Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Saipan—Sakkunniga
202
»kejsqrliga restaurationen», var en av
reformmännen i Japan under senare delen av
1800-talet och innehade under denna och första
årtiondena av 1900-talet ett flertal ledande
poster. S. var förste delegat vid
fredskonfe-rensen 1919. Sin främsta roll har S. spelat
som en av genro (kejsarens inofficiella och
oansvariga rådgivare) och är såsom sådan,
trots sin ålder, alltjämt inflytelserik. B. Kgn.
Saipan, den förnämsta ön i det jap. mandatet
Marianerna (se d. o.); 185 kvkm, 4,910
inv. (1926).
Säis, fornegyptisk stad i Västdeltat, nära
nuv. byn Sä el-Hagar, sedan förhistorisk tid
huvudort för gudinnan Neiths kult, under 26:e,
»saitiska», dynastien (663—525 f. Kr.)
Egyptens huvudstad. Av dess praktfulla byggnader
återstå blott obetydliga ruiner. G-d L-n.
Saison [säzå’], fr., säsong (se d. o.).
Saitafe’rnes (S a i t a f a’r n e s), skytisk
konung i l:a el. 3:e årh. e. Kr., på n. kusten
av Svarta havet. »S:s tiara», som 1896
inköptes av Louvremuseet, var tillverkad av en
rysk guldsmed Rachumovskij, som själv
erkände förfalskningen (jfr F u r t w ä n g 1 e r,
A.). M. Pn N-n.
Sal’vo, Saivo-olmai, Saivo-guole
etc., se Mytologi, sp. 581.
Sajäma, vulkan i Anderna, Sydamerika,
inom Bolivia; 6,546 m ö. h. Uppges vara
jordens högsta ännu verksamma vulkan.
Sajänska bergen, ry. Sajany, en del av den
stora nordöstasiatiska bergskedjebågen, bildar
gränsen mellan Asiatiska Ryssland och
Mongoliet; högsta topp Munku Sardyk, 3,490 m.
Sak, jur. 1. Se Mål 1. — 2. Se Sakrätt 1.
Saka, skt, det indiska namnet på asiatiska
folk av olika härkomst, som vid flera
tidpunkter kort före och efter Kr. f. företogo
invasioner i v. delen av Främre Indien och
där grundade riken, av vilka några ägde
bestånd för längre tid (jfr Indien, historia). Den
del av Indien (omkring Indusdeltat), där de först
stadigvarande slogo sig ned, kallas Sakadvipa.
Ordet s. motsvaras i sin användning på det
närmaste av namnet sky t er, d. v. s. barbariska,
nomadiserande folkslag från trakterna n. om
den antika kulturvärlden i Europa och
Asien. I östturkestan har man i början
av 1900-talet funnit en mängd rester av ett
östiranskt språk, som kallats dels n
ordar i s k t, dels och kanske riktigare s a k i s k t
och som skulle härröra från de under tiden
kort efter Kr. f. i denna del av Centralasien
härskande sakerna (saka). Jfr E.
Leu-mann, »Zur nordarischen Sprache und
Litera-tur» (1912), och rec. av H. Reichelt i
Indo-germanisches Jahrbuch, 1 (1913). J. Ch-r.
Sakai, sjöstad i Japan, på Hondo, något s.
om Osaka; 120,347 inv. (1931). Var Osakas
föregångare som handelshamn; betydande
bomulls- och juteindustri.
Sakaläva, se färgpl. Afrikanskafolk,
bild 27, och Madagaskar, sp. 577—578.
Saka’ria, forntidens Sangarios, n. v. Mindre
Asiens huvudflod, från trakten n. ö. om Afiun
Karahisar till Svarta havet, omkr. 400 km
lång; största biflod Pursak-su.
Sakarja, Sakarias, Sacharia, ett
namn, som bäres av många personer i bibeln.
Märkligast bland dem är den profet, som
skrivit kap. 1—8 i S :s bok. Han uppträdde i
Je
rusalem omkr. 520 f. Kr. och uppmanade sina
landsmän att återuppbygga templet. S.
betonar visserligen, att det, som har värde för
Herren, är rättfärdighet och barmhärtighet,
men när han skall söka efter förklaringen till
de tryckta förhållanden, under vilka hans
landsmän leva, vänder han sina blickar
framför allt mot kulten. Om blott templet blir
återuppbyggt, skall den härliga tiden komma.
Huvudinnehållet av hans profetior är
framställt i form av åtta syner. Återstoden av
S:s bok, som torde tillhöra en senare tid,
förutsäger världsmaktens störtande, de
förskingrade israeliternas återkomst och
upprättandet av Guds rike. En annan S. var konung
i Israels rike omkr. 743. Vidare må nämnas
Johannes Döparens fader, S. S. H-r.
Sake, R i s v i n, ett i Japan allmänt
begagnat vinliknande njutningsmedel, som
innehåller 9—15 % alkohol. Det framställes genom
att man låter koji (se Sojaböna) inverka på
kokt ris, vars stärkelse därigenom försockras.
Av det på detta sätt mältade riset framställes
sedan en vört, som förjäses. S. drickes i allm.
varmt till måltiderna. G. L-m.*
Saker. 1. (Jur.) Se S a k r ä 11.
2. (Med.) Se Menstruation, sp. 1183.
Sakförare, person, som har till yrke att föra
annans talan i rättegång och eljest biträda
annan i rättsliga angelägenheter. Jfr
Advokat. Å. H.
Sakkära el. S a q q ä r a, egyptisk by s. om
Kairo i v. ökenranden och en efter byn
uppkallad sektion av de till det forna Memfis (se
d. o.) hörande gravfälten. Främst märkes på
höjden farao Zosers gravkomplex från 3:e
dynastien (omkr. 3000 f. Kr.) med den 59,64 m
höga s. k. trappstegsmastaban (se E g y
p-t i s k k o n s t, sp. 408 och bild 2).
Gravkammaren ligger i berggrunden under mastaban.
Under fleråriga, vintern 1923—24 påbörjade
grävningar kring kungagraven fann C. M. Firth
rester av dödstemplet, två stora
trappstegsma-stabor för medlemmar av kungahuset, det s. k.
jubileumstemplet, en magnifik kolonnhall samt
den kraftigt profilerade mur, som omslutit
nekropolen. De arkitekturhistoriskt
intressanta byggnadsverken äro uppf. av gulvit
kalksten i en förut okänd stil av stor
skönhet. Att Zosernekropolen verkligen tillhör
stenarkitekturens äldsta skede i Egypten, och
därmed väl i hela världen, framgår bl. a. av
de överallt skönjbara försöken att i det nya
materialet direkt efterbilda den föreg.
trä-och tegelarkitekturen samt t. o. m. den
primitiva rörhyddan. I S. förekomma
dessutom bl. a. en grupp pyramider med
betydelsefulla inskrifter (se
Pyramidtexter), privata mastabagravar med praktfulla
väggreliefer från 5:e och 6:e dynastierna samt
det s. k. Serapeion el. Serapeum (se Apis),
de underjordiska valv, vari från omkr. 1400
f. Kr. de heliga apistjurarna gravlades. —
Litt: Annales du Service des Antiquités de
1’Égypte, bd 24 ff.; H. Schäfer, »Die Leistung
der ägyptisehen Kunst» (1929). G-d L-n.
Sa’kkas, Ammonios, se A m m o n i o a
S a k k a s.
Sakkunniga, personer med kunskap el.
erfarenhet i ett visst ämne. Ofta anlitas i
Sverige vid utredningar av olika frågor s. vid
sidan av de off. myndigheter, till vilkas äm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
