Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Sahlin, C. Y.—Sahlström
172
flertal uppsatser oeh skrifter samt
samlar-verksamhet och för andras forskningar
betydelsefulla initiativ med avseende på bl. a.
den tekniska sakkunskapens utnyttjande vid
historiska specialundersökningar. Bland S:s
skrifter märkas »Ett skånskt färgeri vid
början av 1870-talet» (1928) och »Svenskt stål
före de stora götstålsprocessernas införande»
(»Med hammare och fackla», 3, 1931). Till
hans 60-årsdag ägnades honom festskriften
»En bergsbok» (1921). 1927 blev S. fil.
he-dersdr vid Stockholms högskola. T. S-g.
Sahlin, CarlYngve, filosof (1824—1917);
jfr släktart. 1. Blev fil. dr 1851 och var prof,
i Uppsala 1862—94. S. betraktas som den mest
betydande bland boströmianerna och
arbetade med stor logisk
skärpa på att
självständigt och kritiskt
utveckla Boströms
system, varigenom han
utövat ett betydande
inflytande på svensk
filosofi. Han var 1876
—89 Uppsala univ:s
rektor, led. av
Stockholms högskolas
styrelse 1894—1901, led.
av kommittén ang.
universitetsstatuterna
1873—74 m. m. Led.
av Vet.-akad. (1901). Bland S:s talrika
skrif-ier märkas »Om vilkoren för möjligheten af
praktisk filosofi» (1855), »Om motsatsen
mellan subjekt och objekt» (i Nordisk
Universi-tetstidskr. 1858), »Om grundformerna i
etiken» (1869), »Kants, Schleiermachers och
Boströms etiska grundtankar» (1877), »Om
subjektivt och objektivt betraktelsesätt i
filosofien» (s. å.), »Om bestämningsgrundens
valbarhet» (1878), »Om det inre och det yttre»
(1879), »Om logikens uppgift» (1882), »Om
grundformerna i logiken» (1883—84), »Om
brytningspunkten i vår tids filosofi» (1888),
»Om filosofiens metod enligt Boströms åsikt»
(i festskrift för Boström, 1897), »Om
Christo-pher Jacob Boström» (1909). G. O-a.
Sahlin, Enar Vilhelm, skolman,
skriftställare (f. 1862 18/8), son till C. Y. S. Blev
fil. dr och docent i teoretisk filosofi i Uppsala
1888, var föreståndare för den teoretiska
provårskursen där 1890—94, lektor i Örebro 1892,
rektor i Falun 1899—1907, lektor vid Högre
realläroverket å Norrmalm i Stockholm 1907
och vid Högre allm. läroverket på Östermalm
1911—27. S. har varit livligt verksam på
olika områden, bl. a. som ledamot (1897—99)
av Andra kammaren. Han har även varit en
uppskattad populärvetenskaplig föreläsare och
har utgivit flera filosofiska och pedagogiska
arbeten, bl. a. »Om J. G. Fichtes idealism» (1888)
och »Jean-Jacques Rousseau» (1912). 1891—99
utgav han Pedagogisk Tidskrift. Fr. Sg.
Sahlstedt, Abraham, författare (1716—
76). Blev 1747 registrator i Kanslikollegium
samt 1756 kungl. sekr. med rätt till
tjänstefrihet »för nyttige skrifters utgifvande». S.
uträttade politiska uppdrag åt Gyllenborg och
hattarna, vilket 1743 invecklade honom i en
högmålsprocess, som resulterade i ett halvt års
fängelse. S. är en av frihetstidens
mångsidigaste och produktivaste författare. Han
gjorde den franskklassiska estetikens regler
bekanta i Sverige och tillämpade dessa i sin
kritik, varför han kallats »den svenska
litteraturkritikens fader». S:s viktigaste estetiska
arbeten äro »Om tankar i vitterhetsarbeten»
(efter Bouhours, 3 bd, 1756—58), »Critiska
samlingar» (4 bd, 1759—65) och »Vittert snille»
(1775). — Även som vitter författare
framträdde S. Hans »Samling af verser på
svenska» (4 bd, 1751—53) lämnar ett rikhaltigt
urval av inhemska skalders diktning. — Hans
strävanden för språkets vård och
regelbindande, särskilt för ortografien, lämnade
långvariga spår. Efter en hel rad mindre
gram-matiska och lexikaliska skrifter utgav han,
på uppdrag av Vet.-akad., »Svensk
grammatika» (1769; 3:e uppl. 1798). En förkortad
uppl. av 1772 blev grundläggande för
skolundervisningen. 1773 utgav S., också på
uppdrag av Vet.-akad., »Svensk ordbok med
latinsk uttolkning», som, även antagen som off.
norm för svensk språkbehandling, blev av den
mest genomgripande betydelse. — I
frihetstidens nationalekonomiska fejder deltog S.
med en mängd broschyrer i merkantilistisk
anda, »Om frihet i näringar» (1763), »Den
svenska fabrikören» (1765), »Den svenska
köpmannen» (s. å.) m. fl. — F. ö. var S. verksam
inom snart sagt alla områden av svensk
kultur. I dagspressen, framför allt i Dagligt
Allehanda, var han en flitig artikelförfattare.
Till hela sin läggning oppositionell och
polemisk, invecklades S. ofta i litterära strider.
— Litt.: R. Alvin, »A. S., en litterär
mång-frestare» (1914); G. Lindblad, »A. S. och den
svenska substantivböjningen» (1919). R. A-n.*
Sahlstedt, Axel Vilhelm, veterinär,
högskollärare (f. 1879 1/8), tog 1903 fullständig
veterinärexamen och 1911 med. kand.-examen,
utnämndes 1916 till prof, i kemi och fysiologi
vid Veterinärhögskolan och förordnades 1926
till högskolans rektor. S. har skrivit bl. a.
»Bidrag till kännedomen om
andningsarbe-tets storlek» (i Skandinavisk
Veterinärtidskrift 1917), »Beitrag zur Kenntniss des
Ge-ruchsmechanismus bei den makrosmatischen
Säugetieren» (1912), »Erfahrungen über
’Mi-kro-Kjeldahl’-Bestimmungen» (1914) och
»Temperatur und Feuchtigkeit der
Ausath-mungsluft» (1924; tills, m. G. Liljestrand),
samtliga i Skandinavisches Archiv für
Phy-siologie, »Die Gazdiffusion durch die
Froseh-lunge» (i »Festskrift för A. Krogh», 1925;
tills, m. G. Liljestrand) och »Fysiologiska
försök till objektivt bedömande av den judiska
slaktmetoden» (i »Beretning fra det 3 nordiske
veterinærmöte i Oslo», 1928). J. V-m.*
Sahlström, Per, lantbrukare, politiker
(1785-1866). Trots
mö-dofyllt praktiskt
arbete ägnade sig S.
tidigt även åt allmänna
värv. 1840—58 var S.
riksdagsman i
bondeståndet, där han
intog en självständig
och tidtals ganska
inflytelserik ställning
inom den liberala
fraktionen. S.
uppträdde framför allt i
skolfrågor, med verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
