- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
111-112

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

Rördelar—Rörförbindning

112

och makt och i känslans flykt och intensitet
ställer honom i första raden bland moderna
danska författare. Nämnas må »Tre strænge»
(1897), »Dansk tunge» (1901),
»Kærligheds-digte» (1903), »Sol og
sky» (1905), »Strid og
strængeleg» (1912),
»De sorte nætter»
(1913) och
»Fuglevi-ser» (1924). Målande
äro också hans episka
diktverk, ss. »Bjovulf»
(1899), »Gudrun Dyre»
(1902), »Den gamle
kaptajn» (3 bd, 1906
—07) och »Jens Hvas
til Ulvborg» (2 bd,
1922—23), och hans
idyller, ss. »Den gamle

præstegaard» (1916) och »Köbstadidyller»
(1918). Slutligen har han gjort en rad
ypperliga övers, på prosa och vers, överallt söker
R. anknytning till urgamla värden i folkets
liv, samtidigt som hans konst söker behärska
alla moderna uttrycksformer. Han är på en
gång nationell och etisk agitator och lyrisk
naturdyrkare. P. E-t.

Rördelar (eng. fittings), färdiggjorda,
särskilt formade konstruktionselement för
rörledningars utförande, ss. T-rör (bild 1),
kors-rör (bild 2) och grenrör för avledning från en
stamledning, knärör (bild 3) och »vinklar»
(bild 4) för förändring av ledningens riktning,
avsmalnande rör för förändring av ledningens
genomskärningsarea, skarvrör (bild 5), muffar
(bild 6 och 7). För vanliga gas- och
vattenledningar utföras de ofta av aducerat
gjut-gods. Jfr Rörförbindning. G. H-r.

Rördike, se A v d i k n i n g, sp. 582.

Rördrom, zool., se Hägrar, sp. 266.

Rörelse. 1. (Astron.) Då astronomiens
uppgift är ej blott att undersöka det närvarande
tillståndet inom universum utan jämväl de i
detta skeende ändringarna, blir frågan om
himlakropparnas r. ett fundamentalt problem
inom astronomien. Först måste man begränsa
sig till att iakttaga de skenbara r. K e
p-1 e r s upptäckt av lagarna för
himlakropparnas r. och N e w t o n s deduktion av
gravitationslagen gåvo astronomerna möjligheter att
beräkna de verkliga rörelseförhållandena i
världsrymden. De r. hos himlakropparna,
vilka icke kunnat förklaras på grundval av
gravitationslagen el. på grundval av den
allmänna relativitetsteoriens mera generella
förklaring av förändringarna i universum
(rörelser, ljusutbredning), äro minimala och sakna

all betydelse, när det gäller att bilda sig en
uppfattning om den allmänna mekaniska
anordningen av universum. K. Lmk.

2. (Bot.) Se Retningsfysiologi.

3. (Mek.) Se Acceleration, Ballistik,.
Broms, Centrifugalkraft,
Fallrörelse, Hastighet, Kinematik, Kulbana,
Mekanik och Rotation.

Rörelseenergi, fys., se Energi och K
i-netisk energi.

Rörelseförnimmelser el. Kinestetiska
sensationer (av grek. ki’nesis, rörelse,
och di’sthesis, förnimmelse), psyk., de
särskilda sinnesförnimmelser, genom vilka kroppen»
rörelser Uppfattas, vilket kan ske utan synens,
hjälp. De förnämsta inre organen för r. torde
vara lederna och de dem närmast
omgivande-vävnaderna (ligamentet), då just
okänsliggörandet av dessa förorsakar förlust av r. För
uppfattningen av huvudets läge och rörelser
ha särskilda organ antagits, förlagda till
båg-gångarna i mellanörat, liksom man trott sig
böra tillmäta liknande betydelse åt de s. k.
hörselsäckarna med deras på fina hårceller
vilande otoliter. Rörelse uppfattas också
medelst tryck-, temperatur- och smärtsinnet, då
efter varandra olika delar av huden träffas
av motsv. sinnesintryck. Men liksom synen
i det hela är det framför andra
rumsuppfat-tande sinnet, anknytas alla andra sinnens r.
till synrummet; först därigenom får
rörelseuppfattningen finhet och bestämdhet. G. O-a.

Rörelsekapital, se Kapital.

Rörelselära, mat., fys., se Kinematik.

Rörelsemängd, fys., mek., kallas produkten
(mv) av mätetalen för en massa (m) och för
dennas hastighet (v). R. är ett för flera
beräkningar, särskilt inom stötteorien, lämpligt
huvudbegrepp. R-r H.*

Rörelseterapi (K i n e s i t e r a p i), i
läkekonsten använd aktiv och passiv övning av
hållnings- och rörelseorganen, övningen sker
med manuell teknik eller med apparater, som
i stor variation konstruerats för olika syften.
R. har på senare tider
blivit en viktig
läkemetod, särskilt inom
kirurgi, ortopedi,
invärtes medicin och
neurologi. P. Hgld.

Rörflen, F 1 e n,
Ty-phoides (Phaläris,
Bal-dingéra) arundinäcea,
ett 1—2 m högt, tuvat
gräs med styvt strå,
breda blad och yvig
vippa, på vars grenar
de enblommiga, ofta
violetta småaxen sitta.
Växer på stränder och
strandängar i s. och
mell. Sverige, sällsynt
längre norrut.
Bandgräs el. randgräs
(var. picta) med
vitrandiga blad odlas som
prydnadsväxt. G.M-e.

Rörflöjt (R ö r k v i n t), halvtäckt
labial-stämma i en orgel (8 el. 4 fot); locket på
pipan upptill är försett med ett rör. T. N.

Rörförbindning, tekn., för sammansättning
av rör till en rörledning, sker i princip på

Rörflen,
Typhoides arundinacea.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 2 21:59:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free