Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Sahlgrenska sjukhuset—Sahlin, C. A.
170
donationer till
Vet.-akad. för premiering
av skrifter i
lanthushållning, till ett
barnhus på hans säteri
östad invid
Alingsås, vilken inrättning
ännu består, och till
något allmännyttigt
ändamål i Göteborg
(se Sahlgrenska
sjukhuset). S. blev
1773 led. av Vet.-akad.
Jfr H. Fröding,
»Be
rättelser ur Göteborgs historia under
frihetstiden» (1919). T. S-g.
Sahlgrenska sjukhuset, off. Allmänna
och Sahlgrenska sjukhuset, i
Anne-dals församling, Göteborg, har för sin
tillkomst att tacka N. Sahlgrens (se d. o.)
testamente. Sahlgrenska lasarettet i
Göteborg öppnades 1782 med 24 sjuksängar.
Allmän rådstuga beslöt 10 sept. 1846, att ett
nytt, stort sjukhus skulle uppföras för
stadens behov och Sahlgrenska lasarettet förenas
därmed. Denna nya anstalt uppfördes på
bastionen Carolus dux och öppnades delvis
1854 samt fullständigt 1855 under namn av
Allmänna och Sahlgrens ka
sjukhuset. Ett nytt sjukhus uppfördes 1896—
1900 på Änggården.
S. består nu av dels genom täckta
samman-bindningsgångar sinsemellan förenade
byggnader, dels några fritt liggande. Sängantalet
är f. n. 520 jämte en provisorisk
konvalescent-avd. på 96 sängar. S. är uppdelat på två
hu-vudavd., en kirurgisk och en medicinsk, jämte
specialavd. för ögonsjukdomar, öron-, näs- och
halssjukdomar samt radiologisk avd.
Medici-nalstaten består av 2 överläkare (den ene S:s
styresman), 3 avd.-läkare vid nämnda
specialavd., en avd.-läkare vid den
röntgendiagnostiska avd., en prosektor, en avd.-läkare vid den
bakteriologisk-serologiska avd. samt 15
underordnade läkare. Enl. nuv. regi., fastställt av K.
m:t 3 juli 1916, tillsättas överläkartjänsterna
för en tid av fem år i sänder av
Medicinalstyrelsen efter förslag av Uppsala medicinska
fakultet, avdelningsläkarna av hälsovårdsnämndens
andra avd. för samma tid, prosektorn av
hälsovårdsnämnden likaledes på fem år i sänder
samt de underordnade läkarna av
hälsovårdsnämndens andra avd. 1930 intogos på
sjukhuset 9,203 pers. Totalsumman av 1930 års
utgifter var 1,573,014 kr. De för sjukhuset
gällande bestämmelserna äro f. n. föremål för
omarbetning. Enl. förslag av de av K. m:t
tillsatta sjukhusstadgesakkunniga skall regi,
upphöra att gälla och bestämmelserna i lagen den
22 juni 1928 om vissa av landsting eller
kommun drivna sjukhus och i den s. d.
utfärdade sjukhusstadgan i huvudsak bli
tilllämpliga. Nuv. överläkare, avdelningsläkare
och prosektor skulle bli jämställda med
la-sarettsläkare och tillsättas av K. m:t i samma
ordning som lasarettsläkare, de underordnade
läkarna med underläkare och tillsättas av
Medicinalstyrelsen. Ett av sakkunniga
uppgjort förslag till regi., avseende Göteborgs
stads samtliga kroppssjukhus, huvudsaki.
gällande deras förvaltning, beror på K. m:ts
prövning. K~d P.
Sahlin, svenska släkter.
1. En Värmlandssläkt S. härstammar från
bergsfogden Anders Salin (d. 1698), vars
ättlingar i flera generationer voro
brukspatroner. Av släkten märkas C. Y. S. och hans
son E. V. S. (se nedan). Den sistnämndes bror
Mauritz Reinhold S. (1860—1927) var
generaldir. för Telegrafstyrelsen 1902—04, för
Järnvägsstyrelsen 1904—07, t. f. landshövding
i Stockholms län 1908—19 (landshövdings
namn 1919). Han var en tid t. f.
överståthållare 1923. Om C. Y. S:s brorson A. S. se nedan.
2. Från en västmanländsk prästsläkt S.
härstammar på mödernet en skånsk släkt S.
Färgeriidkaren Carl Peter S. (1834—
1902) i Vollsjö var fader till C. A. S. (se
nedan). Syskon till den senare äro
fabriksidka-ren Johan Albert S. (f. 1868 7/8) i
Eslöv (stadsfullmäktiges ordf. 1910—28), Emil
Gustaf S. (f. 1879 ®/i), som tjänstgjorde som
ingenjör vid pappers- och sulfitfabriker, var
handelsattaché i Östasien 1907—12, i
Australien och Nya Zeeland 1913, tjänstgjorde vid
beskickningen i London från 1914 och är
generalkonsul där sedan 1918, samt skådespelerskan
Ester S. (f. 1882 5/8, 1928 g. m. konsul Th.
Lundgren); hon har uppträtt på Svenska
teatern, Vasa- och Oscarsteatrarna i Stockholm;
sedan 1929 anställd hos Radiotjänst. B. H-d.
Sahlin, Axel, ingenjör (f. 1855 8/8),
brorson till C. Y. S. Utexaminerades från
Tekniska högskolan 1877, kom till Förenta
staterna och intog där 1881—98 ledande
ställningar inom järnindustrien, var 1898—1903
verksam vid engelska järnverk och bildade
därefter en bekant konsulterande
ingenjörsfirma, Julian Kennedy, Sahlin & co., med
kontor i London och Pittsburgh, sedermera
om-bildad till International engineering co., med
huvudsäte i Bryssel. S. åtnjöt på sin tid
anseende som en av världens förnämsta
auktoriteter i fråga om tackjärns framställning i
koksmasugnar. Han lever numera som
privatman i s. Frankrike. G. H-r.
Sahlin, Carl Andreas, industriman,
bergshistorisk forskare (f. 1861 15/i2); jfr
släktart. 2. Efter att ha avlagt metallurgisk
examen vid Bergshögskolan var S. 1888—1900
i Stora Kopparbergs
bergslags a.-b:s tjänst
som gruvingenjör,
disponentassistent och
chef för bolagets
järnverk samt var 1900
—17 disponent och
verkst. dir. för Laxå
bruks a.-b. och 1917
—24 verkst. dir. för
Bångbro intressenters
a.-b. Han har även
tillhört ledningen av
ett flertal andra
industriföretag. S. har
mycket anlitats i offentliga uppdrag och
var bl. a. led. av Järnvägsrådet 1908—28 och
av Handelsrådet 1912—20 samt av 1918 års
järnvägskommitté och 1919—21 års
stats-banekommitté. Han var vidare ordf, i
Bergshanteringens vänner 1907—21 och i Sveriges
industriförbund 1921—23. Hedersled, av
Ing.-vet.-akad. (1925). S. har ägnat ett livligt
intresse åt bergshistorisk forskning genom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
