Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Safe for denioeracy—Sagan
160
minnesmärken; 1853), »Über den Ursprung
und die Heimath des Glagolitismus» (1858).
S:s saml. tjeckiska skrifter utkommo 1862—65
i 3 bd. — Tjeck, monogr. av V. Brandl (1887),
J. Hanus (1895) och J. Vlcek (s. å.). C. T-t.
Safe for democracy [séi’f fa dimå’krasi],
eng., »tryggad åt demokratien», slagord,
hämtat ur presidenten Wilsons tal till
amerikanska kongressen 2 april 1917, då han i sin
framställning av syftet med U. S. A:s inträde
i världskriget bl. a. yttrade: »The world must
be made safe for democracy» (»världen måste
tryggas åt demokratien»). V. S-g.*
Safety first [séi’fti fä’st], eng., säkerheten
först, amerikanskt och engelskt slagord,
särskilt gällande industri och trafik.
Saffiän, se Läder, sp. 474.
Sa’fflor, bot., se C a r t h a m u s.
Saffran, de torkade, omkr. 2 cm långa,
trådsmala märkesflikarna av Crocus sativus,
var. autumnalis (se C r o c u s). S. är brunröd
och har en egendomlig aromatisk lukt och
bitter smak. Sedan urminnes tid har den
begagnats som läkemedel och krydda och anses
ha upplivande verkningar. Då till varje kg
åtgå omkr. 15,000 blommor, blir s. mycket
dyr och förfalskas ofta genom inblandning
av ståndarsträngar (»feminell»), blommor av
safflor, ringblommor m. m. S. nyttjas mest
som krydda i bröd (»saffransbröd») och fås
bäst från Spanien och Sydfrankrike. G. M-e.
Saffran, kem., se Crocus.
Saffranholts, Saffranträ, bot., se C e 1
a-straceae.
Safi, S a f f i, hamnstad i fr. Marocko, på
Atlantkusten, v. om Marrakech; 25,158 inv.
(1931). Omges av krenelerade murar med ett
gammalt portugisiskt citadell. Betydande
handel, främst med Frankrike (ull, hudar,
spannmål, olja, dadlar och gummi). Förr stor
export av saffianläder.
Saflder, persisk dynasti, se Persien, sp.
870.
Safir, miner., se A 1 u m i n i u m, K o r u n d
och Ädelstenar.
Safirkvarts, miner., se Kvarts.
Safranlner, orangeröda el. röda
azinfärgäm-nen (se Tj är färger). De användas
mindre till färgning av tyg än till färgning av
spritlacker, bläck, skokrämer etc. samt inom
mikroskopisk teknik (se d. o.). I. B.
Safsa, bot., se Osmundaceae.
Saft, kokk., fruktsaft, vanl. beredd av bär
el. annan frukt genom kokning med vatten,
silning, upprepad kokning med el. utan
socker samt buteljering. Okokt s. tillverkar man
av en del bär, ss. lingon och jordgubbar,
genom att krossa och blanda dem med vatten,
frånsila saften och röra denna med socker.
Vinsyra tillsättes för hållbarhetens skull. D-e.
Saftfoder, lantbr., se Fodermedel, sp.
677.
Saftgrönt, kem., se F ä r g v ä x t e r, sp. 155.
Saftleven [saTtléfon] el. Sachtleven,
holländsk målarfamilj. — 1. C o r n e 1 i s S.,
genre- och landskapsmålare (omkr. 1608-—81),
påverkades starkt av A. Brouwer och D.
Te-niers d. y. Han målade omväxlande
pittoreskt behandlade interiörer av bondstugor,
lador och förrådskamrar med kokkärl o. a.
köksattiralj, ibland med några få figurer,
samt landskap. I Nationalmuseum i
Stock
holm, som äger flera teckningar av S., finnas
två målningar av honom, »Landskap med
figurer, kreatur och husgerådskärl» och
»Dryckesgille utanför en lantlig krog». — 2.
Herman S., den förres yngre bror (omkr. 1609—
85), återgav i sina ungdomsarbeten ladu- och
stuginteriörer; senare målade han
företrädesvis fint utpenslade utsikter. En »Utsikt vid
Rhen» (daterad 1679) finns i Nationalmuseum
i Stockholm. O. G-g.*
Saftmärken, bot., dets. som honungstecken,
se Honungskörtlar.
Saftspänning, bot., se S u g k r a f t.
Saftstation, se Sockertillverkning.
Saftstigning, bot., se Savstigning.
Safttrådar, bot-, se Par a fy se r.
Saga, eg. »vad som säges», »utsago»,
sani-manfattningsnamn för flera olika slag av
litterära alster med mer el. mindre folkligt
ursprung. Vanl. tages s. i samma bemärkelse
som folksaga (se d. o. och Djursagan),
en fritt uppfunnen, ur en naiv
världsåskådning framgången berättelse, i vilken
fantastiska händelser framställas som fullt
naturliga. En fullständigt artskild litterär form
är hjältesagan (se Folksägen).
Innehållet i hjältesagorna har efter all
sannolikhet urspr. förelegat dels i berättelser, dels
i kortare dikter, sådana som Eddans
hjältesånger och de nordiska folkvisorna; dessa ha
sedermera ofta blivit underkastade fortgående
bearbetningar, vilkas slutresultat äro
utförliga episka dikter, sådana som Iliaden,
Ro-landssången, Beowulf, Nibelungenlied m. fl.
Från såväl folksaga som hjältesaga artskild
är den isländska s. (se Isländska
litteraturen). I isländskan betyder saga
»prosaberättelse» av vilket slag som helst.
En central ställning bland de isländska s.
intages av ättsagan, som skildrar enskilda
isländska personers öden el. hela trakters och
ätters historia. Denna s. utgör en oskattbar
källa rörande fornnordiskt liv. — Se litt. vid
Folksaga och Folksägen. R. Stn.*
Saga, fornnordisk gudinna, omtalad i
Edda-dikten »Grimnismal»; i hennes boning
Söckva-bäck, där svala böljor brusa, dricka hon och
Oden alla dagar ur kärl av guld. Möjl. är S.
(isl. Såga, trol. »sierska», bildning till verbet
se) blott ett annat namn på Frigg, som i
»Lokasenna» säges känna alla tings öden.
Nyromantikerna (t. ex. Tegnér) sågo gärna i
S. en historiens, »sagans», gudinna, men
denna uppfattning saknar stöd i källorna och
är språkligt omöjlig. E. W-én.
Saga, huvudstad i jap. förvaltningsområdet
Saga, på n. v. Kyushu; 46,178 inv. (1930).
Var residens för Daimyo Nabeshima. I S.
tillverkades Hizenporslinet.
Sagan [zä’-], stad och järnvägsknut i preuss.
prov. Niederschlesien, vid Oders biflod Bober,
vid hedlandskapets nordrand och nära
Bran-denburgs gräns; 17,362 inv. (1925).
Textilindustri. S. var förr huvudstad i furstendömet
S. Aug.—nov. 1641 lågo svenska trupper
under T. Stålhandske i ett befäst läger vid S.
Sagan [zä’-], furstendöme (från 1846
hertig-döme) i Schlesien, ung. sammanfallande med
reg.-omr. Liegnitz. Kom 1627 till
Wallen-stein, 1646 till ätten Lobkowitz och 1782 till
hertig Peter av Kurland (se B i ron). Hans
dotter Dorotea (1792—1862) var 1809—30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
