Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samlingspartiet - Sammalet - Sammanbindningsbanan genom Stockholm - Sammanbragta barn - Sammandragande medel - Sammanläggning - Sammansatt ränta - Sammansatt ämne - Sammanstötning - Sammansvärjning - Sammansättning, Sammansatt ord, Kompositum - Sammantrycklighet el. Kompressibilitet - Sammanträffande av brott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Sammalet—Sammanträffande av brott
270
B. Björnson, Chr. Michelsen och Wollert
Konow (S. B.) framträdde vid stortingsvalen
i Norge hösten 1903 och hade till program
uppgörelse med Sverige i unionsfrågan. Efter
unionsupplösningen 1905 hade också
samlingspartiets mission nått sin fullbordan. Se
vidare Norge, sp. 1205 ff. (W-t K.)
Sammalet, se M j ö 1.
Sammanbindningsbanan genom Stockholm,
statsbanedelen Stockholms centralstation—
Stockholms s. station, 1864 påbörjad och 1871
för allmän trafik öppnad dubbelspårig
förbindelse mellan V. och N. stambanorna. Jfr
E r i c s o n, N. F. P.
Sammanbragta barn kallas sådana barn,
som varken ha far el. mor gemensamma, men
där det enas far är gift med det andras mor.
Ett dylikt förhållande uppkommer t. ex. då
en änkling och en änka, vardera med barn
från sitt föregående äktenskap, gifta sig med
varandra. Rättsligt sett består mellan s.
varken släktskap el. svågerlag. De äro ej att
betrakta som halvsyskon. C. G. Bj.
Sammandragande medel, farm., se Adstr
in-gerande medel.
Sammanläggning. 1. Åtgärd, varigenom
två el. flera juridiska fastigheter
sammanföras till en. Befogenheten att besluta därom
tillkommer domstol (lag 18 juni 1926 om s.
av fastigheter å landet, lag 12 maj 1917 om
fastighetsbildning i stad kap. 4). (Schg.)
2. S. av frälseränta med
fastighet. Enligt lag 8 november 1912 får s.,
varigenom frälse räntan upphör, äga rum efter
förordnande av domstol under särskilda
förutsättningar, avseende att skydda ägares och
in-teckningshavares intressen. I samma lag
stadgas förbud mot frälseräntas intecknande
ävensom vissa inskränkningar i befogenheten
att låta döda el. nedsätta inteckning, som
belastar fastighet och därav utgående
frälseränta gemensamt. Jfr Frälseränta. C.G.Bj.*
3. S. av straff kallas det i strafflagen
kap. 4 reglerade förfarande, då flera straff,
vartill samma person gjort sig skyldig,
förenas med el. utan ändring av straffarten.
Med straffarbete på livstid må ej förenas
annat frihetsstraff el. böter. Vid förening av
flera straffarbetsstraff å viss tid el. av flera
fängelsestraff får tiden för det av dem, som
är längst, el., om tiden för vartdera straffet
är lika lång, denna tid ej överskridas med
mer än två år. Har någon jämte straffarbete
å viss tid förskyllt fängelse, övergår
fängelsestraffet till straffarbete, varvid på tiden för
fängelsestraffet hälften avdrages. Förekomma
böter jämte frihetsstraff å viss tid, utgå de,
i den mån tillgång finnes; i övrigt förvandlas
de till fängelse, och detta fängelsestraff
sammanlägges med det övriga frihetsstraffet efter
de vanliga reglerna. Dessa regler tillämpas
såväl då reellt konkurrerande brott (se
Konkurrens 2) på en gång föreligga till
bedömande, som då den, som redan förut blivit
dömd till straff, dömes för ett brott, som han
förövat före den förra domen, och med någon
förändring jämväl, då den, som blivit till
straff för ett brott dömd, efter denna dom
men innan det därigenom ålagda straffet blivit
till fullo verkställt, förövat nytt brott. (R.B-1.)
Sammansatt frukt, frukt, som är bildad av
flera fria frukter, »småfrukter», efter samma
blomma, t. ex. Ranunculus, Rubus, Caltha.
Sammansatt ränta, dets. som ränta på
ränta, se Ränteräkning.
Sammansatt ämne, kem., se A t o m, sp. 430.
Sammanstötning, sjöv., se
Ombordläggning.
Sammansvärjning, se Komplott.
Sammansättning, Sammansatt ord,
K o m p o’s i t u m (plur. komposita),
sådant ord, som genom sin form hänvisar på
två (el. flera) i det samtida språket befintliga
ord, vilka äro förutsättningen för dess
bildning, t. ex. sy-nål, god-känna — i motsats
mot enkelt ord, simple x, som
antingen ej hänvisar på något annat ursprungligare
ord, t. ex. sy, god, el. också förutsätter blott
ett dylikt, t. ex. tok-ig, be-ställa
(avledning, de riva tum). I svenskan kunna s.
bildas med ord av alla ordklasser som förled
el. efterled; som förled undergå orden
fler-faldiga förändringar, t. ex. dro-full,
gott-skriva, fjörr-skådande, smäde-visa, fyr-dela.
En s. kan ytterligare sammansättas, t. ex.
lands-tings-man,
rull-förings-områdes-befälha-vare. Ingen fast gräns kan dragas mellan s.
och ordfogningen (jfr Ordbildning).
Sepa-rabla s., vilka icke sammanskrivas, äro
sådana, vilkas leder kunna skiljas av andra ord,
t. ex. stiga (hastigt) upp- inseparabel
s. är uppstiga. Med separabla s. få ej
förblandas s. k. distanskomposita, vilkas
leder alltid äro skilda, t. ex. för hennes skull. —
I accenthänseende har svenskan tre typer av
s.: 1) S. har grav accent, med huvudtryck på
förleden och starkt bitryck på efterleden, t. ex.
2
håndelsbod. 2) S. har akut accent, förleden
har huvudtryck, efterleden svagt bitryck, t. ex.
lä’nsman. 3) Förledens stavelser äro
trycksvaga, efterleden har huvudtryek, t. ex. för-
3 . 3 3
tala, tjugutvå, Katrineholm. — Litt.: F. Tamm,
»Sammansatta ord i nutida svenskan» (1900); A.
Noreen, »Vårt språk», VII (1906—19). Ad.N-n.*
Sammantrycklighet el.
Kompressibili-t é t, materiens allmänna egenskap att vid
ökat yttre tryck minska i volym. (Ang. gasers
s. se G a s.) Volymminskningen vid 0° C och
för måttliga tryck är, uttryckt i milliondelar
av volymen vid 1 atm. tryck, för vatten 50,4,
kvicksilver 4, glas 2—3, järn 0.65, diamant 0,18,
cesium 70. S. minskas vid höga tryck.
Mätningar av s. upp till 3,000 atm. ha gjorts av
Amagat, till 12,000 atm. och däröver av
Bridgman. — Litt.: E. Cohen-W. Schut,
»Pie-zochemie» (1919); P. W. Bridgman, »The
phy-sics of high pressure» (1931). J. T.
Sammanträffande av brott, det fall, då en
person samtidigt är skyldig till straff för flera
förbrytelser. Man skiljer mellan ideellt
och reellt sammanträffande. Det förra
inträder, då någon genom en och samma
handling begår flera brott, det senare, då en person
förövar först ett brott och sedan, innan han
dömts till straff härför, ett annat. För det
ideella sammanträffandet gäller enl. svensk
lag den regel, att endast straffet för det av
brotten, som är svårast, skall användas och
annat brott allenast betraktas som en
försvårande omständighet. Vid det reella
sammanträffandet skall åter för varje brott dömas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
