Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Saint Croix—Sainte-Beuve, Ch. A.
180
»Stora kaskaden» i vattenkonsten vid Saint-CIoud.
hjälp »de femhundras råd» (brumairekuppen,
jfr N a p o 1 e o n, sp. 712, och Bonaparte,
sp. 783). G. R-ll; Ä. S-n.
Saint Croix [sant krma’] el. Santa C r u z,
den västligaste av de numera U. S. A.
tillhöriga Virgin islands (jfr d. o.), Västindien;
218 kvkm, 11,413 inv. (1930; avtagande
folkmängd), mest negrer. Betydande
sockerproduktion. Huvudort är Christiansted el. Bassin
(3,767 inv.). Radiotelegrafstation.
Saint Croix [sant krma’]. 1. Gränsflod i
Nordamerika, mellan New Brunswick,
Kanada, och Maine, U. S. A., från Chiputneticook
lakes till Passamaquoddy bay av Atlanten;
158 km lång. Många vattenfall. — 2.
Gränsflod mellan Wisconsin och Minnesota. U. S. A.;
320 km, mynnar ö. om Hastings i Mississippi.
Många utbyggda fall.
Saint-Cyr [sä-siT], L a u r e n t, markis av
Gouvion-8., fransk krigare (1764—1830).
Avancerade under revolutionskrigen, blev
1793 brigad- och 1794 divisionsgeneral samt
utmärkte sig bl. a. vid Novi 1799. Han
bidrog till segern vid Hohenlinden 1800, blev
1801 ambassadör i Madrid, deltog i
preussiska fälttåget 1806—07 och blev sedan ar-
Basilikan i Saint-Denis. Interiör av koret.
méchef i Katalonien.
Under ryska fälttåget
1812 blev S. marskalk
ooh 1813 kommendant
i Dresden men måste
s. å. kapitulera. Vid
restaurationen slöt han
sig till Bourbonerna,
blev pär, 1815
krigs-och 1817
marinminister samt s. å. markis.
Ånyo krigsminister
1817—19, uträttadeS.
mycket för arméns
omdaning. Hans memoarer (4 bd) utgåvos
1821—31. B. H-d.
Saint-Cyr-l’École [så-sPr-lekåT], ort i fr.
dep. Seine-et-Oise, 5 km v. om Versailles;
6,190 inv. (1921). Berömd militärskola, gr.
1803 av Napoleon I i Fontainebleau och 1808
flyttad till S.
Saint Denis [så d(o)ni’], Frankrikes
skyddshelgon. Enl. legenden var han född i Italien,
kom som missionär till Gallien octh led
martyrdöden (omkr. 250 ?) i Paris, som räknar
honom som sin förste biskop. Hans
begravningsplats fick en kyrka, som sedan blev
na-tionalhelgedom. Hans dag är 9 okt. Hg Pl.
Saint-Denis [så-d(e)ni’], stad i fr. dep. Seine,
4 km n. om Paris, vid Seine och
Saint-Denis-kanalen (till Parishamnen La Villette); 82,412
inv. (1931). Livlig kemisk o. a. industri.
Gotisk basilika, uppf. på platsen för den helige
Dionysius’ (S:t Denis) gravkyrka, från
600-talet. Basilikan stod färdig omkr. 1150 samt
restaurerades under 1800-talet av
Viollet-le-Duc m. fl. Mars 1918 skadades den svårt vid
en granatexplosion. Dagobert I gjorde
basilikan till gravkyrka för de franska
konungarna. Under revolutionen förstördes en del av
gravarna men återställdes i den mån det var
möjligt. De märkligaste gravmonumenten äro
resta över Ludvig XII och Anna av Bretagne
(av Jean Juste de Tours; 1516—32), över
Henrik II och Katarina av Medici (av
Ger-main Pilon; 1560—73), över Frans I och
Claude av Frankrike (av Pierre Bontemps
och F.Marchant; påbörjat 1548)
och över Dagobert I. — S. är
uppkallat efter Saint Denis,
Frankrikes skyddshelgon (se
ovan). Klostret S. hade
under medeltiden stort anseende.
Dess abbotsstiftsfana var
ori-flamme (se d. o.).
Saint-Dié [så-die’],
textilindustristad i fr. dep. Vosges,
Lothringen, i Meurthes dal i
Vogeserna, vid
järnvägenLuné-ville—Fraize; 19,389 inv. (1926).
Biskopssäte sedan 1777 med
gammal katolsk katedral.
Triumfbåge från 1757. — Uppstod
kring ett kloster, gr. av
Déo-dat den helige (d. 679). Under
världskriget bombarderades S.
flera gånger.
Sainte [sät], fr., se Saint.
Sainte-Beuve [såt-bö’v],
Charles Augustin, fransk
kritiker (1804 23/i2—1869 13/I0).
Ägnade sig först åt medicinska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
