Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Saarkanalen—Saavedra Fajardo
128
Kartskiss över Saarområdet.
uppmärksammade stadsplaneprojekt för
Chicago och Detroit i U. S. A. m. fl.). — S.
verkade till 1923 i hemlandet, där han bl. a.
utförde Helsingfors’ nya stationshus (se
Finlands konst, bild på pl. 1), stadshusen i
■Joensuu och Lahtis samt en stor mängd
privata och offentliga byggnader. S., som 1919
fick professorstitel, har varit mycket anlitad
som expert in- och utrikes. 1923 fick S.
2:a pris i tävlan om Tribune building i Chicago
och besökte med anledning härav U. S. A., där
han sedan varit bosatt. Numera bor han i
Michigan, U. S. A., på G. G. Booths gods
Cranbrook, där han omhänderhar högsta
konstnärliga ledningen vid projekterandet och
utbyggandet av ett komplex för en storartad
akademistiftelse. Många av S:s arbeten äro
föregångare för de allra nyaste
strävandena inom byggnadskonsten. På samtida
arkitekter i hemlandet har han utövat ett
mäktigt inflytande, och även i den nyaste
amerikanska arkitekturen skönjes hans påverkan.
S. är även framstående grafiker. B. J.
Saarkanalen [zär-], se S a a r.
Saarlouis [zärlöT], fr. Sarrelouis [sarlcoi’],
stad i Saarområdets från Rhenprovinsen
avskilda del, vid Saar, 20 km v. n. v. om
Saar-brücken; 17,023 inv. (1929). Mångsidig
industri; säte för Saarområdets högsta domstol.
Anlädes 1680—85 av Vauban som fästning
(nedlagd 1889), blev preussiskt 1815.
Saarområdet [zär-], fr. Territoire de la
Sarre, ty. Saargebiet, ett genom
Versailles-freden 1919 från tysk förvaltning avskilt
område, bestående av sydligaste delen av preuss.
Rhenprovinsen och s. v. hörnet av bayerska
Rhenpfalz, motsv. ung. stenkols- och
industriområdet vid mellersta Saar; 1,881 kvkm,
782,960 inv. (1929); huvudstad: Saarbrücken.
S. är ett småkuperat bergland mellan
Huns-rück och Westrich på ömse sidor om den
markerade Saardalen, genomskuret av
Saarflo-dens tillflöden (Nied, Prims, Blies o. a.). Hela
s. ö. delen tillhör den produktiva
stenkolsformationen. Befolkningen är tysktalande,
frånsett ett antal inflyttade franska
industriarbetare och tjänstemän; 72,6 % katoliker,
25,8 % protestanter. Huvudnäringar äro
bergsbruk och industri. Produktionen av
sten
kol uppgick 1929 till 13,6 mill. ton. En
betydande järnindustri med huvudsaki.
lothringska malmer som råmaterial har
sitt säte i S.; 1929 producerades 2,1 mill.
ton tackjärn och 2,2 mill. ton stål. S.
tillhör sedan 1925 franska tullområdet;
franskt mynt är infört sedan 1923. S. F.
Frankrike, som 1793—1815 innehaft
S. och som i samband med
världskrigets avslutande sökte återfå det, måste
på grund av engelskt och amerikanskt
motstånd i Versaillesfreden nöja sig
med att »som ersättning för förstöring
av kolgruvor i Nordfrankrike och i
avräkning på krigsskadeståndsbeloppet»
iå oinskränkt äganderätt till
kolgruvorna i S. Därjämte stadgades, att
Tyskland med bevarande av sin
suveränitet skulle överlåta områdets styrelse
till Nationernas förbund och att efter
15 år, d. v. s. 1935, befolkningen genom
en folkomröstning skulle uttala sina
önskningar beträffande
statssuveränite-ten för framtiden, varefter Nationernas
förbund avgör. Skulle fortsatt förening med
Tyskland beslutas, har Tyskland att i guld
återköpa kolgruvorna av Frankrike. — Efter
en övergångsperiod med fransk
militärförvaltning övertogs febr. 1920 styrelsen av en
rege-ringskommission på 5 pers., representerande
Nationernas förbund och årl. utsedd av dess
råd: en fransman, en icke-fransman,
härstammande från och bosatt i S., ooh tre
tillhörande andra länder än Tyskland och
Frankrike. För att ändra lagar el. skatter har
kommissionen att höra ett 1922 upprättat
landsråd (Landesrat), bestående av
invånarnas genom allmän rösträtt valda
representanter. Oaktat befolkningen i fredsfördraget
fått löfte om att få behålla sina religiösa
friheter, sina skolor och sitt språk, utsattes
den särskilt under den tid, 1920—26, då
fransmannen Rault satt som
regeringskommissio-nens ordf., för energiska
förfranskningssträ-vanden, som bl. a. togo sig uttryck i
upprättande av franska skolor, dit gruvarbetarnas
barn i stor utsträckning lockades, samt i
införande i de tyska folkskolorna av låt vara
valfri fransk språkundervisning. Livliga
klagomål över regeringskommissionens
verksamhet ha framförts i Nationernas förbund
upprepade gånger och åstadkommit tillfällig
mildring i den ofta godtyckliga regimen.
Stora svårigheter ha i det sista vållats av
fransmännens obenägenhet att helt överlämna,
ordningens upprättande åt en lokal
gendar-merikår och att låta beslutet om Rhenlandets
utrymning gälla även S.
Litt.: Regeringskommissionens årliga
rapporter till Nationernas förbund; »Das
Saar-gebiet unter der Herrschaft des
Waffenstill-standsabkommens und des Vertrags von
Versailles» (off. tysk vit bok 1921); B. W. von
Bülow, »Der Versailler Völkerbund» (1923;
sammanfattning av de tyska klagomålen);
fr. monogr. av A. Marvaud (1924), ty. av
O. Andres (1926) och eng. av F. M. Russell
(s. å.). V. S-g. (L-ts.)
Saavedra Fajardo [sacoä’öra fa^a’rdå], D i
e-go de, spansk statsman och författare (1584
—1648); beklädde många höga diplomatiska
o. a. poster. Ett av hans bästa arbeten är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
