Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Sammelsurium—Samoaöarna
272
Kustlandskap på Upolu, Samoaöarna.
till särskilt ansvar och straffen sedan
sammanläggas efter särskilda bestämmelser (se
Sammanläggning 3). N. S-g.*
Sammelsurium (av Ity. Sammelsür, sur
maträtt av allehanda rester), meningslöst prat,
osammanhängande skrift.
Sammet, tyg, bestående av grundvävnad
och flossaartat uppstående små tofsar el.
öglor, kallade pol el. flor. Grundväven i
olika kvaliteter lärft, kypert el. atlas binder
den täta polvarpen (av fr. poil, hår), som i
bättre s. består av silke, även guld- och
silvertråd. över inslagna metallnålar bildar
polvarpen öglor, vilka sedan skäras upp el.
lämnas oskurna, resp, skuren och o s k
u-r e n s. Flerfärgad mönstrad s. fordrar i
regel flera polvarpsystem. Enfärgad s. kan
även vävas dubbel med gemensam polvarp,
som efter hand skäres isär under vävningen.
Schagg, plysch, fälb, mokett, brysselmattor
och frottéväv äro varianter av varpsammet.
I bomullssammet (el. Manchestersammet) är
poltråden inslag. Besläktad är flossavävnaden.
S. anses ha tidigt kommit till Europa från
Orienten. Konsthistoriskt blev den på
1400-talet av större betydelse i samband med
granatäpplemönstrens framträdande i Italien. I
Kratersjö på Upolu, Samoaöarna.
stora ytor av skuren och
oskuren s. avtecknade sig dessa mot
en atlasbotten i samma el.
avvikande färg. Praktfull och
färgrik var den s., som Lyon
på 1600- och 1700-talet
fram-bragte, och tekniken varierades
på mångfaldiga sätt. — Jfr Vivi
Sylwan och Agnes Geijer, »Siden
och brokader» (1931). E. v. W.
Sammetsros, bot., se T
a-g e t e s.
Samnad hand (ty. gesammte
Hand), gammalt uttryck för
sådan gemenskap i
äganderätten till ett föremål, som icke
innebär, att varje delägare har
sin bestämda kvotdel, utan
lämnar frågan härom t. v.
öppen. Dylik gemenskap, som
eg. tillhör den germanska
rätten och vars motsats är den på
romerskrättslig grund vilande
samägande-rätten (se d. o.), förekommer i sv. rätt vid
egendomsgemenskap
(förmögen-hetsgemenskap, se d. o.). C. G. Bj.
Samnanger, herred i Hordaland fylke,
Norge, ö. om Bergen, kring en nordlig bifjord
(Samnangerfjord) till Björnefjord; 282,34
kvkm, 2,588 inv. (1930). Vid Frölandsvatn
ligger här S:s kraftverk, tillhörigt Bergen,
och vid avloppsälvens mynning Tysse
fabrikssamhälle (656 inv. 1930). K. V. H.*
Samnlter (lat. samnites), fordom folkstam
i de inre delarna av s. Italien. Härifrån
började s. under 400-talet f. Kr. utbreda sig till
kusttrakterna, och kampaner, bruttier och
lu-kaner härstamma från dem. I Kampanien
fingo de efter de underkuvade invånarna
namnet osker. Långvariga krig mellan s.
och romarna på 300-talet slutade med fred 290
f. Kr., då s. blevo Roms bundsförvanter men
bl. a. Kampanien kom i romarnas händer. S.
uppträdde dock som romarnas fiender under
kriget med Pyrrhos, under Hannibalskriget
och bundsförvantskriget 91—88 samt
kämpade slutligen på Marius’ sida mot Sulla.
Deras land blev alltmer öde; s. assimilerades
väl delvis med romarna men blevo i det stora
hela utrotade. E. St.
Samo, enl. Fredegar (se d. o.)
en frankisk köpman, som 623
kom till slaverna, ledde deras
kamp mot avarerna och sedan
grundade ett slaviskt rike, som
han styrde i 35 år; han
kämpade med framgång mot
fran-kerna. Rikets omfång och även
S :s existens ha varit föremål
för stark diskussion; trol.
omfattade riket slaver på ömse
sidor om Donau, från Böhmen
till Alperna. — Se uppsats av
J. Mikkola i Archiv für
Sla-vische Philologie 1928. A. A-1.
Samoaduva [sä’måa-], zool-,
se Tandduva.
Samoaöarna [sä’måa-],
ö-grupp i Stilla havet, mellan
13° 30’ och 14° 30’ s. br., 650—
800 km n. ö. om Fidjiöarna (se
karta vid O c e a n i e n). består
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
