Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Salmanassar—Salmson, H. F.
226
och Nedre S., sedan uppdelade i flera grenar,
som fått olika greve- och furstevärdigheter.
Genom arv inkom i släkten titeln vild- och
Rhengreve (se R h e n g r e v e); om
Rhengre-ven Otto Ludvig se d. o. Mediatiserad 1815.
Salmanassar, se A s s y r i e n, sp. 351—352.
Salmäsius, Cl a u d iu s (eg. Claude de
S a u m a i s e), fransk-holländsk lärd (1588—
1653), prof, i Leiden 1631. Utgav politiska och
teologiska skrifter i reformert anda men
försvarade likväl
Stuar-tarnas monarki (jfr
Milton, sp. 71). S.
fick 1650
tjänstledighet samt hörsammade
drottning Kristinas
kallelse till Sverige,
där han vistades till
hösten 1651. Av S:s
verk märkas främst
»Plinianæ
exercitatio-nes» (2 bd, 1629; ny
uppl. 1689) samt uppl.
av romerska
författare. — Se E. Wrangel,
»Sveriges litterära förbindelser med Holland»
(1897). E. Wrgl.*
SaTmelainen, Eero, pseud. för Erik
Rud-beck.
SaTmiak, seAmmoniumföreningar.
Salmiakelement, fys., dets. som Leclanchés
element, se Galvaniska element, sp. 351.
Salmiaksprit, i vatten löst ammoniak.
SaTminen, V äi n ö William, finländsk
folkdiktsforskare (f. 1880), docent i finsk
folk-diktsforskning vid Helsingfors univ., har
företagit forskningsfärder bland de finska folken
i Ryssland, särskilt i Ingermanland, och
utgivit samlingar av ingermanländska och votiska
runor. H. E. P.
SaTmis, Haparandas uthamn, i Nedertorneå
socken, Norrbottens län, 7 km s. v. om
staden; kajdjup 1,5—3,8 m. I S. ankommo och
avgingo 1930 tills. 262 fartyg om 23,590
nettoton.
SaTmis, fi. Salmi. 1. Socken i Viborgs län,
Finland, vid ryska gränsen och kusten av
Ladoga; 1,440 kvkm, 11,058 inv. (1931),
finsktalande. O. Brn.
2. By i Kuortane socken, vid Lappo ås
utflöde ur Kuortane sjö vid landsvägen mellan
Lappo och Alavo. När Adlercreutz efter slaget
vid Ruona, en by n. v. om Alavo, vid en vik
av Kuortane sjö (1 sept. 1808), på natten drog
sig tillbaka, gjorde han detta för att så
mycket envisare försvara sig i en ställning vid S.,
där styckevärn på förhand byggts. 2 sept.
motstod han där länge de förföljande ryssarna
men måste slutligen på Klingspors befallning
dra sig tillbaka. L. W :son M.*
3. Grevskap i Keksholms län, Finland, som
26 mars 1651 gavs åt fältmarskalken Carl
Gustaf Wrangel. Det utgjordes av S:s och
Suistamo pogoster i nämnda län, omfattande
sammanlagt 2,653 arvio-rubel jord med 544
bönder och gav i årlig inkomst omkr. 6,802
dal. smt. 14 sept. 1665 avstod Wrangel
grevskapet till kronan i utbyte mot Sölvesborgs
grevskap i Blekinge. S. C.*
SaTmo, zool., se Laxfiskar.
Salmönibrev, brev med hotelser i utpressar-
syfte. Salmoni, bokbindare i Linköping, gav
1862 upphov till ordet.
Salmonldae, zool., se Laxfiskar.
Salmonsens illustrerede
konversationsleksi-kon, se Encyklopedi, sp. 774.
Salm-Reifferscheidt-Dyck [-[zalm-räiTør/alt-dåik],-] {+[zalm-räiTør/alt-
dåik],+} Joseph Maria Franz Anton
Hubert Ignaz, furst von, tysk botanist
(1773—1861). Anläde vid slottet i Dyck en stor
park och botanisk trädgård och utgav flera
betydande botaniska verk, däribland
»Obser-vationes botanicae in horto Dyckensi
nota-tae» (3 bd, 1820—22) och »Monographia
gene-rum Aloes et Mesembryanthemi» (7 bd, 1836
—63). K. A,
Salmson, svensk judisk släkt. Flera av dess
medlemmar ha ägnat sig åt skulptur, gravyr
och måleri. Stamfadern, S. Salmson (1767
—1822), kom från Prag till Stockholm och
blev där hovgravör. Om sönerna Johan S.
och A. J. S. samt deras brorson H. F. S.
se nedan. Utom Johan och A. J. S. hade S. S.
även sönerna Abraham (1806—57), medalj
-och sigillgravör, Semmy (1812—60),
hovgravör, och Ludvig, fader till Hugo Fredrik
S. (se nedan), samt dottern Rebecka, g. m.
myntgravören L. P. Lundgren.
Salmson, Axel Jakob (förut S e m
Jakob), litograf (1807—76); se släktart. Han
utförde bilderna till porträttsamlingarna
»Svenska konungar och deras tidehvarf» (2 bd,
1830—43; förk. uppl. 1855—60), »Trettio-åriga
krigets märkvärdigaste personer» (1844—56; ny
uppl. 1861), »Konung Gustaf III och hans
samtida regenter» (1846—47) m. fl. 1854 anlade
han eget litografiskt tryckeri, från vilket han
bl. a. började utge tidskr. Libhografiskt
Allehanda. Några år senare rymde han för
dåliga affärers skull till Nordamerika. -rn.*
Salmson, Hugo Fredrik, målare (1843
—94); se släktart. Blev 1862 elev vid
Konst-akad., målade »Den förlorade sonens
återkomst» (1866) samt historiska motiv som
»Katarina Jagellonica
och Göran Persson»
och »Sten Stures möte
med Gustaf Trolle» i
Uppsala domkyrka
(båda 1867). 1868 for
han till Paris, där han
blev elev av Oh. Comte.
Han målade där bl. a.
»Upptäckten», en
figurrik, teatraliskt
anordnad scen från en
stuga i Dalarna, samt
eleganta genrebilder
(»Besöket hos amman»,
»Abbéns visa») och dalmotiv (»Efter dopet»,
»Lilla kullan»). Hans egentliga framgång
daterar sig från den tid, då han slöt sig till den
samtida franska riktning, som upptog
frilufts-studiet. Hans arbeten i denna riktning äro
dock ganska moderat hållna, studier i fria
luften sammanställdes och reproducerades i
ateljén. Efter sommarstudier i Picardie
målade han »Bondkvinna», vilande sig på
landsvägskanten (1878), »Vitbetsrensare i
Picardie» (Göteborgs museum), »Arrestering» (en
ung bondkvinna häktas för barnamord;
museet i Amiens) och »En séance» (1882; Natio-
XVII. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
