Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Saint-Malo—Saint-N icolas
192
Strandbild frän Saint-Malo.
Saint-Malo [sä-malå’], befäst hamnstad och
badort i fr. dep. Ille-et-Vilaine, på en
klipphalvö vid Rances mynning i Golfe de S. av
Engelska kanalen; 13,137 inv. (1926), tills,
m. den närbelägna staden och badorten
Saint-Servan (12,622 inv. 1921), badorten Paramé
m. fl. förstäder omkr. 30,000 inv. Har trånga,
krokiga gator, ålderdomliga hus, stadsmur
(från 1400-talet), gotisk katedral (delvis från
1200-talet) och slott (från 1400-talet).
Ostronfångst, livligt fiske på
Newfoundlandsban-karna, sjöfart samt odling av tidiga
grönsaker för Paris och England. — Grundlädes på
700-talet. Under 1500—1700-talet voro S:s
inv. kända som djärva smugglare och
friby-tare. Jfr É. Dupont, »Le vieux S.» (1925).
Saint-Marceaux [sä-marså’], Charles
René de, fransk skulptör (1845—1915). Bland
S:s arbeten märkas »Genie, som bevarar
gravens hemlighet» (Luxembourg), gravmonument
över Dumas d. y. på Montmartrekyrkogården
(1897), statyer av denne (1906) och A. Daudet
(i Paris, 1902) samt världspostmonumentet i
Bern (1910). G-g N.’
Saint-Marc Girardin [sä-mä’r ^irardå’],
Frangois August e, fransk politiker
och författare (1801—73). S., som 1828
pris-belönts av Franska akad. för en avh. om
1500-talets franska
litteratur i tävlan med
Sainte-Beuve, blev
1830 prof, vid
Sor-bonne men ägnade sig
huvudsaki. åt politisk
journalistik i liberal
anda, var 1834—48
deputerad och utsågs
1871 till vice
president i
nationalförsamlingen, där han bidrog
att störta Thiers. 1844
blev S. led. av
Franska akad. S. skrev
bl. a. en klart antiromantisk »Cours de
litté-rature dramatique» (5 bd, 1843), en rad
pedagogiska betänkanden, avseende en reform av
franskt skolväsen efter tyskt mönster,
»Souvenirs et réflexions politiques d’un journa-
liste» (1859) samt »La chute du
second empire» (1874). Kj. S-g.
Saint-Martin [så-martå’],
bergig ö bland Små Antillerna,
n. v. om S:t-Barthélemy; 99
kvkm, därav n. delen, 52 kvkm
med 4,448 inv. (1926),
tillhörande fr. kolonien Guadeloupe,
och s. delen, 47 kvkm med
2,180 inv. (1930), tillhörande
nederl. kolonien Curagao (jfr
dessa ord). Inv. utgöras
huvudsaki. av engelsktalande
negrer. S. upptäcktes 1493 av
Columbus.
Saint-Martin-de-Ré [-[så-mar-tä’-dø-re’],-] {+[så-mar-
tä’-dø-re’],+} se R é.
Saint Mary’s river [sent
mä’eriz ri’vo], Lake Superiors
avloppsflod till Huron, på
gränsen mellan Michigan (se karta
vid d. o.), U. S. A., och
Ontario, Kanada; 105 km lång.
Bildar stora industriellt
ut
nyttjade fall, Sault S:te Marie, vilka
kringgås av starkt trafikerade kanaler i såväl
Kanada som U. S. A. Jfr Saint Lawrence.
Saint-Maur-des-Fossés [sä-må’r-dä-fåse’],
stad i fr. dep. Seine, på en halvö i nedre
Marne (se omgivningskartan vid art. Paris);
57,164 inv. (1926). Från S. utgingo
mauri-nerna (se d. o.).
Saint-Maurice [sä-måri’s]. 1. Stad i schweiz.
kant. Valais, i ett befäst trångt pass i
Rhöne-dalen och vid
Lausanne—Brig—Simplonba-nan; 2,569 inv. (1930). Är gammal
vallfartsort med flera kloster, däribland det berömda
klostret S., gr. 515. Jfr Schweiz, fasta
försvaret. — 2. Stad i fr. dep. Seine (se
omgivningskartan vid art. Paris), mellan Bois
de Vincennes i n. och nedre Marne samt
Ca-nal de S. i s.; 10,497 inv. (1926). Stort
sinnessjukhus (gr. 1645).
Saint Maurice [sent må’ris], vänsterbiflod
till S:t Lawrence, i Quebec (se karta vid
d. o.); 560 km. Rik på vattenfall.
Saint-Michel [så-mijä’1], Mont-, se
Mont-Saint-Michel.
Saint-Mihiel [så-mijä’1], stad i fr. dep.
Meuse (Lothringen), i floden Meuses (Maas’)
dal, vid foten av Cötes de Meuse; 4,581 inv.
(1926). Nära S. ligga ofantliga klippor, »les
falaises de S.», lämningar av ett romerskt
läger samt fortet Camp des Romains (jfr d. o.).
— Under världskriget intogs S. av tyskarna
24 sept. 1914 och dagen därpå Camp des
Romains. S. hölls av tyskarna till 8 sept. 1918,
då deras front drogs tillbaka till
Michelställ-ningen (se Belgi sk-f r anska fronten, sp.
1158, 1162, kartan, och 1194). G. R-ll; M. B-dt.
Saint-Nazaire [så,-nazä’r],
arrondissemangs-huvudstad i fr. dep. Loire-Inférieure, s.
Bretagne, på en udde n. v. om Loires mynning
i Atlanten; 39,411 inv. (1926). Modernt
bebyggd, befäst hamnstad, uthamn till Nantes
(jfr d. o.) med stor kolimport, betydande
handel och industri, bl. a. skeppsvarv. Är även
bekant som badort. — Under världskriget var
S. de amerikanska arméernas förnämsta
hjälpbas på franska Atlantkusten.
Saint-Nicolas [sä-nikåla’], se S i n t N i
k-1 a e s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
