Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Saima—Saint-Arnaud
176
fästningslinjes utgående vinkel (se Bastion).
Det obestrukna rummet framför en s. söker
man borttaga genom befästningslinjens
brytning, flankeringar och utanverk. L. af P.
Sai’ma el. Safmen, sjösystem i s. ö.
Finland (se karta vid d. o.), uppsamlingsbäcken
för de vattendrag, som genom Vuoksen
avrinna till Ladoga. I vidsträckt bemärkelse
omfattar S. de omkr. 120 större och
tusentals mindre sjöarna och fjärdarna innanför
Salpausselkäs sydöstligaste ändmoränryggar
upp till Jaamankangas ändmoräner i n.,
d. v. s. sjösystemet mellan städerna
Villman-strand i s., S:t Mickel i v. och Joensuu i
n. ö.; tills, omkr. 4,800 kvkm, 76 m ö. h.
(omkr. 2 dm fall från Pyhäselkä till S. Saima),
största uppmätta djup 62 m. De viktigaste
sjöarna äro Pyhäselkä i n. ö., i s.
förbunden med O r i v e s i, som i v. avbördas till
Hauki v e s i n. om Nyslott och i s. till
Puruvesi, vilka i sin tur vid Nyslott och
Punkaharju (se d. o.) förenas med
Kokon-s e 1 k ä, som slutligen via Haapavesi och
Puumala (se d. o.) sund övergår i
Egentliga eller Södra S. Den senare, som är
Finlands näst största sjö (1,304 kvkm, 75,86
m ö. h.), delas av Salpausselkäs n.
parallellrygg i två fjärdar, Lilla S. i n. och Stora
S. i s. (med S:s största djup), och begränsas
i s. av Salpausselkäs s. parallellrygg, som vid
Vuoksenniska i s. ö. genombrytes av
avlopps-älven (Vuoksen) och vid Villmanstrand av
Saima kanal (anlagd 1844—56, 59 km,
28 slussar) till Viborg vid Finska viken. Hela
sjösystemet är oerhört uppdelat av vikar,
halvöar och öar och bottenreliefen utomordentligt
gropig och omväxlande. Som en relikt från
ishavstiden förekommer i S. den ringlade
sälen el. vikaren. S. har ett vittutgrenat
system av ångbåts- och flottleder; de
sistnämnda förbindas genom mekaniska
transportanordningar över vattendelaren vid
Villmanstrand m. fl. punkter med flottleder, som
nå havet inom Finlands gränser. Med sin
rikt omväxlande natur är S. en av Finlands
förnämsta turistattraktioner. G. R-ll.
SaTma, tidning, se S n e 11 m a n, J. V.
Sai’ma kanal, se Saima.
Sainete [såine’tø], sp. (eg. en bit fett, en
läckerbit, varmed falkeneraren belönade sin
falk), ett slags enaktslustspel, som särskilt
under 1600- och 1700-talet tjänade som
mellanspel el. avslutning vid en spansk
comedia-föreställning. S. förekommer ännu i dag. En
av de främsta odlarna av genren var Ramön
de la Cruz Cano y Olmedilla (se d. o.). K.A.H.
Saint [sä], fr., fem. sainte [sät], helig, helgon.
Vissa namn, vari Saint(e) ingår, torde sökas
på huvudordet el. Sankt(a).
Saint-Acheul [sät-aJoT], en förstad till
franska staden Amiens, som på grund av där
gjorda fynd givit namn åt den andra i
ordningen av de sex underavd., i vilka den
paleo-litiska perioden (se d. o.) uppdelas. H. R-h.
Saint-Albans [sent-å’lbenz], engelsk
adelstitel, buren av bl. a. Francis Bacon (se d. o.),
viscount S. Såsom hertigtitel bäres den ännu
av huvudmannen i ätten Beauclerk.
Saint Albans [sent äTbonz], stad och sedan
1877 anglikanskt biskopssäte i Hertfordshire,
England, omkr. 35 km n. n. v. om Londons
centrum; 28,625 inv. (1931). Tillv. av
halm
hattar, halmmattor, penslar och sidenvaror.
— Staden, under romartiden kallad
Verula-mium, är uppkallad efter S:t Alban (se A
1-b a n), till vars minne den nuv. katedralen
uppfördes på 790-talet.
Saint Aldwyn [sent åTdtoin], se H i c k
s-B e a c h.
Saint-Amant [sät-amä’], Marc Antoine
d e, fransk poet (1594—1661). S. tillhörde
»preciöslägret» och tävlade med Scarron i
den burleska genren med komiskt
uppstyltade el. rent realistiska folklivsskildringar.
på vers, vilka vunno vidsträckt popularitet.
Han fick följa flera höga herrar på deras
expeditioner till främmande länder och
besökte 1649 drottning Kristina i Stockholm.
Franska akad. invalde S. bland sina första
medl. Bäst är S. i sina mustiga krog- och
gatubilder från Paris, och även som
naturlyriker röjer han äkta känsla (»La solitude»,
1623), medan hans religiösa ålderdomspoesi
(»Moyse sauvé», 1653) klingar skäligen falsk.
Monogr. av P. Durand-Lapie (1898); essä och
tolkningar i A. Ehrensvärd, »Från det 17:e och
18:e århundradets Frankrike» (1926). Kj. S-g.
Saint-André [såt-ädre’], J a c q u e s d’A
1-b o n de, fransk krigare (d. 1562). Blev
efter Henrik II:s tronbestigning 1547 marskalk
och 1550 guvernör i Lyon, utmärkte sig i
kriget från 1552, tillfångatogs vid Saint-Quentin
1557 men frigavs 1558. Han slöt 1561 ett
triumvirat med Montmorency och hertigen av
Guise till katolikernas skydd. R. stupade i
slaget vid Dreux 1562.
Saint Andrews [sent ä’ndröz], hamnstad i
grevsk. Fife, på Skottlands östkust; 8,269
inv. (1931). Anglikanskt biskopssäte (förr
ärkebiskopssäte för Skottland) med
Skottlands äldsta univ., gr. 1411. Betydande
kustfiske. Stora ruiner efter ett slott och en
1559 förstörd katedral. — Staden är mest
känd som »golfspelarnas Mecka» och säte
för den 1754 grundade Roy al and ancient
golf club, som är golfsportens lagstiftande
myndighet (jfr Golf). Där finnas
Skottlands förnämsta golfbanor, vilka jämte
strandbaden gjort S. till en betydande turistort.
Saint-Arnaud [sät-arnå’], Achille Leroy
de, fransk marskalk (1798—1854). Inträdde
1816 i armén men lämnade den dock snart,
djupt skuldsatt, levde en tid en äventyrares
liv, deltog i grekiska
frihetskriget,
återinträdde efter
julirevolutionen 1830 i
franska armén och vann
rask befordran under
strider mot araberna
i Algeriet. Efter ett
fåfängt försök att
kväva
februarirevolutionen 1848
återvände S. till Algeriet, där
han underkuvade en
mängd stammar och
vann stort rykte
sär
skilt genom en expedition mot kabylerna
1851. Som krigsminister medverkade han dec.
s. å. vid Napoleons statskupp och
överhopades av kejsaren med belöningar, bl. a. med
marskalksvärdigheten (1852). Han blev 1854
överbefälhavare över de franska trupper, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
