Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Saint John—Saint Lawrence
188
Kanada, utgör en del av gränsen mellan
Maine och New Brunswick, bildar Grand
falls och genomflyter därefter i segelbart lopp
New Brunswick (se karta vid d. o.) till
mynningen i Bay of Fundy och staden S.;
flodområde 67,000 kvkm, längd 720 km. — 2. Stad
i New Brunswick, Kanada, vid mynningen av
S. 1; 46,640 inv. (1931). Är ändpunkt för
bl. a. The Canadian Pacific Railway och
tävlar med Halifax som vinterhamn för Kanada.
Textil- och mek. verkstadsindustri. Export
av trävaror, massa, fisk, boskap, frukt,
mejeriprodukter, metallmanufakturer och
motorfordon. — Grundlädes 1635 av fransmännen. —
3. Se Virgin islands.
Saint John [sant d$å’n], se Saint Thomas.
Saint John [sFnd^an], gammal engelsk
adelsätt, inom vilken den äldre grenens
huvudman sedan 1559 bär titeln baron S: t
John of Bletsoe. Bland dess medl.
märkas Oliver S. (omkr. 1598—1673),
under inbördeskriget på 1640-talet en av
parla-mentspartiets ledare, och Henry S.,
vis-count Bolingbroke (sed. o.).
Saint John’s [sant d-§å’nz], huvudstad i
britt, kolonien New Foundland and Labrador,
innanför Kap Spear på den bergiga östkusten
av New Foundland (se karta vid d. o.); 41,157
inv. (1929). S. är anglikanskt biskops- och
rom.-kat. ärkebiskopssäte samt koloniens
förnämsta ocean- och fiskehamn med varv och
trankokerier; växande annan industri. Bekant
reexport av i S. förädlat portugisiskt vin.
Univ. sedan 1925. — Gr. 1580.
Saint Joseph [sant d%äu’zif], stad i n. v.
Missouri, U. S. A., på vänstra stranden av
Missouri; 80,935 inv. (1930). Viktig
järnvägsknut, flod- och flyghamn, stora
slakterier, rökerier, köttkonservfabriker m. m. och
kvarnindustri. Kreatursmarknader och stor
spannmålshandel. —- Grundlädes 1843.
Saint Josse-ten-Noode [så $å’s-tän-nå’d], se
Bryssel, sp. 105 och kartan.
Saint-Julien [så-^yliå’], by i fr. dep.
Gironde, på Girondes v. strand, berömd för sitt
röda vin.
Saint-Just [så-^st], Antoine de, fransk
revolutionsman (1767—94). S. slöt sig tidigt
till den stora revolutionen, invaldes 1792 i
konventet och blev en av skräckväldets
till-skyndare, nära
förbunden med Robespierre.
S. var led. av den
kommitté, som
överarbetade förslaget till
konstitutionen 1793. I
välfärdsutskottet voro
S. och Couthon
Ro-bespierres förnämsta
stöd. 1793—94 var S.
kommissarie vid
arméerna i Elsass och
Belgien. Vid
Robes-pierres fall 1794 sökte
S. försvara honom men
häktades och avrättades juli s. å. S. var en
kylig, hatfull och viljestark natur med stort
inflytande. (B. H-d.)
Saint Kilda [sant kPldø], skotsk ögrupp i
Atlanten, 90 km v. om ön Lewis bland
Hebri-derna (jfr d. o.); tills. 14 kvkm. Tillhör
grevskapet Inverness och hade 1928 45 inv.; dessa
överfördes 1930 på grund av
försörjningssvårigheter till Ardtornish, Argyllshire. Viktigt
sjömärke; häckningsplats för sjöfågel. Jfr
uppsats i Petermanns Mitteilungen 1931,
h. 1—2.
Saint Kitts [sant ki’ts], se Saint C h
ri-s t o p h (e r).
Saint-Lambert [så-läba’r], Jean
Fran-gois de, fransk författare (1716—1803).
Hovman och militär, delade S. med Voltaire
madame du Chätelets och med Rousseau
ma-dame d’Houdetots gunst, innan han vann sin
första och enda stora litterära framgång med
ett beskrivande naturepos, »Les saisons»
(1769), efter J. Thomsons skaldestycke »The
seasons». Det föranledde hans inval i Franska
akad. (1770), varefter han ägnade sig åt
filosofiskt skriftställarskap i encyklopedistisk
anda. Kj. S-g.
Saint Lawrence [sant lå’røns], flod i
Nordamerika, med ett flodområde av 1,250,000
kvkm; 3,800 km lång. Såsom S:s källflod kan
räknas övre sjöns största tillflöde, S:t Louis,
upprinnande i den trakt av n. Minnesota,
där Mississippi har sina källor. Under namn
av S:t Mary’s river och med en
medelvattenmängd av 2,500 kbm i sek. förbinder S. övre
sjön (183 m ö. h.) med Huron (177 m ö. h.),
som i sin tur mottar avloppet från Michigan
(178 m ö. h.) och som avrinner genom S:t
Clair river och Detroit river, med en
medelvattenmängd av 6,750 kbm i sek., till Eriesjön
(175 m ö. h.). Denna avrinner genom Niagara
river, med en medel vattenmängd av 7,600
kbm i sek., bildande det 50 m höga
Niagara-fallet och flera andra fallsträckor, till den 100
m lägre liggande Ontariosjön (75 m ö. h.), från
vilken S. utrinner i en labyrint av flodarmar
mellan »de tusen öarna» samt med en
medelvattenmängd av 8,600 kbm i sek. Den
smalnar sedan och sänker sig 30 m, bildande bl. a.
den 18 km långa fallsträckan Long Sault,
nedom vilken den vidgar sig till den 60 km
långa Lake Francis. Den har sedan att med
flera vattenfall övervinna en nivåskillnad av
39 m, innan den når Montreal, där den
befinner sig blott 3,6 m ö. h. Här börjar S. sitt
nederlopp, ofta uppdelat i flera armar och
sjöartade utvidgningar, bl. a. S:t Petersjön
strax ovanför Quebec. Den vidgar sig sedan
till en trattformig, fjordartad mynning och
utfaller i S:t Lawrencebukten, utanför vilken
dess djupränna på en lång sträcka fortsätter
i Cabotsundet. S:s största tillflöden äro från
vänster Ottawa (1,250 km, 210,000 kvkm),
avvattnande ett på sjöar rikt landskap och
bildande talrika stora vattenfall, S:t Maurice
och Saguenay, som även avvattnar ett stort
sjösystem, vilket samlar sig i S:t Johnsjön, och
utflyter i S:s vida fjordmynning. S. är
synnerligen rik på vattenfall, vilka i stor
utsträckning äro utbyggda. Genom storartade
kanalanläggningar, strömrensningar och
sjöfördjupningar, särskilt i S:t Petersjön, är det
möjligt att med oceanfartyg nå Montreal och
med smärre fartyg ända till övre sjön. I
Nordamerikas upptäcktshistoria har S. spelat
en stor roll, i det att de gamla
upptäcktsfa-rarna och missionärerna alltifrån Jacques
Car-tier (1534—36) och Samuel Champlain (1603
ff.) uppför den vida flodmynningen, utmed S:s
stränder och i dess lugnvatten framträngde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
