Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Röstplikt—Rövarsynoden
122
sig med orätt berövad sin rösträtt, som av
varje annan, som anser, att någon upptagits
i r. utan att vara berättigad därtill. Dylik
anmärkning skall skriftligen inlämnas till
valnämnden, resp, magistraten el.
stadssty-relsen, senast 18 juli. Nämnda myndigheters
beslut kunna överklagas hos K. B. senast 10
»dagar efter dettas avkunnande, över K. B:s
resolution får klagomål ej anföras annat än
då r. kommer till användning vid ett val och
detta val överklagas. De båda ex. av r. skola
förvaras i skilda byggnader och på
betryggande sätt. Under varje valförrättning skola
i ett av exemplaren de antecknas, som
därunder utöva sin rösträtt. G. H-n.
Röstplikt, skyldighet för den, som har
rösträtt, att utöva denna. Underlåtenhet
härut-innan straffas (vanl. genom böter). R. har
införts endast i ett fåtal stater, tidigast
i Belgien (1893), senare bl. a. i Nederländerna
•och Tjeckoslovakien. I R. Kjelléns motion
1912 om införande av r. (Första Kammaren
.n:r 94) finnas en principiell utredning och
bibliografiska anvisningar. G. H-n.
Rösträtt, rätten att i viss form deltaga i
avgöranden inom kommun, stat, bolag,
för-■eniug el. annan kollektivenhet. R. kan vara
tillerkänd icke blott fysiska personer,
män och kvinnor, utan också juridiska
personer, t. ex. bolag. R. kan vara lika för
alla röstberättigade el. graderad efter
•olika grunder, efter inkomst el.
förmögenhet, efter olika bildningsgrad o. s. v. R.
kan vara allmän för personer, som nått
viss ålder, el. inskränkt, begränsad på
•ett el. annat sätt. Sålunda tillerkännes ibland
endast män r. el. uppställes som villkor för
r. ägande av en viss årlig inkomst el.
viss förmögenhet (census) el. fordras att
tillhöra vissa stånd el. klasser etc. Andra
begränsningar i r. ligga i kravet på att man
■skall vara myndig, icke vara i
konkurstillstånd el. omhändertagen av fattigvården för
försörjning, att man icke får häfta för oguldna
utskylder till stat el. kommun o. s. v.
I vissa fall innebär r. endast rätt att
deltaga i val, t. ex. val av statschef,
riksdagsmän och kommunala representationer. I andra
fall innebär r. befogenhet att deltaga i
överläggningar och beslut om ärenden, som
föreligga till avgörande, så vid stämmor av
•olika slag, vid s. k. referendum (se d. o.). I
•de förra fallen brukar r. betecknas som
valrätt, i de senare som voteringsrätt.
Under 1800- och 1900-talet ha
begränsningarna efter hand avlägsnats, så att i stort sett
t. har blivit allmän och lika för män och på
många håll även för kvinnor. I Sverige togos
■de stora stegen mot utsträckning och
utjämning av den politiska och den kommunala
rösträtten genom beslut 1909, 1918 och 1921
>(se Kommun, Riksdag, sp. 830—831 o.
litt. sp. 834, samt Riksdagsmannaval;
jfr även Kvinnorörelsen).
På kommunala stämmor kan röstberättigad
utöva sin r. genom fullmakt, given åt annan
röstberättigad. Men vid val av kommunal-,
stads- el. kyrkofullmäktige kan man ej rösta
genom fullmakt.
Om r. på bolagsstämma föreskriver
1910 års lag om aktiebolag, att r. ej må
ut-•övas för aktie, på vilken icke fullgjorts
för
fallen inbetalning, att varje aktie, för vilken
r. må utövas, berättigar till e n röst, att
frånvarande aktieägares r. må utövas genom
ombud, att ingen dock må för egna el. andras
aktier utöva r. för mer än en femtedel av det
på stämman företrädda aktiekapitalet.
Ang. r. på f öreningssammanträde
stadgas i 1911 års lag om ekonomiska
föreningar, att varje medlem äger en röst, att
medlem är berättigad att överlåta sin r. på
annan medlem, att ingen må på grund av
fullmakt utöva r. för mer än en medlem. J. R. N.
Rösträtt för Kvinnor, halvmånadsskrift,
utg. av Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt mars 1912—dec. 1919.
Röstspringan, se Struphuvud.
Rösttal, vid majoritetsval det antal röster,
som tillfaller varje kandidat; vid
proportionellt val dels det antal röster, som tillfaller
varje namngrupp (»namngruppens r.»), dels
det antal röster, som tillfaller en person
därigenom, att honom tillgodoräknas r. från en
el. flera namngrupper; se
Proportionella v a 1. J. R. N.
Röstvärvning kan ske genom övertalning
el. andra lovliga medel men också på ett sätt,
som är belagt med straff (svenska strafflagen
kap. 10 § 16), om man säljer eller köper röst
vid val till allmänt värv, genom hot eller
tubbande stör valfriheten eller eljest verkar
obehörigen i val. Dock förlorar man icke i
Sverige, i motsats till förhållandet på vissa
andra håll, sin rösträtt, därför att man gjort
sig skyldig till r. eller sålt sin röst, men 1910
års prästvallag (§ 37) stadgar, att rösten i
ovan nämnda fall är ogill. Och såsom
riksdagsman får ej den godkännas, som blivit
förvunnen att ha vid riksdagsmannaval med
penningar eller gåvor sökt värva röster, mot
vedergällning avgivit sin röst eller genom våld
eller hot stört valfriheten (R. O. § 26). J. R. N.
Röstånga, socken i Malmöhus län, Onsjö
härad, på och invid Söderåsen, s. ö. om
Skära-lid; 26,64 kvkm. 1,156 inv. (1932). I R. ligga
de natursköna Nackarpsdal och Odensjön (se
d. o.). 1,126 har åker, 1,269 har skogsmark.
Ingår i Billinge och R. pastorat i Lunds stift,
Onsjö kontrakt. R. har en bekant
gästgivargård (turisthotell).
Rösvatn, Norges till storleken tredje insjö,
i det inre av Nordland fylke; 191 kvkm, 374
m ö. h., 250 m djup. Avflyter från den n. v.
viken Tustervatn genom Röså i forsrikt lopp
till Sörfjorden i Rana. Ax. S.
Röta, beteckning för förstöring av växt- och
djurdelar genom inverkan av mikroorganismer
(trädröta, rotröta, benröta).
Rötmånaden, av gammalt benämning i
Sverige på tiden 23 juli—23 aug. på grund
av den då rådande värmens påskyndande av
organiska ämnens förruttnelse. K. Lmk.
Rötning (jfr Linberedning). De
pek-tinjäsande bakterier, som äro verksamma vid
r., användas på sina ställen (t. ex. Italien) i
form av renkulturer för det fabriksmässiga
bedrivandet av r. Härvid befordras även,
genom användande av en temp. över 30° C,
processens snabba förlopp. Chr. B-l.
Rövarkräfta, dets. som kokostjuv (se d. o.).
Rövarmyra, zool., se Myror, sp. 553.
Rövarsynoden, se Dioskuros och F 1
a-v i a n u s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
