Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Salong—Saloniki
234
Utsikt över Saloniki.
den antika och tidiga kristna tiden;
utgrävningar pågå alltjämt. — Se »Recherches å
Salone», I (1928). M. Pn N-n.
Salo’ng (fr. salon), förmak, finare
sällskapsrum; gemensamt uppehållsrum på fartyg (för-,
aktersalong); rum för åhörande el. åskådande
av konstnärliga prestationer (konsert-,
teatersalong o. s. v.); utställningssal för konstverk
(konstsalong; jfr Salongen);
umgängeskrets, som på bestämda dagar samlas till
litterär och estetisk, musikalisk el.
vetenskaplig underhållning (»hålla salong»;
»salongerna» i Paris under 1600-talet och
upplysningstidevarvet på 1700-talet); i
sammansätt-ninerar även brukat om rakstugor o. dyl.
(raksalong. manikyrsalong o. s. v.).
Salongen (fr. le Salon), den vanliga
benämningen på de stora utställningarna av modern
konst i Paris (Académie royales utställningar
hade 1699—1848 sin lokal i nuv. Salon carré
— därav namnet s. — i Louvre). Fr. o. m.
1849 ha använts olika lokaler, efter 1900
Grand palais i Champs-Élysées. Fr. o. m. 1881
anordnades utställningar av Société des
ar-tistes frangais. Efter en schism öppnades ännu
en salong av den oppositionella gruppen, Société
nationale des beaux-arts, till en början i det
1889 byggda, numera rivna konstpalatset på
Champ-de-Mars, varför denna s. ofta kallas
»Champ-de-Marssalongen». 1923 gingo en del
konstnärer ut ur sistnämnda grupp (Besnard,
Bourdelle o. a.) och öppnade den s. k.
Tuilerie-salongen. Namnet salong brukas i Frankrike
även för andra konstnärsgruppers
utställningar, t. ex. »salon des indépendants» (se I n d
e-pendenter 2) och för den årliga
utställningen i okt. (»salon d’automne»). Numera har
s. ej längre det anseende och den betydelse
den ägt. Jfr S e c e s s i o n. (E. L-k.)
Salongsgevär, lätt gevär, brukbart
uteslutande för (mål)skjutning på mycket kort
avstånd. S. kräver på grund av ringa
genom-trängningsförmåga ej omfattande
skyddsanordningar. G. af W-dt.
Salongsvagn, personvagn, helt el. delvis
inredd med flyttbart möblemang, ss. bekväma
stolar, soffor och bord. S. finnas huvudsaki.
i viss fjärrtrafik och i s. k. lyxtåg. F. P.
Saloniki, off. Thessalonike, serb.
So-lun, turk. Selanik, sjöstad i Grekland, s.
Makedonien, vid innersta delen av
Saloniki-viken, Egeiska havets nordvästligaste del;
244,680 inv. (1928). Huvudstad i grek, nomos
Thessalonike (8,698 kvkm, 539,986 inv.); säte
för metropolit. S., som är en av
Balkanhalv
öns livligaste storstäder, utbreder sig
amfi-teatraliskt från stranden upp på berget Kissos
(1,215 m ö. h.) och erbjuder från havet en
pittoresk anblick med sina kupoler,
minareter och gamla fästningsverk. Gamla staden,
som 1917 delvis ödelädes av eldsvåda, har ett
stort antal rikt utsmyckade kyrkor; främst
märkas Hagios Georgios (400-talet), Hagia
Sofia (500-talet; se Bysantinsk konst,
bild 4), Hagia Paraskeve (500-talet) och
Hagios Demetrios (600-talet; med stadens
skyddshelgon Demetrios’ grav). Andra
märkliga byggnadsverk äro Galerius’ triumfbåge,
den bysantinska stadsmuren och det forna
turkiska kastellet. Befolkningen är numera
till stor del grekisk, sedan turkarna
avflyttat och ett stort antal (117,000 1928)
flyktingar från Mindre Asien placerats inom S:s
nybyggda stadsdelar; dessutom märkas judar
(mest spanioler, som behärska S:s
detaljhandel), levantiner, slaviska makedoner,
kutso-vlacher o. a. Hamnen, utbyggd under
1900-talet, är modernt utrustad och skyddas av
vågbrytare; Jugoslavien disponerar sedan
1929 en frihamnszon om 35,i har. S. har
bl. a. järnvägar till Belgrad och Aten
(Orient-expressen) samt Adrianopel; flyghamn.
Industrien tillverkar textilvaror (bl. a. mattor),
metallvaror, närings- och njutningsmedel
m. m. S. har univ. (sedan 1926) med 3
fakulteter samt flera högre skolor. S. F.
S. är det gamla Thessalonika (se d. o.).
Efter att tre gånger ha intagits av turkarna
kom det 1430 under varaktigt turkiskt
herravälde, som upphörde först 1912, då S. under
Gatubild från Saloniki.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
