Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Sachsen
144
sluter sig det starkt kuperade Vogtland
(urberg och paleozoiska bergarter), ö. delen av
S. är en del av Oberlausitz (jfr Lausitz),
kring övre Spree och Neisse (till Oder). I
övrigt tillhör trakten kring Leipzig
Nordtyska låglandet, som dessutom bildar
utlö-pare mot de tektoniska dalsänkorna vid Elbe
och Neisse. Klimatet uppvisar betydande
lokala variationer mellan t. ex. det råkalla
Erzgebirge och den vindskyddade Elbedalen.
S. är, frånsett hansestäderna, Tysklands tätast
befolkade förbundsstat (333 inv. per kvkm).
De största städerna äro Leipzig, Dresden,
Chemnitz, Plauen och Zwickau. I Oberlausitz
funnos 1925 28,228 sorber (»vender»),
huvudsaki. lantbefolkning n. om Bautzen. S. å.
voro 90,3 % protestanter och 3,6 % katoliker.
Bland högre läroanstalter märkas univ. och
handelshögskola i Leipzig, teknisk högskola
i Dresden och bergshögskola i Freiberg.
Av arealen 1927 upptogos 54,4 % av åker
och trädgård, 25,1 % av skog (mest i
Erzgebirge) och 12 % av ängsmark; 12,4 % av
befolkningen livnärde sig av jord- och
skogsbruk, 60,9 % av industri och hantverk, 17 %
av handel och samfärdsel. Jordbruket är i
huvudsak inskränkt till låglandet; av stor
vikt äro trädgårdsskötsel och fruktodling, som
bl. a. starkt utvecklats i Elbedalen. Det
fordom betydande bergsbruket i Erzgebirge
saknar numera praktisk betydelse. Däremot
bildar brytningen av stenkol (trakten av
Zwickau, Lugau, Oelsnitz, Freital) och
brunkol (s. om Leipzig och vid Zittau) underlaget
för industrien; 1928 erhöllos 4 mill. ton
stenkol och 11,9 mill. ton brunkol. Industrien
hade 1,6 mill. anställda 1925. Viktigast är
textilindustrien, i stor utsträckning
förbunden med hemslöjd, vars centrum är västra
S. (Plauen, Zwickau, Chemnitz och talrika
smärre städer) och som representerar omkr.
Vs av Tysklands hela textilindustri.
Dessutom märkas maskin- och metallindustri
(Chemnitz, Leipzig, Dresden), grafisk industri
(Leipzig), tillverkning av musikinstrument
(Leipzig, Erzgebirge), leksaker (Erzgebirge),
glas, porslin (Meissen) m. m. De främsta
handelsplatserna, samtidigt viktiga trafikcentra,
äro de förut nämnda större städerna. S. F.
Författning och förvaltning. S:s nuv.
författning är av 1 nov. 1920. Enl. denna är
S. en republik, Freistaat, inom Tyska riket.
Statsmakten utgår från folket men utövas
av en regering och en representation, lantdag,
samt i vissa speciella fall genom folket självt
medelst folkomröstning. Lantdagen, som
väl-jes för en period på 4 år och består av en
kammare på 96 led., utses genom
proportionella val med allmän rösträtt för män och
kvinnor över 20 år. Lantdagen har
beskattnings- och lagstiftningsrätt samt kan med två
tredjedels majoritet besluta
författningsändringar. Den väljer regeringschef
(Minister-präsident), som tillika är fristatens president.
Parlamentarismen är formligen föreskriven i
författningen. Regeringen har suspensivt
veto mot budgetökning av lantdagen samt
vissa befogenheter för den händelse budgeten
ej i tillräckligt god tid före finansårets
början antagits. Regeringen är
redovisningsskyl-dig för finansförvaltningen inför lantdagen.
Även mot vanliga lagförslag har regeringen
ett slags suspensivt veto, i det att den kan
till lantdagen återförvisa ett av denna
antaget förslag, och, om denna då vidhåller
förslaget, kan regeringen inom en månad
hänvisa frågan till avgörande genom
folkomröstning. Dessa bestämmelsers praktisk-politiska
betydelse är något problematisk, då
regeringen måste avgå efter ett beslut härom av
lantdagen. Frågan om lantdagens upplösande
före fyraårsperiodens slut kan av regeringen
underställas folkomröstning. Även Vto av de
röstberättigade (d. v. s. omkr. 300,000 väljare)
kan framställa begäran om folkomröstning
(jfr Referendum) dels om utformade
lagförslag (även i författningsfrågor), dels om
upplösning av lantdagen. Vid
folkomröstning måste minst hälften av de
röstberättigade deltaga i omröstningen; uppnås ej
detta antal, anses den under votering ställda
frågan vara avslagen. -— Administrativt
indelas S. i 5 Kreishauptmannschaften, som delas i
28 Amtshauptmannschaften el. Bezirke. 21
städer äro självständiga förvaltningsområden.
—• S. har en Oberlandesgericht (i Dresden),
7 Landgerichte och 112 Amtsgerichte. G. H-n.
Historia. Den tidigast kända befolkningen
i de områden, som i v. begränsas av Elbe
och Saale, i ö. av Oder, var germansk. Den
undanträngdes på 600-talet av slaviska
(vendiska) stammar, men fr. o. m. 900-talet blev
den av konung Henrik I vid Elbe anlagda
borgen Meissen medelpunkten för ett
markgrevskap. Detta land förlänades omkr. 1089
åt huset W e 11 i n, som 1247 också fick
lant-grevskapet Thüringen. Denna ätt gjorde
ytterligare betydande landförvärv, och 1423 fick
markgreven Fredrik den stridbare (se F r e
d-r i k, sp. 1096) även hertigdömet S. och den
därmed följ, kurfurstliga värdigheten. Hans
sonsöner Ernst (se d. o., sp. 999) och Albrekt
III (se d. o., sp. 428) delade 1485 länderna.
Ernst, stamfader för den ernestinska
linjen, fick på sin lott bl. a. det egentliga
kur-furstendömet S. och större delen av de
thü-ringska besittningarna. Albrekt, stamfader
för den albertinska linjen, fick bl. a. det
gamla markgrevskapet Meissen med städerna
Dresden och Chemnitz, n. delen av Thüringen
samt Leipzig. Särskilt de ernestinska
kurfurstarna blevo genom sitt kraftiga stöd åt
reformationen av stor betydelse, men S. drogs
tillika in i religionsstriderna, vilket fick
omvälvande konsekvenser. Albrekts sonson
Moritz (se d. o., sp. 332) anslöt sig till kejsar
Karl V, tog 1547 ifrån sin kurfurstlige
frän-de stora delar av dennes besittningar och
fick kurfurstevärdigheten överflyttad till sin
gren, som även i fortsättningen gick framåt
i inflytande, medan de ernestinska
besittningarna alltmera splittrades genom talrika
delningar (se Ernestinska linjen).
Moritz’ bror och efterträdare August I ’se
d. o., sp. 492) vinnläde sig särskilt om den
ekonomiska utvecklingen. Under trettioåriga
kriget vacklade S. mellan kejsaren och Sverige,
vilket åsamkade det svåra bördor, då det
gång på gång blev krigsskådeplats. Det vann
emellertid i Pragfreden 1635 Lausitz. 1697
valdes Fredrik August I (se August II)
till polsk konung. Personalunionen med
Polen bestod i 66 år. S:s deltagande i
stora nordiska kriget mot Sverige vållade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
