Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Salem—Salicylsyra
216
i Nederländska Indien, s. om Celebes, i
Flores-sjön; 662 kvkm, 76,477 inv. (1930).
Huvudprodukter äro copra, makassarolja, fisk, salt
och bomull.
Salem, socken i Stockholms län, Svartlösa
härad, på n. Södertörn, s. om Mälaren; 68,49
kvkm, 2,182 inv. (1932). Mälarslättsnatur med
bergiga skogspartier. 1,343 har åker, 3,448
har skogsmark. I S. ligga Rönninge (se
d. o.) municipalsamhälle, flera Stockholms
stad tillhöriga egendomar, bl. a. Vällinge
(med brukskyrka), samt Söderby sanatorium.
Gråstenskyrka vid Bornsjön, trol. från äldre
medeltiden. Talrika fornlämningar. Ingår i
Botkyrka och S:s pastorat i Strängnäs stift,
Södertörns kontrakt.
Salem, se Jerusalem, sp. 1056.
Salem [séPlem], stad i Britt. Indien, s. delen
av presidentskapet Madras; 52,244 inv. (1921).
Viktig handelsplats.
Salem [seTløm], namn på flera städer i
U. S. A. 1. Kuststad i Massachusetts, 35
km n. ö. om Boston; 43,353 inv. (1930).
Grundlädes 1626 och var efter frihetskriget en av
Nya Englands förnämsta hamnstäder. S. är
säte för Essex institute med stort bibliotek
(500,000 bd) samt Peabody museum med rika
etnogr. och naturhist. samlingar. — 2.
Huvudstad i Oregon, vid Willamette river;
26,266 inv. (1930). Järnvägsknut och
handels-centrum. Säte för Willamette university. —
3. Stad i New Jersey, nära Delawareflodens
mynningsvik; 8,047 inv. (1930). Nära S. låg
svenskarnas skans Älvsborg (anlagd 1643).
Salen, gränssjö mellan Kinnevalds och Allbo
härad, Kronobergs län; 22 kvkm, 143 m ö. h.,
uppges vara 10,5 m djup. Rik på sjömalm.
Avflyter genom Helige å (se Mörrumsån).
Salènius, Ernst Gustaf Nicolaus,
ingenjör, uppfinnare (1862—1932). Genomgick
Örebro tekniska elementarskola, praktiserade
i Amerika och vid Maxim-Nordenfelts
vapenfabrik samt ägnade sig sedermera helt åt
konstruktion och tillv. av mjölkseparatorer. Bland
på sin tid mera uppmärksammade
uppfinningar av S. voro butyratorn och radiatorn
(se d. o.). G. H-r.
Sa’lep, Tüber sa’lep (el. sa’léb), en drog,
som består av de nybildade stjälkknölarna av
talrika orkidéer, tillhörande släktena Orchis,
Anacamptis. Ophrys m. fl. Knölarna bli efter
förvällning och torkning hårda. S. är luktlös,
med fadd, slemmig smak och innehåller
mycket växtslem (b a s s o r i n, 48 %) och
stärkelse. Nyttjas i mixturer och emulsioner
såsom lenande medel, företrädesvis vid
diarréer. C. G. S.
Sale’rno [-nå], huvudstad i ital. prov. S.
(4,944 kvkm, 662,148 inv. 1931), Kampanien,
vid Salernobukten av Tyrrhenska havet; 62.308
inv. (1931); ärkebiskopssäte. Vid stranden
ligga S:s nyare stadsdelar, väl bebyggda och
genomdragna av den ståtliga Corso Garibaldi.
Gamla staden upptar bergssluttningarna och
har slingrande gränder och många medeltida
byggnader, främst domkyrkan (1070), vars
atrium omgärdas av 28 antika kolonner från
Paestum. På bergbranten ligga ruinerna av
de langobardiska hertigarnas kastell (275 m
ö. b c Handel fiskp. bomulls- och annan
industri. — Var sedan 839 medelpunkten för ett
langobardiskt hertigdöme, som 1077 erövrades
av normanderna. S:s under medeltiden
berömda medicinska högskola (se Medicin,
sp. 1103) upphävdes 1812.
