Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Röstapparatens sjukdomar—Röstlängd
119
upp mot gommen, bildande det s. k.
tungpasset, kan svalgmuuhålan uppdelas till en
dubbelresonator. Härmed antydes hur
komplicerat det motorisk-akustiska skeendet vid
artikulationen är. Här gäller lagen för
reso-natorn ang. relationen mellan
(mun)öpp-ningen och hålan: ju mindre öppningen göres
i förhållande till hålan, desto lägre ton och,
omkastat, ju större öppning, desto högre ton.
Vad som akustisk-mekaniskt skiljer t. ex.
en hunds r. från människans är hundens långt
mindre förmåga att variera munöppningens
storlek och form i förhållande till munhalan.
Övriga delar av ansatsröret, nässvalgrummet
och näsrummen (se Näsa och Näsans
b i h å 1 o r) bidraga ock till röstens klangfärg
(timbre). Då de olika hålrum, som
sammansätta ansatsröret, vart och ett har sin
bestämda egenton med sina karakteristiska
övertoner och dessa rum förete de mest
växlande former och storlekar, följa därav
oändliga variationsmöjligheter i röstens färg och
att man knappt träffar två människor med
alldeles lika röstkaraktär. Om man formar
munhålan till ett »a» och knäpper på
kinden eller utifrån blåser an munhålan,
höres vokalen tydligt. Ansatsrörets betydelse
framgår ävenledes därav, att man utan
stämbandston, d. v. s. vid viskstämma,
tydligt urskiljer språkljuden och till och med
igenkänner den personliga rösten. Om
språkljudens akustiska karaktär se vidare
Språkljud. Somliga forskare anse, att också
luftrummet nedom glottis är ett resonansrum
för rösten.
Munhålan är r:s viktigaste del och den
enda del av den perifera r., som är
oundgänglig för producerandet av ett mänskligt
språk, och i denna är den utomordentligt
rörliga tungan det viktigaste organet. Lika
oumbärlig som munhålan är för talet, äro
stämbanden för sången, åtm. om den skall vara
njutbar.
Rösten är således den sammansatta
akustiska funktionen av stämbandsapparaten och
ansatsröret. Den tjänar talet och sången.
Den principiella skillnaden mellan dessa är,
att den grundton, på vilken en vokal för
tillfället talas, ej hålles så konstant som vid
sång. Dess svängningstal bibehålies ej ens vid
sång alldeles konstant men i det närmaste,
medan variationerna vid talet äro stora.
Intervallerna äro vid tal ej bestämda såsom vid
sång. Dessutom hållas vokalerna i allm. ut
längre vid sång än vid tal.
Viskstämman är talet utan larynxton.
Härvid kan röstspringan vara vidöppen,
förträngd eller helt sluten. Lufttrycket nedom
stämbanden är mycket lågt till skillnad från
trycket vid tonande röst, och dessa vibrera ej.
Den till detta tryck relativa
utandningsvoly-men är vid viskning mycket större än vid tal.
Om språkljud och sångröst se dessa ord.
Jfr Sång, Sångröstens sjukdomar
och Struphuvudets och
luftstrupens sjukdomar.
Litt.: G. W. Bratt, »Talröstens fysiologi» (3:e
uppl. 1922); E. Fröschels, »Singen und Sprechen»
(1920); H. Gutzmann, »Physiologie der
Stimme und Sprache» (1928) och »Stimmbildung
und Stimmpflege» (1920); Hilma Henningson,
»Rösten och talet» (1923); V. Nasiell, »Några
120»
data och synpunkter till röstens fysiologi» (i
Llygiea 1928); C. Stumpf, »Die Sprachlaute»
(1926); M. Nadoleczny, »Physiologie der
Stimme und der Sprache» (i Denker-Kahlers
»Handbuch der Hals-, Nasen-, Ohren-Heilkunde», bd
I, 1925); Hanna Pegelow, »Röst och språk»
(1932). V.NsL
Röstapparatens sjukdomar äro dels
talrubbningarna, dels
sångröstens-sjukdomar (se dessa ord), av vilka de
förra äro de viktigaste.
Röste (Röst), T a k r ö s t e, jfr Tak.
Röstenen, ett av Sveriges äldsta och
märkligaste runminnesmärken, anträffades hösten
1919 vid gården Rö på Otterö s. om
Gräbbe-stad i Bohuslän. Stenen är drygt 2 m hög
och mer än 1/2 m bred. Inskriften är anbragt
i fyra parallella rader, som löpa uppifrån
nedåt. Runorna tillhöra det äldre
runalfabe-tet. Språket är urnordiskt. Såvitt man kan
döma, tillhör R. 400-talet, snarast dess förra
hälft. Bland inskrifter före 600 är R:s den
längsta, som hittills hittats i Sverige, med
över 60 skrifttecken. — O. v. Friesens
tolkning: »SwabaharjaR (Svavar) är svekfullt
dödad. StainawarjaR (Stenar) ristade. Jag
HraRaR (Rar) satte stenen här för alla tider».
Läsningen och tolkningen av de sista orden
äro dock ej fullt säkra. Se O. v. Friesen,
»Röstenen i Bohuslän» (1924). E. W-én.
Röstetal, dets. som r ö s 11 a 1 (se d. o.).
Röstlängd, förteckning över de
röstberättigade inom en med representations- el.
beslutanderätt utrustad enhet. Enl. lag om val
till riksdagen och k. kung, om upprättande av
röstlängd (senaste k. kung, av 13 mars 1931)
skall årl. en r. i två ex. upprättas, gällande
såväl för val till Andra kammaren som för
kommunalval och för de i städer, som ej
tillhöra landstingsområde, förekommande valen
av elektorer, vilka utse led. av Första
kammaren. Den skall på grundval av den för
året justerade mantalslängden (se d. o.) på
landsbygden och i städer under landsrätt
uppläggas av häradsskrivaren, i övriga städer av
magistraten el. den tjänsteman, som handhar
utdebiteringen av kronoutskylder. R. skall
upptaga alla inom distriktet mantalsskrivna
män och kvinnor, som under det år r.
upp-göres uppnått el. uppnå 23 års ålder. Var och
en, om vilken icke före 10 juni inhämtats, att
han brister i något av vad lagen stadgar som
villkor för rösträtt, antecknas som
röstberättigad. I r. skola vederbörandes hemvist, yrke
el. titel, fullständiga namn, födelseår och kön
anges. För den, som under året fyller 23 år,
antecknas, att han åtnjuter rösträtt först fr.
o. m. nästföljande 1 jan. (den, som under året
fyller 27 år, blir röstberättigad vid
lands-tingsmannaval, resp, elektorsval, först
nästföljande 1 jan.). Vidare skall bl. a. särskilt
antecknas om någon saknar rösträtt på
kyrkostämma el. vid val av kyrkofullmäktige, på
grund av att han är främmande
religions-bekännare el. anmält utträde ur svenska
statskyrkan. Under tiden 6—12 juli finnes
r. framlagd för allmänheten för granskning,
varjämte med vissa undantag de, som blivit
antecknade som icke röstberättigade, skola
underrättas om detta med angivande av
skälen till rösträttens förlust. Anmärkningar mot
r. kunna framställas såväl av den, som anser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
