Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Saginaw—Sagunto
164
Sandstorm i Sahara.
örter med smala blad och fem- el. fyrtaliga
blommor, ensamma i grenspetsarna. I Sverige
växa 9 arter; vanligast är S. procumbens,
krypnarv. G. M-e.
Saginaw [sä’ginå], hamnstad och viktig
järnvägsknut i Michigan, U. S. A., 30 km
ovanför Saginaw rivers mynning i Huronsjön;
80,715 inv. (1930). Betydande kol- och
olje-fält, järnvägs- och automobilverkstäder samt
stor gross- och distributionshandel.
Grundlädes 1815 och hade förr stor träindustri.
Sagi’tta, zool., se Pilmaskar; jfr även
Könsceller 1.
Sagittäria, bot., se Svaltingväxter.
Sagittärius, astron., se Skytten.
Sägo (av malaj, sagu, palmmärg), en
beredning av ett slags stärkelse, som erhålles ur
märgen hos flera palmer och cykadéer, särskilt
hos sagopalmen Metroxylon Rumphii. Före
blomningen och fruktsättningen består den
omkr. 10 m höga stammen av en hård, endast
5—6 cm tjock ved, som omsluter en relativt
tjock, på stärkelse rik märg, varav s. beredes.
Under fruktsättningen förbrukas den i märgen
avsatta upplagsnäringen alldeles, så att
stammen, då frukterna mognat, endast är ett tomt
rör och bortdör. I handeln förekomma olika
slag av sagoberedningar. Sagostärkelse el.
sagomjöl beredes på så sätt, att märgen
uttages och söndermales till ett grovt pulver,
vilket utröres med vatten och silas. Ur den
silade vätskan avsätter sig sagostärkelsen.
Denna renas sedan genom
upprepad uppslamning i nytt vatten
och ny silning samt torkas
slutligen. Det sålunda renade
sagomjölet är ett fint, vitt el. något
rödlätt pulver, bestående av
stärkelsekorn. Huvuddelen av
sagostärkelsen begagnas ej som sådan
utan användes för tillv. av äkta
sagogryn. Detta tillgår så, att
man blandar sagomjöl med vatten
till en deg, som antingen torkas
och sedan grovt males till gryn el.
ock, vilket är vanligare, pressas
genom ett durkslag över en panna
av järnplåt, under vilken hålles
lindrig eld. Av en palm kunna
erhållas ända till 400 kg s. De
bruna el. rödaktiga sagogrynen äro
färgade. Den ostindiska s., som
ofta kallas pärlsago, framställes
till största delen i Singapore. S.
kan fabriceras av flera andra
stärkelsearter. Den mesta i Sverige
förbrukade s. tillverkas här i flera
sorter (vita och rödaktiga) av
potatisstärkelse. Potatissagon har
oftast ett vackrare utseende än den
äkta s. Potatissago kan tillverkas
förvillande lik äkta. S. nyttjas
i soppor och puddingar. G. L-m.*
Sagokrets el. Sagocykel,
beteckning för ett antal sagor, som
antingen ha sin medelpunkt i en
och samma personlighet el. också
handla om olika personer, vilkas
öden organiskt förknippas med
varandra. Ex. utgöra
Helgedikter-na i Eddan, den
frankisk-burgun-diska Volsunga-Niflungasagan och
den gotisk-germanska Didrikssagan (se d. o.).
Särskilt har s. begagnats om de olika grupper
av riddarromaner, vilka anknytas till Karl
den store (seKarolingiska
sagokretsen) el. konung Artur och riddarna av runda
bordet (seBretonska romaner). R. Stn.*
Sagopalm, namn på palmer och palmlik
-nande växter, av vilkas stärkelserika märg
sago (se d. o.) beredes. Hit räknas arter av
cykadésläktena Cycas och Dioon samt av
palmsläktena Corypha, Arenga, Phoenix,
Metroxylon m. fl. Viktigast är Metroxylon
Rumphii (på Sundaöarna). (G. M-e.)
Sagrädabark, Amerikansk f r a n
gu-l a b a r k, barken av Rhamnus Purshiana,
såsom drog kallad Cortex rhamni purshianae
el. Cascara sagrada, korta, rännformigt
krökta, rätt hårda stycken, utanpå gråbruna
med vitaktiga fläckar (lavar), på insidan
mörkt gulbruna, längsstrimmiga med bitter
smak. Den verksamma beståndsdelen ingår
ett slags glykosidisk förening med kolvätet
antracen (se d. o. och Aloe). S. är ett
milt avföringsmedel, som vid kronisk
förstoppning nyttjas i form av flytande extrakt
(Ex-tractum fluidum rhamni purshianae). C. G. S.
Sagrosbergen, se Zagrosbergen.
Saguenay [säginéi’], vänsterbiflod till Saint
Lawrence (se d. o.).
Sagunto [sago’ntå], stad i sp. prov.
Valencia, n. om staden Valencia och vid Palancia,
nära dess utlopp i Medelhavet; 8,403 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
