Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Saale—Saarinen
126
Utsikt över Saarbrücken. — Slottet i Saarbrücken.
med tempel och byggnader för kohortens bruk
samt en gravplats. — Litt.: H. Jacobi, »Führer
durch S. und ihre Sammlungen» (11 :e uppl.
1927).
Saale [zä’le]. 1. F r a n k i s k a S.,
högerbiflod till Main, n. Bayern, från gränsen mot
Thüringen genom Kissingen till Gemünden;
112 km. — 2. Sachsiska el. T h ü r i n
g-s k a S., vänsterbiflod till Elbe, från
Fichtel-gebirge, genom n. Bayern, Thüringen, prov.
Sachsen och Anhalt; 427 km, flodområde
23,700 kvkm. Livlig flodfart (varpning). Flera
kraftverk. S. var på 500—1000-talet
väst-gräns för den slaviska bosättningen. På
stränderna gamla borgar, nu mest i ruiner.
Saalfeld [zäTfält], stad och kurort i
Thüringen, före 1826 huvudstad i furstendömet S.,
vid Elbes biflod Saale; 18,083 inv. (1925).
Stadsdelen v. om Saale bevarar bl. a. den
medeltida stadsmurens fyra stadsportar,
rådhuset (från 1500-talet), den treskeppiga,
gotiska S:t Johanniskyrkan (1300—1500-talet),
det i barock uppförda slottet (1600-talet) samt
ruiner av medeltidsborgen Hoher Schwarm.
ö. om Saale ligga flera fabriker. Vid S. föll
10 okt. 1806 prins Louis Ferdinand (se d. o.).
Saane [zä’no], fr. Sarine, vänsterbiflod till
Aar (se d. o.), från Sanetschpasset ö. om
Ge-nèvesjön; 129 km. Genomflyter det
fruktbara och natursköna Saanenland med
den för osttillv. bekanta kurorten Saanen (fr.
Gessenay).
Saanen [zä’non], Saanenland, se Saane.
Saanenrasen [zä’non-], se Getskötsel.
Saar [zär], fr. Sarre, högerbiflod till Mosel,
upprinner i Vogeserna, genomflyter
Lothring-en, Saarområdet och Rhenprovinsen och
utmynnar ovanför Trier; längd 246 km. S. är
kanaliserad mellan Saarlouis och
Sarregue-mines (54 km) och bildar jämte S a a r k a n
a-1 e n (63 km) från Sarreguemines till Rhen—
Marnekanalen en viktig koltransportled.
Saar [zär], Ferdinand von,
tysk-öster-rikisk skald, officer (1833—1906). Tog 1859
avsked för att ägna sig åt författarskap. Han
utgav berättelserna »Innocens» (1866),
»Novellen aus österreich» (1876), »Frauenbilder»
(1892), »Herbstreigen» (1897), »Tragik des
Lebens» (1906) m. fl.; »Gedichte» (1882)
skildrade med fin, romantisk språkkonst
vemodiga naturer och drömmar om förgångna
tider. »Sämtliche Werke» 1909 i 12 bd.
Mo-nogr. av M. Morold (1909). R-n B.
Saarbrücken [zärbry’ken], fr. Sarrebruck,
huvudstad i Saarområdet (sedan 1919), inom
dess från Rhenprovinsen avskilda del, vid
floden Saar; 127,455 inv. (1929). På vänstra
flodstranden ligger det egentliga S. med
flertalet offentliga byggnader; högra stranden
upptages av de 1909 införlivade S:t Johann
och Malstatt-Burbach, den senare utpräglad
industristadsdel. S. är Saarområdets främsta
fabriksstad med betydande järnindustri
(valsverk, stålverk, maskinfabriker o. s. v.),
kemisk industri, glasbruk m. m. Handelscentrum
och järnvägsknut; säte för Saarområdets
regering m. m.; flera högre skolor. —■ S.
tillhörde huset Nassau 1381—1793, därefter
Frankrike till 1815, då det tillföll Preussen.
De första krigshändelserna under
fransktyska kriget 1870—71 (se d. o., sp. 1065) ägde
rum vid S.
Saargemünd [zärgomy’nt], se
Sarreguemines.
Saarijärvi [sä’ri-], socken i mell. Finland,
Vasa län; 816 kvkm, 9,802 inv. (1931),
finsktalande. Känd för sin naturskönhet, bl. a.
genom J. L. Runebergs diktning. O. Brn.
Saarinen [sä’r-], Gottlieb E 1 i e 1,
finländsk arkitekt (f. 187 3 20/a). Tog
arkitektexamen vid polytekniska institutet i
Helsingfors 1897, innehade tills, m. Herman Gesellius
och Armas Lindgren
(se d. o.) en
arkitekturbyrå i Helsingfors
1897—1905 och har
sedan arbetat ensam
som privatarkitekt. S.
gjorde sig tidigt känd
som en av Finlands
främsta och
mångsidigaste byggnadskon stnärer och tog
under åren kring
sekelskiftet en mycket
verksam del i den
rörelse, som hade till
mål uppammandet av en på historiska motiv
fotad nationell byggnadsstil. Småningom
arbetade han sig dock fram till uttryckssätt,
som oberoende av nationella gränser och
historisk tradition är ett uttryck för nutiden.
Inom stadsbyggandets område har S.
utfört betydande projekt såväl i hemlandet
(stadsplan för Munksnäs-Haga och
»Stor-Hel-singfors») som i utlandet (1 :a pris vid tävlan
om plan för Reval, 2:a pris i tävlan om plan
för Yas Canberra i Australien, två mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
