Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Sagar—Sagina
162
g. m. hertig Edmond de Talleyrand, brorson
till statsmannen. Hon spelade under Napoleon
och restaurationen en ganska inflytelserik roll
vid franska hovet. Om G. M. Armfelts
förhållande till hennes syster se Alma Söderhjelm
i Ord och Bild 1932. (B. H-d.)
Sagar [eng. uttal sägä’o] el. S a u g o r, stad
i Centralprovinserna, Indien (se karta vid
■d. o.), och huvudstad i det av Ganges’
högerbifloder Sunar, Beas, Dharan, Bina m. fl.
avvattnade slättlandet och distriktet S. (5,285
kvkm, 528,380 inv. 1921); 39,319 inv. (1921).
S. ligger vid den av badtrappor och berömda
hindutempel kantade sjön Sagar, har sedan
1887 en Evangeliska fosterlandsstiftelsens
missionsstation med goss- och flickhem samt
industriskolor för män och kvinnor.
Sagasig, Sakasik, se Zakazik.
Saga’sta, P r ä x e d e s Mate o, spansk
statsman (1827—1903), urspr. ingenjör. 1854
invald i cortes, blev S. en av de ivrigaste
ledarna för den progressistiska oppositionen
mot drottning
Isabel-las despotiska och
kle-rikala styrelse, måste
två gånger gå i
landsflykt för att ha
deltagit i uppror men
återkom, då Isabella
fördrivits 1868, och
var konseljpresident
dec. 1871—maj 1872
under Amadeos
regering samt efter
dennes abdikation sept.—
dec. 1874 under
republiken. Sedan
monar
kien återinförts, förde S. en liberal och
antiklerikal politik som chef för olika ministärer
1881—83 (med flera avbrott), 1885—90, 1892
—95, 1897—99 och 1901—02. Under den näst
sista ministären utbröt 1898 ett krig med
Förenta staterna, vilket inom kort berövade
Spanien dess västindiska kolonier och
Filippinerna men ej förmådde rubba S:s stora
popularitet och anseende. (L-ts.)
Sagatun, se Folkhögskolor, sp. 721.
Sageno’pteris, ett inom mesozoiska
formationer, företrädesvis rät och jura (även i
Skåne), förekommande utdött växtsläkte, av
vilket med säkerhet endast bladen äro kända.
Dessa påminna till det yttre närmast om stora
fyrväpplingar men ha en nervatur, som liknar
ormbunkarnas. S. har i allm. ansetts tillhöra
vattenormbunkarna (Ilydropteridae), men på
senare tid har släktet tolkats som bladen av
en nyupptäckt angiospermliknande växtgrupp
(Caytoniales). Th. H-e.
Sager, S o p h i e, pioniär för
kvinnoemancipationen i Sverige (1830—1902), emigrerade
som äldre till Amerika, g. m. musikern E. A.
Wiener från Berlin, änka 1888. Vid 18 år
kom hon till Stockholm för att skaffa sig
utkomst genom sömnad. De svårigheter och
den brutalitet, som mötte henne (jfr »Sagerska
målet», 1848), väckte henne till revolt mot
kvinnans rättslösa ställning i samhället. Icke
utan begåvning men med föga skolning och
självkritik utgav hon, tjugu år gammal, på
eget förlag »Emanciperade fantasier, på vers
och prosa» (1850). Av övriga skrifter blev
novellen »Bilder ur lifvet» (1852) mest
uppmärksammad. »Privata föreläsningar öfver
den sanna emancipationen» (s. å.) innehålla
beaktansvärda synpunkter på behovet av
ökade bildningsmöjligheter för kvinnorna.
Med okuvligt mod, trots åtlöje från press och
publik, höll hon på Lacroix’ sal i Stockholm
offentliga föredrag. E. H-n.
»Fiolspelare.» Målning av O. Sager-Nelson i Göteborgs
museum.
Sager-Nelson, Johan Olof Gudmund,
målare (1868—96). Blev efter studier i
Göteborg mönsterritare vid en tapetfabrik, for
1893 utomlands och vistades ett par år i Paris,
sedan i Ajaccio och
Biskra, där han dog.
Han mottog starka
intryck av det samtida
franska måleriet
(Gau-guin, van Gogh), vilka
bidrogo till att ge
hans konst en
fristående ställning i
hemlandet. S., som var
lungsjuk, var en djupt
lagd natur med tydlig
dragning åt pessimism
och mysticism, vilket
går igen i hans
por
trättmålningar, kontur- och planbetonade
arbeten i mörka, ofta gröngula toner. I
Nationalmuseum i Stockholm finnas bl. a.
»Fosterbröderna» och ett par landskap, i Göteborgs
museum »Fiolspelare», »En poet» m. fl. E. L-k.
Sagfjord, fjord i Nordland fylke, Norge,
genom Flagsund, Skagstadsund och öksnessund
förbunden med Vestfjorden och av Engelöya
och Lundöya skyddad mot havet. Innerst i S.
utfaller Sagelven efter att ha genomflutit
den skogrika Sagelvdalen och de sju
fiskrika Sagvötn. K. V. II. (A-I A-l.)
Sa’ggat, långsträckt fjällsjö av
fjordkaraktär i Lilla Lule älvs övre dal,
Kvikk-jokks kapellförsamling, Lappland (se karta
vid d. o.); 35 kvkm, 303 m ö. h., 83 m djup.
I S. utmynna Kamajokk och Tarreätno med
stort gemensamt, alltjämt växande delta. Se
vidare K vikk j o k k, med bild.
Sagina, ett släkte av nejlikväxterna, små
XVII. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
