Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Sabromin—Sachalin
136
arbetsgivaren går miste om påräknad vinst
el. lider förlust (obstruktion), att
arbetaren gör arbetsprodukten felaktig,
mindervärdig (»dåligt arbete för dålig
arbetslön»), olämplig el. skadlig för förbrukaren
(osmakliga tillsatser i födoämnen), som
därigenom avskräckes från vidare affärer med
arbetsgivaren. Vid öppen arbetskonflikt,
strejk el. lockout, övergår s. stundom i
skadegörelser på arbetsplatsen, dess verktyg och
lager, ev. genom åtgärder, vilkas verkningar
framträda vid försök att återupptaga arbetet
med nyantaget folk. — Se A. Jensen,
»Sabotage» (1909) och »Vad är sabotage?»
(1912). — Sabotera, med s. skada en
arbetsgivare, en arbetsplats, en arbetsprodukt.
— Sabotör (i sv. först 1.910), utövare
av s. E. F. K. S-n.
Sabromin, farm., kalciumsalt av
dibrom-behensyra, C^ld^B^Oz, ett vitt, i vatten
olösligt pulver, som ges i st. f. bromsalt såsom
lugnande medel. C. G. S.
S. A. C., förk. för Sveriges
arbetares centralorganisation, se
Fackförening, sp. 10, och
Landsorganisationen, sp. 689.
Saccardo [saka’rdå], P i e r Andrea,
italiensk botanist (1845—1920). S. var prof, i
Padova, från 1869 vid tekniska högskolan och
1879—1915 vid univ. Så gott som hela S:s
oerhört omfattande vetenskapliga produktion
faller inom den beskrivande mykologien.
Särskilt märkligt är det 22 bd starka verket
»Sylloge fungorum omnium hucusque
cognito-rum» (1882—1913), i vilket han avsåg att
sammanföra diagnoser av alla kända
svamparter. Även flera stora bildverk utgåvos av
S., bl. a. »Fungi italici autographice delineati
et colorati» (1877—86). Th. Lfs.
Sacch., farm., förk. för saccharum (se d. o.).
Saceharäs [saka-] (av grek. sa’kcharon,
socker) el. I n v e r t ä s, ett enzym (se d. o.), som
påskyndar rörsockrets spjälkning i dess båda
beståndsdelar, druvsocker och fruktsocker, och
räknas till de hydrolyserande enzymerna, bland
vilka det torde vara det bäst kända. Ur jäst
kunna saccharaspreparat framställas med 2,000
ggr högre renhetsgrad, resp, verksamhetsgrad
per viktenhet än utgångsmaterialet. Förutom
i många mikroorganismer och högre växter
förekommer s. även i djurorgan, t. ex. i
tarmen. H. E.
Saceharomyees, bot., se Jäst och
Jästsvampar.
Saccharoniycétes, bot-, se Jästsvampar.
Sa’ccharum, lat., socker, rörsocker. — 1.
(Farm.) S. la’ctis, mjölksocker. — 2. (Bot.) Se
Sockerrör.
Sacchetti [sake’ti], F r a n c o, italiensk
författare (omkr. 1335—omkr. 1400), skrev på
florentinskt talspråk novellsamlingen
»Tre-cento novelle», drastiskt tecknade
verklighetsbilder från hans samtid av stort
kulturhistoriskt intresse. — Monogr. av L. Di
Fran-cia (1902). P. A. G.*
Sacchi [sa’ki], Andrea, romersk målare
(1599—1661), högbarockens främste
representant på altartavlornas område. S. sökte en
enkel monumentalitet och förstod att
framhäva det väsentliga i de religiösa
skildringarna. Han bildade därigenom en motvikt mot
det ofta dekorativt överlastade romerska
freskomåleriet. Bland hans föga talrika verk
må nämnas »Den helige Romualdus och hans
munkar» (Vatikanen), »Noaks rus» (Berlin)
samt en likartad komposition i Stockholm
(privat ägo). — Litt.: H. Posse, »Der römische
Maler A. S.» (1925). H. C-l.
Sacchini [saki’ni], Antonio Maria
G asp a ro, italiensk tonsättare (1734—86).
Vistades 1771 ff. i Tyskland och England,
kom 1782 till Paris, där hans främsta opera,
»Oedipe a Colone» (»Oedip i Athen», Sthlm
1800), gavs 1786. S. hör till tidens främsta
kompositörer och kan i sina bästa verk
jämföras med Gluck, vars stil han följer i sitt
sista mästerverk. T. N.
Sacco di Roma [sa’kå di rå’ma], it., Roms
stormning 1527, då Karls av Bourbon trupper
plundrade staden. Se Z. Morawski, »Roms
skövling» (1924).
Sacconi [sakå’ni], Giuseppe, greve,
italiensk arkitekt (1855—1905), upphovsman till
bl. a. det vidlyftiga Viktor
Emanuelsmonu-mentet, invigt 1911, i Rom (se d. o., sp. 994 och
bild 48). Han var länge deputerad. G-g N.*
Sacco-Vanzettiaffären [sa’kå-vantsä’ti-],
amerikansk brottmålsaffär med politiskt
inslag. 15 april 1920 rånmördades i South
Braintree, Massachusetts, en kassör i en
skofabrik och hans medhjälpare. Två italienska
immigranter, Nicola Sacco och Bartolomeo
Vanzetti, förklarades juli 1921 av juryn
skyldiga till mordet. Utslaget kritiserades
våldsamt av radikala kretsar, då det ansågs, att
de anklagades revolutionära åskådning
inverkat på juryns avgörande och att de anklagade
voro oskyldiga. Nov. 1925 förklarade en
dödsdömd portugis, Celestino Madero, att han var
delaktig i mordet men att Sacco och Vanzetti
voro oskyldiga. Upprepade framställningar
om resning i målet avslogos av domaren
Thayer och statens högsta domstol. 9 april
1927 dömdes de anklagade till döden. Domen
väckte en storm av protester i U. S. A. och
Europa, men guvernören Fuller lät efter att
ha hört en expertkommitté domen gå i
verkställighet 23 aug. 1927; Sacco och Vanzetti
vidhöllo in i det sista sin oskuld. Protester
mot domen avgåvos i många länder. Ur den
rika litt. om affären må nämnas F.
Frankfurter, »Sacco- och Vanzettimålet» (1927).
Saccullna, zool., se Rankfotingar.
Sa’ceus, lat., säck. — S. lacrimälis,
tårsäcken, se ögat.
Sacellän, S a c e 11 a n i, se S a ce 11 u m.
SaceJlum, lat., (helgon)kapell. —
Sacellän, kapellpredikant, kaplan. — S a c e
1-1 a n i, kapellförsamling, komministersyssla.
Sa’cer, lat., helig, helgad åt gudarna;
förbannad, fågelfri.
Säcer, Gottfried Wilhelm, tysk
psalmdiktare (1635—99), advokat, skrev som
student flera utmärkta psalmer. I 1819 års
psalmbok ingå S:s omdiktning av
Melanch-thons latinska änglahymn och en
begravningspsalm av S. (n:r 36 och 489). En
samling av S:s psalmer utgavs 1714. Li.
Sacerdotäl (av lat. sace’rdos, präst),
prästerlig. — Sacerdotälexamen, se
Prästexamen.
Sacerdötium, lat., prästämbete, prästadöme.
Sachali’n [sa^a-], S ak h a 1 i n, långsträckt
nord—sydlig ö på Sibiriens östkust, mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
