografi förses ofta med strålskydd av bly eller
tjockt blyglas med endast ett trångt fönster
för strålarnas utträde. De utföras även med
högspänningsskydd, d. v. s. hela röret omges
med en jordad metallmantel.
För röntgenbehandling användas rör av i
huvudsak samma typ. Man har dock ej här
samma krav att få litet fokus, men i stället
måste röret byggas för att tåla de mycket
högre spänningar, som här äro nödvändiga.
En vanlig typ är det strålningskylda
röret, vid vilket man dock har svårigheter
med strålnings- och högspänningsskydd. Vid
detta rör är anoden en massiv volframklump
på volfram- eller molybdenskaft; en sådan
anod kan utan skada anta så hög temp. (ljus
gulglödning), att hela det utvecklade värmet
bortgår som värmestrålning.
Bild 7. Intensitetsfördelning i det kontinuerliga
röntgenspektret för olika spänningar.
Bild 10. Vattenkylt strålskyddsrör för diagnostik.
Bild 8. Strålningskylt terapirör.
Bild 9. Luftkylt diagnostikrör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