Sales [sal], F. de, se Frans från Sales.
Salesiäner, Den helige Frans av
Sales’ fromma sällskap, 1859 grundad
och 1874 stadfäst kongregation av
sekular-präster, vars stiftare var Don Giovanni
B o sco (1815—88). Dess uppgift är att
uppfostra manlig ungdom. Omkr. 6,600 medl. —
Nära förbunden med s. är kongregationen
Marias döttrar, grundad 1872 av Bosco
med uppgift att fostra flickor och vårda
sjuka. Den utgöres av omkr. 25,000 systrar.
Jfr J. Jörgensen, »Don Bosco» (1929). Hg Pl.
Salève [salä’v], långsträckt kalkberg i fr.
dep. Haute-Savoie, invid schweiziska gränsen;
1.380 m ö. h. Berömd utsiktspunkt.
Salford [så’lfed], stad och stadsgrevskap i
eng. grevsk. Lancashire, invid Manchester (se
karta vid d. o.) men skild därifrån av floden
Irwell; 223,442 inv. (1931). Livlig fabriksstad
med bomulls-, järn- och kemisk industri,
tillverkning av elektriska instrument, möbler,
gummivaror m. m. Inom S. ligga vid
Manchester ship canal Manchesters största dockor.
Salicäceae, Salicineae, Pilfamiljen, fam.
bland koripetalerna. Omfattar släktena
Po-pulus och Salix, med talrika (nära 200) arter,
dioika träd el. buskar med spiralställda,
oftast hela blad med stipler. Blommorna, som
sitta i hängen, äro nakna, ståndarna två—
talrika och frukterna enrummiga kapslar med
många, håriga frön. Frövita saknas. G. M-e.
Salicet [-se’], mus., se Sal icional.
Salicln (av Salix, sälg, pil), en bittert
smakande glykosid, som framställes ur vissa
pil-och poppelarters bark. S. spelar numera ingen
roll som läkemedel. C. G. S.
Salicionäl, även Salicet, öppen, trångt
mensurerad labialstämma (stråkstämma) i
orgeln, merendels 8- el. 4-fots, sällan 2-fots av
tenn; mild intonation.
Salieo’rnia, bot., se Glasört.
Salicylsyra, A’cidum salicy’licum (av Salix,
pil), en först av Piria 1839 av salicylaldeh vd
ur salicin framställd syra, CbIU . OH . CO OH,
ortooxibensoesyra. S. bildar färglösa, vackra
kristaller, utan lukt, med äcklig, sötsyrlig
smak. Löses föga i kallt vatten men täml. lätt
i hett vatten samt i alkohol och eter. S. är
ett ung. lika starkt antiseptikum som fenol
men har företrädet att sakna lukt, ha
jämförelsevis dräglig smak och vara vida mindre
giftig. På huden framkallar s. i pulver (Pulvis
talci salicylatus av 3 dir s., 10 dir
vetestärkelse och 87 dir talk) en torkande verkan
vid fotsvett, i plåster (Tela salicylata, utbrett
salicylsyreplåster) el. salva (Ünguentum
sali-cylatum, salicylatsalva) småningom
uppmjukning av överhudbildningar, ss. liktornar.
Slemhinnor retas starkt, t. o. m. etsas av
koncentrerad s.; utspädd verkar den mindre
skadligt, stör dock vid intagning ej sällan magens
förrättningar. Mildare verkar syrans
natriumsalt, natriumsalicylat (Natrii
salicy-las), C6H4 . OH . COO Na, vita, i vatten
lätt-lösliga kristaller med en om s. erinrande,
sötsyrlig smak. Natriumsaltet är ett kraftigt
febermedel, som tillika verkar gynnsamt vid
akut ledgångsreumatism. Stora doser
salicyl-preparat medföra »rus» (öronsusning,
svin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
