Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rör - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Röra—Rördam
110
.arbetsmetoderna för bleckslageri (se
Bleckvarutillverkning). R. av koppar, bly
•el. mässing framställas med fog genom
lödning av plåtämnen, utan fog genom dragning
.av grövre gjutna rörämnen eller medelst
pressning av varma göt genom ringformiga
munstycken. — R. av bränt lergods
användas i stor utsträckning, bl. a. i glaserat
tillstånd, för avloppsledningar, ledningar för
Irätande vätskor och gaser i kemiska
fabri-fcer o. dyl. ändamål samt oglaserade (porösa)
för täckdikning. Gjutna cementrör (även
järnarmerade) tillverkas numera
fabriksmäs-sigt och finna särskild användning för större
.avloppstrummor, kloaker och dräneringar etc.
— Muffrör kallas ett r., som i ena
.ändan är utvidgat till en »muff», i vilken
vid sammanfogning med ett annat r. detta
ånstickes och fästes. Ett flänsrör
slutar med en ringformig, utåtgående kant,
fläns, vilken vid hopkoppling av flera dylika
r. är avsedd att fästas vid nästa rörfläns
medelst skruvbultar. Ett k am f 1 ä n s r ö r
är efter hela sin längd tätt besatt med
flän-sar, avsedda att öka r:s värmeutstrålning vid
dess användning i värmeledningar. —
Beträffande isoleringsrör för e 1 e k t r
i->s k a ledningar se Elektriska 1 e
d-n ingsmater ial, sp. 589. —1 Om eldrör
«e Ä n g p a n n a, om böjliga r. se Slang.
— Ett expan sionsrör är ett kort, vanl.
i hästskoform eller spiralform böjt,
fjäd-rande r., som insättes i en rörledning för
.att upptaga genom temperaturväxlingar el.
dyl. framkallade sträckningar eller
hoptryckningar i ledningens längdriktning. R ö
r-formstycken äro särskilt formade r.,
•avsedda att underlätta hopsättningen av
rörledningar (se Rörd el ar). Jfr R ö r
förbindning. G. H-r.
4. (Bot.) Grövre gräsarters styva strå (t. ex.
»vassrör», »bamburör», »sockerrör») och vissa
•rottingpalmers stam (»spanskt rör»). G. M-e.
Röra, socken i Bohuslän, Orusts v. härad,
på n. v. kusten av Orust (se d. o., med karta);
46,48 kvkm, 1,539 inv. (1932). Odlade
dalsänkor mellan kala bergplatåer. 987 har åker,
769 har skogsmark. Vid Henåns mynning i
n. badorten Henån (se d. o.). Ingår i Tegneby,
R. och Stala pastorat i Göteborgs stift,
Orusts och Tjörns kontrakt.
Rörbaggar, zool., se S ä v b a g g a r.
Rörbladsinstrument, musikinstrument med
•enkel eller dubbel tunga. Till de förra höra
klarinetten (påslående tunga) och
fritungs-dnstrument (munharmonika, dragharmonika,
•orgelharmonium; genomslående tunga), till de
senare oboe (engelskt horn) och fagott. T. N.
Rörbye [-by], Martinus Christian
Wesselt of t, dansk målare (1803—48).
Stu-•derade 1820—26 vid akad. i Köpenhamn och
hos Chr. W. Eckersberg. Till R:s tidigare
arbeten höra en del porträtt och
framställningar av byggnadsverk i förening med
smärre figurer. 1834—37 vistades R. i Italien,
•Grekland och Turkiet. Han var framför allt
■en duktig tecknare och karakteristiker.
Representerad, förutom i konstmuseet i
Köpenhamn, i HirsChsprungs museum och i
’Glyptoteket. Ph. W.*
Rörbäcksnäs, se L i m a och Malung (med
karta).
Rördam, gammal dansk släkt. Många av
dess medlemmar ha varit präster. Hans
Christian R. (1803—69) var från 1850
präst i Hammer vid Næstved och utgav en
del teologiska skrifter. Om hans söner H. F.
R. och Th. S. R. se nedan. H. Chr. R:s bror
Peter R. (1806—83) var från 1856 präst i
Lyngby vid Köpenhamn, tillhörde den
Grundt-vigska riktningen och vann en stor
åhörar-krets genom sin vältalighet och vinnande
personlighet. En samling av hans predikningar
utkom 1879. Monogr. om P. R. av H. F.
Rör-dam (3 dir, 1891—95) och M. Pontonnidan
(1898). P. E-t.
Rördam, Holger Frederik, dansk
kyrko-historiker (1830—1913); se släktart. Blev
1860 präst i Satrup i Slesvig, avsattes 1864
av preussarna och bodde några år i
Köpenhamn, var kyrkoherde bl. a. från 1883
i Lyngby vid Köpenhamn. R. efterlämnade
en ovanligt omfångsrik produktion inom
kyrko-, skol- och litteraturhistoria. Från
1857 redigerade han »Kirkehistoriske
samlinger» och lämnade själv de viktigaste
bidragen därtill. R. blev fil. dr 1867 på avh.
»Historieskrivningen og historieskriverne i
Danmark og Norge siden reformationen», I,
utgav 1868—77 sitt huvudarbete,
»Kjöben-havns universitets historie fra 1537 til 1621»
(4 bd), 1868 »Klaus Christofferssön
Lys-kanders levned» och 1896 »Historieskriveren
Arild Huitfeldt». Han skrev vidare bl. a.
en bok om Köpenhamns medeltida kyrkor
och kloster (1859—63), en biogr. över
farbrodern Peter R. och 486 art. i Brickas »Dansk
biografisk lexikon». En rad enstaka studier
samlade han i »Historiske samlinger og
studier» (4 bd, 1891—1902). R. utvecklade
slutligen en rik verksamhet som utgivare:
»Danske kirkelove» (3 bd, 1883—89), »Monumenta
historiæ danicæ» (4 bd, 1871—88) m. m. 1910
blev han teol. hedersdr. — Litt.: B.
Korne-rup, »Til minde om H. F. R.» (1930; med
bibliogr.). P. E-t.
Rördam, Thomas Ska t, dansk biskop
(1832—1909); se släktart. Tog teologisk
äm-betsexamen 1855 och blev fil. dr 1859 på ett
verk om Paulus från Telia. R. var några år
handledare för teologer, 1869—80 präst i
Rönnebæk vid Næstved, 1880—86 vid
Hellig-aandskirken i Köpenhamn, 1886—95 präst och
prost vid Holmens kirke där och från 1895
Själlands biskop. 1894 blev han teol. hedersdr.
Av R:s talrika skrifter kunna nämnas en
övers, av Efraim Syrerns andliga dikter (1879),
»Historisk oplysning om den hellige skrift»
(1866), »Den kristelige lære» (s. å.), några
samlingar av predikningar och tal samt en
övers, av N. T. med inledningar och
anmärkningar (1887—92). R. var en ansedd
predikant av Grundtvigsk riktning. — Litt.: Marie
Rördam, »Tilbageblik paa et langt liv» (1911);
»Otto Möller og S. R. En brevveksling» (2
bd, 1915—16), utg. av H. S. Rördam. P. E-t.
Rördam, Valdemar, dansk författare (f.
1872). Blev fil. kand 1891 och har sedan varit
författare och journalist. Av R:s många
böcker äro blott några på prosa, bl. a. romanen
»Lykkelige ungdom» (1915), som skildrar
ungdomens erotiska svårigheter. De flesta äro
diktsamlingar, där han utvecklat en lyrisk
förmåga, som både i språkets konstnärlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
