Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Saharanpur - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Saharanpur—Sahlgren
168
sprängda stenskärvor, bilda de vidsträckta
klippöknarna el. hammadas. Serir el.
stenöknen och reg el. grusöknen uppstå ur
ökenflodernas deltaavlagringar genom att
ökenvinden bortskaffat det finare materialet. Stor
utbredning ha sandöknarna, erg, som bilda
verkliga dynhav. Libyska öknens erg
omfattar 500,000 kvkm, Sydalgeriets båda erg (den
v., Igidi, och den ö., Areg ech-Chech)
vardera 50,000. Framträdande drag i
Sahara-landskapet äro även de intermittenta
flodernas vanl. torra erosionsdalar oueds el.
wadis med deras omkring mynningarna
utbredda torrdeltan. Klimatet är jordens
torraste, rikt på starka extremer. Om sommaren
stiger middagstemp. ofta till 50° C och mera,
om vintern uppgår den sällan till mera än 25°
samtidigt med en nattemp. av ända till —7°.
I hjärtat av öknen håller sig den relativa
luftfuktigheten under månader mellan 4 och
21 %. Nederbörd faller mycket sällan och
oregelbundet men uppträder stundom som
skyfall (på 1 timme ända till 100 mm).
Persiste-rande vegetation av nämnvärd betydelse
finnes endast i oaserna, depressioner och sänkor,
där grundvattnet går i dagen (se f. ö. Afrika
och öken). Befolkningen finnes i oaserna,
där den livnär sig av jordbruk, och i
randområdenas och de högre bergens stäpptrakter,
där inv. äro boskapsskötande nomader.
Politiskt tillhör större delen av S.
Frankrike (kolonierna Niger, Fr. Sudan,
Maureta-nien och Sénégal i Fr. Västafrika samt Fr.
Ekvatorialafrika, Algeriet m. m.); delar av
Eng.-egypt. Sudan, Egypten, Libia och Rio de
Oro (se politisk karta vid Afrika samt
karta vid Franska Västafrika) ligga
även inom S. — Om Transsaharabanan se d. o.
Litt.: H. Duveyrier, »Exploration du S.»
(1864); G. Nachtigal, »S. und Sudan» (2 bd,
1879); J. Walther, »Gesetz der
Wüstenbil-dung» (1900); E. F. Gautier, »Mission au S.»
(2 bd, 1908—09) och »Le S.» (1928); R.
Chu-deau, »Mission au S.» (1909); G. Schweinfurth,
»Auf unbetretenen Wegen» (1922); T. Orre,
»Strövtåg i hjärtat av S.» (1924) och »Ingen
mans land» (1926); G. Moberg, »Rädslans
land» (1927). _ _ J. Frdn.
Saharanpur [eng. uttal säharanpö’o], stad
•och järnvägsknut i Förenade provinserna
Agra och Oudh, Indien (se karta vid d. o.),
samt huvudort i distriktet S. (5,529 kvkm,
937,471 inv. 1921), mellan Ganges och Jumna;
62,261 inv. (1921). Vallfartsort.
Sähib, arab., »herre», i Indien hederstitel
för européer.
Sahlberg, Carl Reinhold, finländsk
naturforskare (1779—1860), prof, i
naturkunnighet 1818—41, först i Åbo, sedan i
Helsingfors, vars botaniska trädgård och
naturalie-samlingar S. anlade. Han stiftade 1821
So-cietas pro fauna et flora fennica. Främst
entomolog, utgav han det värdefulla arbetet
»Insecta fennica» (1817—39) och utbildade
många lärjungar, bl. a. C. G. Mannerheim
(se d o.). E-k N-d.
Sahlberg, J. J., farmaceut, se S a 1 b e r g.
Sahlberg, John Reinhold, finländsk
entomolog (1845—1920), sonson till C. R. S.
Var 1883—1918 e. o. professor i entomologi
vid Helsingfors universitet. S. specialiserade
®ig särskilt på Coleoptera och Hemiptera:
»Enumeratio Coleopterorum Fenniae» (5 bd,
1873—89), »Bidrag till Nordvestra Sibiriens
insektfauna, I Hemiptera, II Coleoptera» (Sv.
Vet.-akad:s Handl. 1878—80), »Catalogus
Coleopterorum faunae fennicae» (1900). Utmärkt
samlare, gjorde han flera resor i och utom
Europa och utbildade en skola av skickliga
entomologer. Hans formkännedom var allsidig.
Strängt bibeltroende kristen, ställde han sig
skarpt avvisande mot darwinismen. E-kN-d.
Sahlbom, N a i m a, kemist (f. 1871 15/5), fil.
dr i Neuchätel 1910. Har varit verksam som
analytiker vid ett flertal vetenskapliga
institutioner i in- och utlandet och upprättade
1914 i Stockholm ett av bl. a. talrika forskare
anlitat privatlaboratorium för bergarts-,
mineral- och vattenanalyser. Bland dr S:s
publikationer märkes »Om radioaktiviteten hos
svenska källvatten» (Vet.-akad:s »Arkiv för
kemi» etc., bd 6, 1915). N. Zn.
Sahlgren, Gustav Fredrik Jöran,
språkforskare (f. 1884 8/4), fil. dr och docent
i svenska språket i Uppsala 1912, var 1913—
20 anställd vid redaktionen av Sv. akad:s
ordbok och 1916—29
docent vid univ. i Lund
samt blev 1929 prof,
i nordiska språk där.
S. har utvecklat en
synnerligen
omfattande och initiativrik
vetenskaplig alstring
särskilt som
ortnamns-forskare med bl. a. en
rad avh. i den av
honom 1913 grundade och
alltjämt redigerade
tidskriften Namn och
Bygd och »Hälsing-
borgstraktens ortnamn» (i »Hälsingborgs
historia», utg. av L. M. Bååth, 1925) samt »Eddica
et scaldica» (2 bd, 1927). S. har sedan 1910
varit ortnamnskommissionens sekr. för
Örebro län i undersökningen av ortnamnen där
och ledare av samma undersökning i Hallands
län, sedan 1919 led. av ortnamnskommissionen,
för vars publikationer han 1918 utarbetade en
ny plan. 1930 tillträdde S. en personlig
professur i nordisk ortnamnsforskning i Uppsala
med uppdrag att vara föreståndare för Svenska
ortnamnsarkivet i Uppsala, ledare av
ortnamnskommissionens undersökningar och dess
sekr. S. är f. n. den vetenskapligt och
praktiskt ledande i svensk ortnamnsforskning,
som främst genom hans insatser nått en rik
utveckling. Hans egna arbeten utmärkas av
klart verklighetssinne och ovanlig
uppslagsrikedom. — S. är red. av serien »Svenska
bygder i äldre beskrivningar», där han bl. a. själv
utgivit Linnés »Skånska resa» (1920; med
kommentarer), samt redigerar Vet.-soc:s i Lund
Årsbok (1920 ff.). (B. H-n.)
Sahlgren, Nicolaus (Niclas),
köpman, donator (1701—76). S. idkade
fäderne-ärvd handelsrörelse i Göteborg från 1729 och
var en av Ostindiska kompaniets första
direk-tionsmedlemmar (1733—68; jfr även
Alströ-mer, K.). S., som blev mycket rik,
besjälades livligt av tidens patriotiska
allmänintressen men stod främmande för politiken. Han
upprättade Kobergs och Gåsevadholms
fideikommiss. Under sina sista år gjorde han stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
