Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Saint-Germain-en-Laye—Saint John
186
Saint-Germain-en-Laye [sä-^ärmä^ä-lä’], stad
i fr. dep. Seine-et-Oise, på högra
Seinestran-den, 13 km v. om Paris; 22,180 inv. (1926).
S. har ett vackert läge på en kulle, omgivet
åt n. och n. v. av inhägnad skog, Forèt de S.,
3,718 har. Längs Seine sträcker sig vid Forèt
de S:s ö. rand en 30 m bred promenad 2,400
m fram, La terrasse de S., planlagd av Le
Nötre 1672. Slottet leder sitt ursprung från
en donjon, byggd på 1100-talet, men
uppfördes i sitt nuv. skick huvudsaki. under Karl
V :s och Frans I:s tid och restaurerades omkr.
1900. Napoleon III inredde det till arkeol.
museum. 1679 avslöts i S. av Ludvig XIV
fred mellan Sverige och Brandenburg. — I S.
började i maj 1919 fredsunderhandlingarna
mellan dåv. republiken Tysk-üsterrike och de
stater, som under världskriget varit i
krigstillstånd med Österrike-Ungern. Freden
undertecknades 10 sept. och ratificerades
slutgiltigt i Paris 16 juli 1920.
Saint Germans [sant d$5’monz], Edward
G ra n v i 11 e Eliot, earl av S., engelsk
diplomat (1798—1877), skattkammarlord 1827
—28, sändes 1835 som minister till Spanien,
var 1845—46 generalpostmästare, 1852—55
vicekonung över Irland och 1857—58 samt
1859—66 drottningens överhovmästare.
Saint-Gilles [så-^iT], stad i fr. dep. Gard,
18 km v. om Arles; 5,613 inv. (1926). S. är
känt för sin kyrka, som från sin ursprungliga
byggnadsperiod (påbörjad 1116) har bevarat
bl. a. västfasaden med en märklig, av
traktens antika arkitekturtraditioner starkt
påverkad portal (se bild). H. W-n.
S:t-Gilles [sä-^iT], se Bryssel, med karta.
Saint-Gobain [så-gåbå’], by i fr. dep. Aisne.
Berömd spegelglasfabrik, gr. 1693. I skogen
vid S., som av tyskarna besattes 1 sept. 1914,
voro uppställda de långskjutande kanoner,
med vilka Paris 1918 bombarderades (se P
a-riskanonen).
Saint Helena [sont ilrno] el. Sankt
Helena, isolerad britt, ö av vulkaniskt
ursprung på Challengerryggen i Sydatlanten,
på 15° 55’ s. br. och 5° 44’ v. Igd fr. Gr.; 122
kvkm, 3,846 inv. (1930), av blandad europeisk,
afrikansk och ostindisk härkomst.
Huvudstad: Jamestown (se d. o.). Kantas av en
180—300 m hög klintkust och når i Diana
peak i det inre 823 m ö. h. I den hårda lavan
ha vattendragen nedskurit djupa dalar. S.
ligger under den ständigt blåsande
sydöst-passaden. Floran är besläktad dels med
Afrikas, dels med Sydamerikas. Export av
nyzee-ländskt lin (Phormium). S. utgör tills, m.
Ascension (jfr d. o.) en britt, kronkoloni, har
kabel- och kolstation samt anglikansk biskop.
S., upptäckt av portugiser 1502, togs på
1650-talet i besittning av engelska Ostindiska
kompaniet. Kompaniet innehade ön till 1833,
då den övertogs av engelska kronan. S. var
förvisningsort för Napoleon I, som bodde där
på lantgården Longwood från 1815 till sin
död, 1821. — Jfr E. L. Jackson, »S.» (1903).
Saint Helens [sant he’linz], stad och sedan
1888 stadsgrevskap i Lancashire, n. v.
England, 18 km ö. om Liverpool; 106,793 inv.
(1931). Har Englands förnämsta tillv. av
kron- och spegelglas, därjämte
konstglasfabriker. kopparhyttor, kemiska fabriker,
lergodsfabriker, tillv. av medicinska instrument.
Från fasaden till kyrkan i Saint-Gilles.
Saint Hélier [fr. uttal sät elie’, eng. sont
he’ljo], se Normandiska öarna.
Saint-Hilaire [sät-ilä’r], Geoffroy, se
Geoffroy Saint-Hilaire.
Saint-Hilaire [sät-ilä’r], Ju 1 e s B a r t h
é-lemy, se B a r t h é 1 e m y
Saint-Hilaire.
Saint-Honorat [såt-ånåra’], se Lerinerna.
Saint-Irénée [såt-irene’], se L y o n, sp. 429
och kartan.
Saint James’s palace, Saint James’s park
[sont d$éi’mziz pä’lis, - -pä’k], se London,
sp. 162 och första färgkartan.
Saint Jean d’Acre [så $ä’ da’kr], se A k k a,
sp. 352.
Saint-Jean-de-Luz [så-^ä’-do-ly’s], stad,
havsbad och vinterkurort i fr. dep.
Basses-Pyrénées, vid Biscayabukten och foten av
Pyrenéerna; 6,072 inv. (1921). Vidsträckta
plager. S. var under medeltiden en
betydande hamnstad.
Saint John [sont d^å’n]. 1. Flod i
Nordamerika, upprinner med två armar i
gränsområdet mellan Maine, U. S. A., och Quebec,
Longwood på Saint Helena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
