Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Saint Lawrencebukten—Saint-Louis
190
till de stora sjöarna och på den vägen (först
La Salle, 1682) nådde Mississippidalen, långt
innan man kom dit österifrån över
Appala-chernas bergland. A-l W-n.
Saint Lawrencebukten [sent lå’rons-],
randhav på Kanadas (se karta vid d. o.)
Atlant-kust, innanför New Foundland, Cape Breton
island och Nova Scotia. I S. mynnar Saint
Lawrence, vars djupränna fortsätter genom S.
och Cabotsundet till djuphavet. Större öar:
Anticosti och Prince Edward island (se dessa
ord).
Saint Leonards [sent le’nedz], se
Hastings.
Saint Louis [sent lo’is], stad i Missouri,
U. S. A., på v. sidan av Mississippi, nedanför
dess sammanflöde med Missouri. Ö. om
Mississippi ligga i staten Illinois East S:t Louis,
National city m. fl. städer, som kunna
betraktas som förstäder till S. Folkmängden
var 1930 821,960 och har på senare tiden
växt relativt långsamt. Av befolkningen äro
93,580 negrer. Med förstäderna har S. över
1 mill. inv.
Staden har visserligen den vanliga
amerikanska schackbrädesstilen, men dess långa
utsträckning (30 km) utefter floden, som
båg-formigt böjer sig, och den terrassartade
topografien, som genomskäres av dalgångar, ha
dock framtvungit större omväxling i
stadsplanen i fråga om gatornas riktning,
diagonalgator m. m. Affärsdistriktet med sina
skyskrapor sträcker sig från 4:e västerut till
14 :e gatan och mellan Market- och
Morgan-gatorna. Efter floden och i de nämnda
dalgångarna ligga de viktigaste fabrikerna, och i
närheten av dem bor större delen av negrerna.
Industrien är betydande och de anställdas
antal i de 3,300 fabrikerna omkr. 200,000.
Tillv.-värdet 1925 875 mill. doll. Slakteri- och
kött-konserveringsindustrierna samt skoindustrien
äro betydande, men industrien är f. ö.
mångsidig. S. är en utomordentligt viktig
järnvägsknut; ett trettiotal järnvägar strålar in
mot den. — Bland högre läroanstalter märkas
det 1818 av jesuiter grundade S:t Louisuniv.
samt det 1853 stiftade Washingtonuniv. Stora
bibliotek finnas (Public library har 3/4 mill. bd).
S. grundlädes av franska köpmän från New
Orleans 1764. Området kom under spanskt
välde men fr. o. m. 1804 under U. S. A. Ända
till omkr. 1860 var S. pälshandelns
medelpunkt. På grund av flodvägarnas betydelse
växte S. mycket fort. 1860 anlände och
av-gingo över 10,000 fartyg till och från hamnen.
1857 fick S. järnvägsförbindelse med
Atlant-kusten (Baltimore), och genom den och
Ohio-leden blev S. mellanvästerns viktigaste
handelsplats men distanserades från 1870-talet av
Chicago. 1896 hemsöktes staden av en
fruktansvärd orkan med därav förorsakad
eldsvåda. 1904 höllos i S. en världsutställning och
olympiska spel. H. N-n.
Saint-Louis [sä-lmi’]. 1. Huvudstad i fr.
kolonien Sénégal, på en låg, sandig ö i Senegal,
18 km från dess mynning i Atlanten; 19,006
inv. (1924), därav omkr. 1,000 européer.
Sedan järnvägen till Dakar och Rufisque
anla-des (1885), har sjöfarten övergått till Dakar.
S. grundlädes 1626. — 2. Hamnstad på s. v.
kusten av Réunion, vid järnvägen
Saint-De-nis—Saint-Pierre; 15,867 inv. (1926).
Gatubild från Saint Louis i ü. S. A.
:1 o0ii Hl
iWnnn
11», »DU
Affärshus i Saint Louis i U. S. A.
irasuiinu tt inni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
