Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Sabbat—Sabéer
132
spelade en stor roll, redan under den
klassiska tiden vann insteg i Grekland; eburu då
ringaktad, fick den senare större betydelse.
Därom vittna fynd av amuletter, som tillhöra
S:s dyrkan, i olika delar av Romerska riket,
bronshänder med talrika och växlande
attribut. Jfr Chr. Blinkenberg, »Archäologische
Studien» (1904). M. Pn N-n.
Sabbat var judarnas sjunde veckodag.
Redan omkr. 3000 f. Kr. brukade mycket arbete
ligga nere i Babylonien på den dag fullmånen
inträdde, och den dagen bar namnet s.
Dessutom bjuder en babylonisk kalender, att den
7 :e, 14 :e, 21 :a och 28 :e dagen i ett par av
årets månader skulle betraktas som onda
dagar, på vilka åtskilligt arbete borde
undvikas. S. skulle i det äldre Israel vara vilodag
framför allt för dem, som utförde det tyngsta
arbetet, och man skulle därför också hålla
vilodag under den ansträngande
plöjnings-och skördetiden. På Amos’ tid vågade icke
ens bedrägliga köpmän driva handel på s.
Eftersom man vilade på s., kunde man då
företaga resor, och det är möjligt, att man
därvid särskilt uppsökte gudsmän, liksom
man på den dagen begav sig till templet.
Under den babyloniska fångenskapens tid, då
man icke kunde offra, betonade man så
mycket strängare föreskriften om vila på s. Man
fick icke ens samla ved eller göra upp eld på
s. »Var och en, som på den dagen gör något
arbete, skall dödas.» Till dessa bud, som
återfinnas i Moseböckerna, lade judarna under
tiden f. Kr. en mängd bestämmelser, som
förvandlade s. från en vederkvickelse till en
börda, och Jesus måste häremot göra gällande,
att människan icke var till för s:s skull utan
s. för människans. S. låg till grund för buden
om sabbats- och jubelår. — Jfr G. Schauman,
»Kulturhistoriska ... uppsatser» (1912). S.II-r.
Sabbatärier (jfr Sabbat), »sabbatsfirare»,
namn på en del nyare sektrörelser, som på
grund av sträng biblicism och delvis även
på grund av judiskt inflytande fordrat
lördagens firande som vilodag. Sådana rörelser
möta redan i reformationstiden i
Mähren-Ungern, där de bekämpades av Luther (»Brief
wider die Sabbather», 1538), i Finland omkr.
1550, mot vilka bl. a. Gustav Vasa ingrep.
— Bland baptisterna finnas flera slags s.;
mest bekanta äro sabbatarian baptists, s j u
n-dedagsbaptister, en sekt, som
stiftades i England 1631 av Francis Bampfield men
fick sin egentliga utbredning i Amerika från
1700-talet och påverkade
sjundedagsad-ventisterna (se d. o.), den starkaste
organisationen av s. Hj. H-t.*
Sabbatsberg, lasarett i Stockholm. Efter
källarmästaren Vallentin Sabbath (d. 1720)
erhöll den forna egendomen Rinkeshov
namnet Sabbatsbergs fattighus (se A.
M. Rosenström, »Historik öfver Sabbatsbergs
fattighus 1752—1896», 1897). Redan 1734
hade en hälsokälla upptagits. 1807 inrättades
av sedermera prof. E. Gadelius ett
brunns-1 a s arett, som numera lämnar fattiga
medlemmar av Stockholms kommun fri bostad,
kost och vård. 1869 beslöts, att ett nytt
kommunalsjukhus här skulle uppföras, och i jan.
1879 öppnades Sabbatsbergs sjukhus.
Från början utgjordes sjukhuset av 8 med
varandra genom övertäckta sammanbindnings-
gångar förenade byggnader. 1890 tillkom en
särskild operationsbyggnad och 1908—12 4
sjukpaviljonger, en ny entrébyggnad, en
rönt-genavd., en ny operationsavd. och en ny
eko-nomiavd. Dessutom uppfördes en byggnad med
avd. för sjuka, lidande av sjukdomar i ögon
samt i öron, näsa, strupe och svalg, nya
ob-duktionslokaler med begravningskapell m. m.
1927 uppfördes på tomtens s. del ett större
hus med personalbostäder, sjuksköterskeskola
jämte elevhem, båda under ledning av Svenska
Röda korset. Sjukhuset äger i allt 872
sjukplatser. Slutkostnaden för den nuv.
sjukvårds-anstalten uppgår till omkr. 5,3 mill. kr. De
för den allmänna sjukvården avsedda
byggnaderna utgöras av 10 paviljonger.
1931 vårdades på S. 11,204 patienter.
Omkostnaderna uppgingo till 2,032,260 kr. I
patientavgifter inflöto omkr. 540,160 kr.
Återstående kostnader bestridas av Stockholms
stad. På gynekologiska avd. meddelas
undervisning åt med. kandidater av en bland Karol.
inst:s professorer, varjämte allmänna kurser
ges för utbildande av sjuksköterskor.
Sjukvården bestrides av 8 överläkare, av vilka en
tillika är dir., samt 14 underläkare, 4
amanuenser och 3 poliklinikläkare. R. W.*
Sabbatsbrott, jur., en sådan kränkning av
sabbatens helgd, som i lag är belagd med
straff. Enl. strafflagen kap. 7 § 3 anses det
som s., om någon å sön- el. högtidsdag
emellan kl. 6 om morgonen och kl. 9 om aftonen
idkar hantverk el. annat arbete. Dock
undantagas de fall, då arbetet sker till den
arbetan-des egen el. annans nödtorft, t. ex.
hushållsarbete för hemmets räkning, el. ock är
sådant, att det ej tål uppskov, t. ex. avser
bärgning av skörd, som är i fara att förstöras.
Enl. lag 30 maj 1919 är det med vissa
undantag belagt med straff att å sön- el. helgdag
hålla handelsbod, rakstuga el. dyl. öppen för
allmänheten. — Förövar någon brott av annat
slag å sabbatstid, skall detta, enl. strafflagen
kap. 7 § 4, anses som försvårande
omständighet, då straffet bestämmes. N. S-g. (R. B-l.)
Sabbatsvila, se Söndagsvila.
Sabbatsår. Enl. den äldsta föreskriften i
Moseböckerna om s. skulle antagl. varje
särskilt jordstycke i Kanaan ligga orört vart
sjunde år. Vad jorden ändå bar skulle
tillfalla de fattiga och markens djur. Senare
föreskrives det emellertid, att allt arbete på
åkrar och i vingårdar i hela landet skall
inställas vart sjunde år. På annat ställe i lagen
föreskrives det, att alla skulder skola
avskrivas på s. Den berömde rabbinen Hillel
lyckades dock hitta på ett sätt, varigenom
man utan att direkt bryta mot bestämmelsen
kunde sätta den ur funktion. S. H-r.
Sabéer (arab, saba’), ett folk, som efter
mi-néerna (se d. o.) från 7:e till slutet av 2:a
årh. f. Kr. härskade i s. v. Arabien. Deras
huvudstad var det blomstrande Marib. Under
ständiga strider med konungarna i Kataban
(s. ö. om Marib) och Hadramaut, kustlandet
ö. om Jemen, utvidgades sabeiska riket mer
och mer, på samma gång som den materiella
kulturen kraftigt främjades genom en livlig
handel. Men då Alexandria sedermera blev
medelpunkt för transitohandeln mellan Asien
och Europa, började s:s makt gå tillbaka. De
undanträngdes omkr. 115 f. Kr. av en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
