Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Salmson, J.—Saloman, G.
228
nalmuseum i Stockholm). 1882 målades
»Konfirmanderna» (motiv från en fransk by,
inköptes av franska staten; skiss i Malmö
museum). 1883 och följ, år tillbragte S. somrarna
i Skåne och behandlade nu en ny motivkrets.
Han målade den lilla interiören »Vid
spinnrocken» (1883; Göteborgs museum), »Vid
grinden i Dalby» (1884; Luxembourg), »Besöket
hos mormor» (s. å.) och »Hos arrendatorskan»
(1886; interiör med förträfflig ljusbehandling
och goda typer, ett av S:s främsta verk).
Under sina sista år målade S. huvudsaki.
porträtt i olja el. pastell — ett vackert prov på
hans koloristiska finess utgör det elegant
skisserade porträttet av mademoiselle
Pour-talès (Nationalmuseum). — S. var en mycket
skicklig målare men utan djupare personligt
innehåll. Han var den förste, som i Sverige
framlade programmet för 1870- och 1880-talets
moderna valörmåleri. G-g N.*
Salmson, Johan (förut Isak), skulptör
och medaljgravör (1799—1859); se släktart.
Var elev vid Konstakad. i Stockholm och vann
pris vid Götiska förbundets konsttävlan 1818
för reliefen »Tors strid med jättarna». Han
for snart till Paris, där han stannade. För
Sverige utförde han medaljerna över
kronprins Oskar som Uppsala univ:s kansler (1822)
och över Carl De Geer (1823). -rn.*
Salnecke, fideikommiss i Gryta, Fröslunda
och Järlåsa socknar, Uppsala län, vid
ör-sundaån; 779 har, därav 200 har åker;
tax.-värde 225,100 kr. (1930). Huvudbyggnaden
är ett av de bäst bevarade Upplandsslotten
från senare Vasatiden (1640-talet). —
Tillhörde vid 1300-talets slut Bo Jonsson. Var
därefter först kyrko-, sedan kronogods, har
senare tillhört grevliga ätten Spens och från
1830-talet ätten Gyllenadler, inom vilken det
genom byte blev fideikommiss. Se bild sp. 228.
Salning, jur., se Sala.
Salning, sjöv.,
ställning av trä el. järn,
anbringad vid foten
av bramstången, på
större fartyg även
vid överbramstången,
samt avsedd till stöd
för stången och
spridning av de vant,
som sidvägen stötta
stången. S :s yttre
ändar, genom vilka van- <5
ten gå, benämnas
sal-ningshorn. På
smärre fartyg
förekommer s. av enkel
konstruktion vid
stångens fot. Se
f. ö. Mast. ö-g.
SaTo. 1. Köping i Äbo och Björneborgs
län, Finland; 1,811 inv. (1931),
finsktalande. — 2. Socken i Uleåborgs län, Finland,
invid Brahestad; 217 kvkm, 2,813 inv. (1931),
finsktalande. S. socken var jämte Kemi den
äldsta i n. Österbotten; dess område är nu
uppdelat på flera socknar. O. Brn.
Salö [-lå’], stad i ital. prov. Brescia,
Lom-bardiet, vid en västlig vik av Gardasjön;
5,426 inv. (1921); turistcentrum. I Gardasjön
den lilla ön Isola di Garda med ett av vackra
trädgårdar omgivet palats.
Salnecke slott.
Salofen,
Acetyl-paramidofenyl-salicy-lat, C6 H4(0H) COO-Cö H4 . NH . COCH3,
utgö-res av vita, i vatten nästan olösliga kristaller.
I likhet med s a 1 o 1 (se d. o.) sönderdelas s.
först i tarmen i salicylsyra och
acetylpara-midofenol, som uppsugas och verka
feberned-sättande. S. anses mildare än salicylsyra och
salol. Det ges i dos av 1—1,5 g intill 4 ggr
dagl. vid reumatiska åkommor, influensa
o. dyl. _ _ C. G. S.
Salol, Phenyli salicylas,
C6 H4 OH-COO . C6 H5,
ett färglöst och kristalliniskt pulver, nästan
utan smak. Det har svagt aromatisk lukt och
löses knappast i vatten (jfr Salofen). S.
ges som febermedel, antiseptiskt medel för
tarmen och urinvägarna, som medel mot
reumatism m. m. Dosen är 1—2 g. C. G. S.
Saloman, G e s k e 1, till Sverige från
Danmark överflyttad målare (1821—1902), av
judisk släkt, bror till S. S.; 1837—44 elev vid
konstakad. i Köpenhamn. Bland S:s tidigare
arbeten märkas »Ett
parti lomber» (1845),
»Skrivundervisning»
(1850) och porträtt.
Hösten 1850 blev S.
bofast i Göteborg,
1854 målade han hos
Couture i Paris, och
1860—61 gjorde han
studier i Algeriet.
1862 grundläde han i
Göteborg en privat
tecknings- och
mål-ningsskola samt
organiserade museets rit-
skola, vilken han förestod till 1871. S.
målade bl. a. »Nyheter från Krimkriget» (1855;
Göteborgs museum), »I vävstolen» (1857;
interiör med en bondkvinna och hennes barn;
Nationalmuseum i Stockholm), »Utvandrare
på väg till Göteborg» (1868; en replik 1872
i Göteborgs museum). 1871 flyttade han till
Stockholm, där han 1874 blev v. prof, vid
Konstakad. Under detta skede utförde S.
»Flicka med ett brev i handen» (1871;
Nationalmuseum), »Syateljé» och »Smedja» (båda
1873; Göteborgs museum). 1880 fullbordades
Salning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
