Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Saint-Omer—Saint-Pierre
194
Saint-Omer [sät-åmä’r],
arron-dissemangshuvudstad i fr. dep.
Pas-de-Calais, vid
Neuffosséka-nalens mynning i den
segelbara Aa; 19,774 inv. (1926).
Industri, en vacker f. d.
katedral (delvis från 1200-talet),
bibliotek, arkiv och museer. —
Grundlädes på 600-talet, var
1559—1790 biskopssäte och till
1890-talet starkt befäst samt
under världskriget viktig
etappstation för engelska
armén och okt. 1914—mars 1916
säte för engelska högkvarteret.
Saintonge [sätå’^], fordom
prov, på Frankrikes västkust,
n. om Gironde, motsv. en
mindre del av nuv. dep. Charente
och större delen av
Charente-Inférieure (jfr dessa ord).
Delades av floden Charente i
H a u t e - S., med huvudstaden
Saintes, och B a s s e - S., med
Saint-Jean-d’Angély. — Tills,
m. Guienne kom S. genom Eleonoras (se d. o.)
av Akvitanien giftermål 1152 till England
men återtogs av Du Guesclin (se d. o.).
Saint-Ouen [sät-a>ä’], stad i fr. dep. Seine,
mellan Paris’ n. stadsgräns, floden Seine och
Saint-Denis (se omgivningskartan vid art.
Paris); 53,146 inv. (1931). Flodhamn med
dockor. Viktig verkstads- och kem. industri.
Saint Pancras [sant pä’nkros], stadsdel
(me-tropolitan borough) i London (se d. o., sp. 157,
tab., 161 och kartorna).
Saint-Paul [sä-på’1], hamnstad på
västkusten av Réunion (se d. o., sp. 692).
Saint-Paul [så-på’l], numera obebodd fr.
vulkanö i Indiska oceanen, på 38° 40’ s. br.
och 77° 34’ ö. Igd fr. Gr.; 272 m hög. God
hamn på n. ö. sidan. Naturskyddsområde,
rikt på pingviner och fisk.
Saint Paul [sant pä’l]. 1. Huvudstad i
Minnesota, U. S. A., kring Mississippi (segelbar
till S.) och i v. sammanväxt med Minneapolis;
271,606 inv. (1930), däribland många
skandinaver (9,912 födda i Sverige enl. census 1920)
och tyskar. Staden har ett pittoreskt
terrassläge, mycket hälsosamt klimat, ett ståtligt
kongresshus (från 1905) samt stora parker,
bl. a. Indian Mounds park med gamla
sioux-gravar. På en »bluff» det 1822 uppförda
fortet. S. är viktig järnvägsknut oeh flodhamn,
har maskin- och järnvägsverkstäder,
päls-och skofabriker, boskaps- och trävaruhandel,
univ. (gr. 1854), flera colleges,
skogsförsöks-anstalt, folkbibliotek (350,000 bd) m. fl.
bild-ningsinstitutioner samt sv. sjukhus och
dia-konissanstalt (gr. 1880). Grundlädes 1838 och
blev 1854 stad. Se vidare Minneapolis.
— 2. Klippö i Cabot strait mellan New
Foundland och Cape Breton. Bekant genom
talrika skeppsbrott.
Saintpaulia [säpä’lia], bot., se G e s n
e-r i a c e a e.
Saint Peter [sant pi’ta], stad i s.
Minnesota, U. S. A.; 4,811 inv. (1930). Där ligger
Gustavus Adolphus college (se d. o.).
Saint Peter Port [sant pi’ta pä’t], se N o
r-m a n d i s k a öarna.
Utsikt över Saint Paul i Minnesota.
Saint Petersburg [sant pPtazbäg], stad och
badort i Florida, U. S. A., på en halvö vid v.
kusten; 40,425 inv. (1930).
Saint-Pierre [sä-piä’r]. 1. Fransk klippö på
sydkusten av New Foundland, bildar tills, m.
Miquelon (se d. o.) m. fl. öar en fr. koloni
med en areal av 241 kvkm och 4,030 inv.
(1926). Huvudorten, Saint-Pierre (3,040 inv.),
har en utmärkt hamn och är centrum för det
franska New Foundlandsfisket. Stor export
av torsk och levertran. — 2. Förr stad på
Mar-tinique (se d. o.). — 3. Hamnstad på Réunion
(se d. o., sp. 692).
Saint-Pierre [sä-piå’r], Charles, abbé d e
S., fransk skriftställare (1658—1743). S. var
en idérik och oförskräckt oppositionsman,
vars kritiklust och reformiver ådrogo honom
Ludvig XIV :s och »regentens» onåd. Han
angrep i tal och uppsatser enväldet,
skatteorätt-visorna, adel, kyrka och byråkrati i
Frankrike, ständigt framhållande England som
mönsterland. Berömdast av hans arbeten är
»Projet de paix universelle» (1713), där han
efter Utrechtfreden yrkade på ett allmänt
världsförbund, i vilket staterna skulle slita
sina tvister genom skiljedom. 1718 uteslöts
S. ur Franska akad. (invald 1695). Monogr.
av J. Drouet (1912). Litt.: M. H. S.
Hol-beck, »En oppositionsmand under Ludvig
XIV» (1911). _ Kj. S-g.
Saint-Pierre [sä-piä’r], Jacques Henri
Bern ardin de,
fransk författare (1737
—1814). Från sin
tidiga ungdom hänförd
beundrare av
»Robin-son Crusoe», lyckades
S. trots små medel
tillfredsställa sin
passionerade reslust.
Innan han 1771 slog
sig ned i Paris som
litteratör, hade han
två gånger besökt
Västindien och under
ett längre uppehåll i
XVII. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
