Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salandra, Antonio - Salangan - Salangen - Salarium - Salas Barbadillo, Alonso Jerónimo de - Salat - Sala y Gomez - Salberg (Sahlberg), Johan Julius - Salberga - Salbohed - Salchow, Ulrich - Šalda, František Xaver - Saldanha Oliveira, João Carlos - Saldera - Saldo - Salé, Saleh - Sale, sir Robert Henri - Saleby - Saleier, Saleijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Salangan—Saleier
214
förbund 1923. 1928 utnämndes han till
senator. Han har försvarat sin neutralitets- och
interventionspolitik i »La neutralitä italiana»
(1928) och »L’intervento» (1930). L-ts.
Salangän, Collocälia fuci’phaga, till fam.
tornsvalor av de blåkråkartade fåglarnas
ordn. hörande fågel, med långa vingar, liten,
starkt krökt näbb och mycket svaga fötter
med bakåtriktad baktå. S. är ovan svartbrun,
under gråbrun och 12 cm lång. Jämte 17
närstående arter förekommer s. på Sundaöarna
och längs kusten av s. ö. Asien. Mest känd för
sina bon, s. k. kinesiska svalbon (se d. o.). T. P.
Salangen, herred i Troms fylke, Norge,
kring Salangsfjorden och nedre Salangselven;
450 kvkm, 2,616 inv. (1930). På fjordens n.
strand anlades 1907—09 Salangsverket för
förädling av järnmalm från
Storhaugen-Ren-haugengruvorna i norra S., men redan 1912
inställdes driften. (A-l A-l.)
Salärium, lat. (av sal, salt), urspr. det
saltförråd, som tilldelades romerska soldater samt
myndigheter vid uppdrag utom Rom;
avlöning, lön. — Salarièra, löna, besolda. E. St.
Salas Barbadillo [-öiTjå], Alonso J er
6-nimo de, spansk författare (1581—1635).
Utövade en omfattande, talangfull
skriftstäl-larverksamhet på både vers och prosa, inom
både drama och roman. S:s bästa arbete
torde vara »El curioso y sabio Alejandro, fiscal
y juez de vidas ajenas» (1634); hans »Obras»
utgåvos i två bd 1907—09. K. A. H.
Salät, arab., »bön», en av
muhammedanernas religiösa plikter, förrättas fem gånger om
dagen efter ett noga fastställt formulär och
på arabiska. Den föregås av tvagning av
ansikte, händer och fötter. Under bönen
vänder sig den rättrogne åt Mecka (se K i bl a).
Kallelsen till bön sker genom bönutroparen
(se M u e d d i n). På fredagen,
muhammedanernas helgdag, som dock icke firas som
vilodag, antar s. i moskéerna en särskilt högtidlig
karaktär. Jfr C h u t b a. P. L.
Sala y Gomez [-i gå’mes], obebodd, isolerad
klippö i Stilla havet under 28° 18’ s. br. och
105° 20’ v. Igd, Polynesiens yttersta utpost
mot ö.; 4 kvkm. Tillhör Chile.
Salberg (Sahlberg), Johan Julius,
farmaceut (1680—1753). En tid Urban
Hjär-nes lärjunge, studerade S. utrikes samt
förestod kemiska laboratorier i Hamburg och
Berlin. Efter i Sverige avlagd
apotekarexa-men (1709) inköpte S. 1719 apoteket
»Moria-nen» i Stockholm. Led. av Vet.-akad. (1739).
Han författade flera avh. i dess
publikationer, mest om praktiska uppfinningar och
förbättringar. Efter S:s anvisning och analys
togs Sabbatsbergs hälsokälla (se
Sabbats-b e r g) 1734 i bruk. C. G. S.
Salbcrga, se Sala.
Salbohed, sandhed i Västerfärnebo socken,
Västmanlands län, vid Svartån. Var t. o. m.
1906 mötesplats för Västmanlands reg:te,
1916—18 förläggning för en Flodakoloni (för
alkoholistvård), 1918 ersatt av en statens
alkoholistanstalt. Sedan denna flyttats till
Vänngarn, öppnades här 1922 en statens
uppfostringsanstalt för vanartade sinnesslöa
gossar.
