Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Sahm—Saillant
174
lighetsbetonade och frasfria inlägg av värde.
1840—41 och 1847—48 var S. led. av
lagutskottet, 1844—45 av bankoutskottet och 1850
—58 av statsutskottet. 1840—45 var S.
fullmäktig i riksbanken. 1859 utgav han
»Försök till karakteristik öfver bondeståndets
medlemmar vid 1856 års riksdag». B. E-r.
Sahm [zäm], Heinrich, tysk ämbetsman,
politiker (f. 1877). Blev 1912 andre
borgmästare i Bochum och 1919
överborgmästare i Danzig. Han
ledde 1920 stadens
provisoriska regering
och utsågs, när Danzig
i nov. proklamerats
som fri stad, 6 dec. s. å.
till dennas
senatspre-sident. Som den
ledande mannen i Danzigs
styrelse har S. bl. a.
med mycken
skicklighet och ihärdighet fört
dess talan inför
Nationernas förbunds råd
under de ständiga
kon
flikterna med Polen. S. valdes 1931 till
överborgmästare i ^Berlin. V. S-g.*
SaFda el. S e i’d a, fordom Sidon (se d. o.),
stad i fr. mandatområdet Syrien, på staten
Libanons Medelhavskust; 15,000 inv. (1931),
därav 2/3 muhammedaner. Hade på 1600- och
1700-talet som hamnstad för Damaskus en
blomstrande sidenhandel.
Saida’, stad i prov. Oran, Algeriet, vid
järnvägen Arzeu—Colomb-Béchar; 13,809 inv.
(1931), därav 6,993 européer. S. var en av
Abd-el-Kaders förnämsta stödjepunkter.
SaTd Halim, egyptisk prins, turkisk
statsman (1859—1921), son till kediven Ismail.
Blev 1889 led. av turkiska statsrådet och
1911 dess president. Han tillhörde stiftarna
av det ungturkiska partiet, blev jan. 1913
utrikesminister, juni s. å. jämväl storvesir
och förmåddes att 1914 indraga Turkiet i
världskriget på centralmakternas sida. Han
avgick 1917, blev vid de allierades ockupation
av Konstantinopel 1918 arresterad men
frigavs och slog sig ned i Rom, där han snart
mördades, sannolikt av armenier. (L-ts.)
Saldiska, seKoptiska språket och
litteraturen.
SaTd Mehmed, turkisk statsman (d. 1760).
Var bl. a. sändebud till Sverige 1733 (hans
berättelse härom tr. av J. Kolmodin i Karol.
Förb:s Årsbok 1920) och till Frankrike 1742
—43, senare inrikesminister, storvesir
1755—-56 och guvernör, bl. a. i Kairo 1757.
SaTd pascha, med tillnamnet K ü t s c h ü k
(»den lille»), turkisk
statsman (f. på
1830-talet, d. 1914). Blev
efter att från 1876
ha varit
Abd-ul-Ha-mids förste sekr. 1879
storvesir och
beklädde sammanlagt icke
mindre än nio gånger
samma post under
längre och kortare
perioder, sista gången
1911—12. Han var
även i ett par
om
gångar senatens president. S. var jämte
Kia-mil pascha en av de få mera framstående
turkiska statsmännen under Abd-ul-Hamids tid.
Från början motståndare till västerländsk
inverkan på Turkiet, modifierade S. sedan sin
uppfattning, så att han befanns oumbärlig
även under den ungturkiska regimen. H. B-n.*
SaTd pascha, Muhammed, vicekonung i
Egypten (1822—63), son till Muhammed Ali
(se d. o.). Efterträdde 1854 Abbas pascha. Se
vidare Egypten, sp. 391 ff.
Sal’gaantilop el. S t ä p p a n t i 1 o p, Säl’ga
tatärica, till gasellgruppen bland antiloperna
(se d. o.) hörande antilopart av egendomligt
utseende. Kroppen är klumpig, benen smala
och korta, pälsen tät och långhårig, hornen,
som i regel endast finnas hos bocken,
lyrfor-made och ringlade, öronen korta och trubbiga.
Nosen är mycket stor, rörlig och liknar en
trubbig snabel. Färgen är övervägande
grågul. Kroppslängden är 1,3 m men boghöjden
endast 0,8 m. S. lever i stora hjordar och
förekommer i stäpptrakter i s. Sibirien, Turkestan
ända till Dsungariet och Mongoliet. Tidigare
har den funnits ända till Polen och
Karpa-terna i v. och lever möjl. fortfarande i s. ö.
Ryssland. Jfr fig. 2 på pl. vid art. A n t
i-1 o p e r. T. P.
Saigo, Takamori, japansk statsman
(1826—77), se Japan, sp. 1002.
Saigon, huvudstad i fr. kolonien
Kochin-kina (jfr d. o.), vid den 300 m breda, för
oceantrafik tillgängliga Saigonfloden,
innanför Donais vidsträckta delta, omkr. 45 km
från havet; 118,956 inv. (1931), därav 10,144
européer, 75,985 annamiter, 31,630 kineser etc.
S. är med sina tropiskt yppiga trädgårdar
och tamarindplanteringar längs gatorna en
av östasiens vackraste städer.
Guvernörs-och justitiepalats, stor teater, katedral,
moskéer, pagod, zool. och bot. trädgård,
Pasteur-institut, rundradiostation m. m. Det osunda
klimatets verkningar ha genom dränering av
sumpmarkerna avsevärt inskränkts. Export
av ris, majs, kryddor m. m. — S. erövrades
och förstördes 1859 samt var 1887—1902
huvudstad i Franska Indokina. Jfr C h o 1 o n.
Sailer [zäi’-], Johann Michael, tysk
katolsk teolog (1751—1832). Inträdde 1770 i
jesuitorden och prästvigdes 1775, blev 1784
prof, i Dillingen men entledigades 1794 som
misstänkt för radikala upplysningstendenser.
Som prof, vid det till Landshut flyttade univ.
i Ingolstadt 1800—-21 övade han ett mycket
vidsträckt och betydelsefullt inflytande. 1825
blev han domprost och 1829 biskop i
Regensburg. S., en av den moderna katolicismens
ädlaste gestalter, var mindre filosof och
dogmatiker än förkunnare och folkfostrare.
Han företrädde en innerligt färgad,
evangeliskt fördjupad katolicism och fick vidsträckt
betydelse genom sin omfattande verksamhet,
sin vittspännande korrespondens och sin stora
lärjungekrets samt sina uppbyggliga skrifter.
Som biskop hävdade S. sin kyrkas intressen
och påverkade Bayerns kyrkopolitik. Även
bland evangeliska kristna vann han många
vänner. S:s »Sämtliche Werke» utkommo
1830—45 i 41 bd. — Jfr L. Radlmaier, »S. als
Pädagog» (1909); Ph. Klotz, »S. als
Moral-philosoph» (s. å.). Hg Pl.
Saillant [sajä’], fr., »framspringande»; en be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
