Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Salsette—Saltelv
240
Salsta slott.
breddgrader och uppträda ofta i oerhörda
massor. Kedjesalporna äro omkr.
centimeterlånga, de solitära bli betydligt större. Alla
äro glasklara. T. P.
Salsette [sälse’t], 637 kvkm stor ö på
Indiens västkust, omedelbart n. om Bombay,
vars järnvägs- och landsvägsförbindelser med
fastlandet leda över S. Många villaförorter
till Bombay; huvudort är staden Thana (22,639
inv. 1921). S. är känt för sina talrika
buddistiska klippgrottor.
Salshult, herrgård i Stonberga socken,
Jönköpings län, 20 km s. ö. om Vetlanda; 299
har, därav 67 har åker; tax.-värde 99,000 kr.
(1929). Köptes 1694 av överstelöjtnanten Jon
Stålhammar (d. 1708 i Ukraina), »Fruns på
Salshult», Sofia Drakes, make (jfr Ellen Fries,
»Teckningar ur svenska adelns familjelif», bd
2, 2:a uppl. 1909). Släkten Stålhammar äger
alltjämt Salshult.
Salsifl, bot., se Havrerötter.
SaTsola, bot., se Sodaört.
Salsta, gods i Lena och Tensta socknar,
Uppsala län, vid Fyrisån, 21 km n. om
Uppsala; 2,868 har, därav 552 har åker;
tax.-värde 607,600 kr. (1930). Under S. lyda bl. a.
Vattholma bruk och Salsta tegelbruk. S.
slott är uppf. av M. Spihler, trol. under
ledning av N. Tessin d. ä., på 1670-talet. — S.
var säteri redan under medeltiden och ägdes
under 1400-talet av ätten Oxenstierna,
övergick på 1500-talet genom arv till ätten Bielke
och vid Nils Bielkes död 1716 till hans änka,
Eva Horn. Köptes 1751 av greve Erik Brahe,
vars efterkommande 1873 av S., Vattholma
m. fl. gårdar och Länna masugn bildade ett
bolag. Vid bolagets upplösning 1904
övergick S. till frih. F. von Essen.
Salsvatnet, fjordliknande sjö i
Nord-Trön-delag fylke, Norge, skild från Foldfjorden
genom ett smalt, av den vattenrika Moelv
genombrutet näs; 45 kvkm, 13 m ö. h. Är
445 m djup. (A-l A-l.)
Salsåker, sågverk och lastageplats vid
Ull-ångersfjärden på Ångermanlandskusten,
Nor-dingrå socken. Vid S:s ångsåg (175 arb.)
tillverkas 9,000 stds sågade trävaror per år.
Salt, namn på ett kemiskt ämne, som
erhålles vid reaktion mellan en syra och en bas
under samtidig bildning av vatten, t. ex.
saltet natriumklorid, som uppkommer, då
saltsyra blandas med natriumhydroxid. Utom
denna fullt generella framställningsmetod
finnas andra med begränsad användbarhet,
t. ex. omsättning av en syra el. en bas med
ett annat s., av två s. (varvid
ett ionbyte kan äga rum),
inverkan av en syra på en
metall. Den kemiska formeln för
ett s. erhålles, om man i motsv.
syra ersätter väteionerna med
metallioner. Om detta utbyte
är fullständigt, säges s. vara
neutralt, t. ex. K2SO4,
neutralt kaliumsulfat, i annat
fall surt, t. ex. KHSO4, surt
kaliumsulfat. Basiska s.
erhållas vid ofullständig
neu-tralisation av en bas och
innehålla hydroxylioner, t. ex.
Cu(OH)F, basisk kopparfluorid.
— Dubbelsalter äro
föreningar av två saltmolekyler, som i vissa fall
bildas vid kristallisation ur en blandad
lösning och som omvänt vid upplösning mer el.
mindre fullständigt sönderfalla i sina
komponenter, resp, deras ioner. Ex. härpå erbjuda
alunarterna (se d. o.) och Stassfurtsalterna
(se d. o.). — Komplexa s. äro föreningar
av s. med andra s. el. molekyler (ammoniak,
vatten, syror m. fl.), som i vattenlösning och
i fast form innehålla nya ioner av en viss
beständighet (se Komplexa
föreningar). — Typiska s. äro starka elektrolyter (se
Elektrolytisk dissociation); de
äro också i vattenlösning i allm. hydrolytiskt
spjälkade (se Hy dr olys). G. S-ck.
Salt, se E s-S a 11.
Salt [sålt], sir T i t u s, engelsk
industri-idkare (1803—76). Skapade genom
uppfinningar nya möjligheter inom ylleindustrien
och vann en betydande förmögenhet, som iPan
till stor del använde till att bereda sina
arbetare bättre villkor. 1851 anlade han
arbetarstaden S a 11 a i r e (ej långt från Bradford
vid floden Aire), ett mönstergillt ordnat
fabrikssamhälle. Han var 1859—61
parlaments-led. och blev 1869 baronet. J. C.*
Sa’lta, provins i n. Argentina, vid övre
loppen av Pilcomayo (gränsflod mot Bolivia),
Bermejo och Salado; 161,099 kvkm, 174,938
inv. (1930). V. delarna genomdragas av
Andernas 4,000—6,000 m höga yttre kedjor,
skilda av bördiga, välodlade dalar; ö. delarna
tillhöra Gran Chaco. Huvudprodukter äro
spannmål, socker och boskap. Huvudstad: Salta
(34,374 inv. 1923), biskopssäte, handelsplats.
Saltarv, Tloncke’nya (Ammodénia,
Halia’n-thus) peploVdes, växt, tillhörande
nejlikväxterna, med äggformiga, köttiga blad och
växande på sandiga havsstränder. E. S-g.
Salta’to, it., mus., eg. »hoppande»; staccato
med hoppande stråke.
Saltatöria, zool., se Rätvingar.
Saltbildare el. Halogener kallas
grundämnena fluor, klor, brom och jod; de förenas
med metaller till haloidsalter (se H a 1 o
i-der). P. T. C.*
Saltdal, herred i Nordland fylke, Norge, vid
svenska gränsen, omfattar den laxrika
Salt-elvs dal och landet kring inre Saltfjord;
2,214,50 kvkm, 3,782 inv. (1930). Betydande
skogsmarker. Sågverk, båtbyggerier
(nord-landsbåtar, saltværinger) och vid Balvatn
marmorbrott och kopparfyndigheter. Genom
S. en gammal fjällväg till Sverige. (A-l A-l.)
Saltelv, se Saltdal och karta vid Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