Salchow [sa’lkåv], Ulrich, grosshandlare,
idrottsledare (f. 1877). Tidigare världsberömd
konståkare på skridskor — Europamästare
1898—1900, 1904, 1906—07, 1909—10 och 1913,
världsmästare 1901—05 och 1907—11 samt
segrare vid olympiska spelen i London 1908 —,
är S. sedan 1918 (med undantag för 1921—22)
ordf, i Svenska skridskoförbundet och sedan
1925 president i Internationella
skridskoförbundet. Han har konstruerat en känd
konst-åkningsskridsko och medarbetat i flera
tidningar och tidskrifter. Å. S-n.
Salda [Ja^da], Frantisek Xaver,
tjeckisk författare (f. 1867), grundläggare av den
moderna tjeckiska litteraturkritiken, prof,
vid Prags tjeckiska univ. Av stor stilistisk
skönhet är nutidsromanen »Loutky a délnlci
Bozi» (Guds arbetare och dockor; 1916). Sina
litteratur- och konstkritiska åsikter har S.
bl. a. framlagt i »Boje o zitiek» (Kampen om
morgondagen; 1906) och »Duse a dflo» (Själ
och verk; 1913). C. T-t.
Saldanha Oliveira [salda’nja oliväl’ra],
Joäo Carlos, hertig, portugisisk krigare
och statsman (1791—1876). Var 1825
utrikes-och 1826—27 krigsminister men lämnade
sedan Portugal och organiserade i
landsflykten resningen mot dom Miguel, som tvangs
att abdikera 1834. S. blev nu marskalk och
markis samt var 1835 en tid krigsminister och
chef för ministären men måste 1836 ånyo gå i
landsflykt på grund av ett misslyckat
stats-kuppsförsök. Återkommen 1846, stod han med
ett avbrott 1847 till 1849 i spetsen för
regeringen, i vilken han innehade
krigsministerportföljen, utnämndes till högste befälhavare
över armén med nästan diktatorisk
myndighet och upphöjdes till hertig. 1851 kom han
ånyo till makten och var därefter Portugals
verklige regent till juni 1856. Han var 1862
—64 och 1866—69 sändebud vid Vatikanen,
blev 1870 åter för en kort tid
premiärminister och var från 1870 sändebud i London.
— Se J. A. S. da Carnota, »Memoirs of
field-marshal the duke of S.» (1880). (L-ts.)
Saldèra, se S a 1 d o.
SaTdo, it., det belopp, varmed ena sidan av
ett konto överstiger den andra. Debetsaldo är
överskott i debet, kreditsaldo i kredit. —
Saldèra, utjämna ett konto, betala en
räkning. Jfr Balans 4. O. Å.
Salé, S a 1 e h, handelsstad på Marockos
västkust, invid Rabat; 25,821 inv. (1931).
Fordom beryktat sjörövarnäste.
Sale [séil], sir Robert Henri, brittisk
general (1782—1845). Intog 1834 med en
brigad Kandahar och Ghazni samt framryckte
till Kabul, där han tryggade schah Schujas
utropande till Afganistans härskare. 1841—42
försvarade han tappert Jalalabad, undsattes
av general G. Pollock (se d. o.) och
framträngde med denne till Kabul, som de besatte
sept. 1842. Under första sikhkriget 1845 var
S. Goughs generalkvartermästare men blev
dödligt sård.d vid Mudki dec. s. å. V. S-g.
Saleby, Socken i Skaraborgs län, Skånings
härad, på Skaraslätten, närmast v. om Lidans
biå Flian; 39,98 kvkm, 1,302 inv. (1932).
Skoglös slätt, genomfluten av biåar till Lidan.
3,605 har åker. Vid utbyggt fall av Flian
Kristinedals ullspinneri. Ingår i S.,
Träss-bergs och Härjevads pastorat i Skara stift,
Barne kontrakt. — Den ena av S.
kyrkklockor, som har runinskrift, är daterad 1228.
Saleier, Saleijer, bergig men bördig ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
