Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samoaöarna - Samogitien - Samojeder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Samogitien—Samojeder
274
av två större öar, Savaii (77
km lång, 1,820 kvkm) och
Upolu (1,113 kvkm), och några
mindre, Tutuila (140 kvkm),
Apolima och Manono. Längst
i ö. Manuagruppen (Ofu,
Olo-sega el. Olosenga och Tau) och
Roseöarna. Total areal omkr.
3,088 kvkm. De forna tyska
S., Savaii, Upolu, Apolima och
Manono, äro mandat (Territory
of Western Samoa) under Nya
Zeeland. Mandatet har 45,649
inv. (1931), därav 42,064
infödda, 2,498 européer och
biandfolk, 864 kineser. Huvudort:
Apia (se d. o.). — Tutuila,
Manuagruppen och Roseöarna
(155 kvkm, tills, m. den 1925 annekterade
Swains island) tillhöra U. S. A.; 10,055
inv. (1930). Huvudort: Pagopago (708 inv.;
på Tutuila), flottstation, S:s bästa hamn.
Samoanerna äro kristna: metodister,
katoliker, mormoner. — S. ha, utom
Roseöarna, som bilda en atoll, vulkanisk
berggrund men omges mestadels av korallrev. De
låga vulkankäglorna på Tutuila äro täckta
av vegetation. Upolu, den bördigaste och
mest befolkade ön, genomdrages av en
bergskedja, 600—700 m hög. Där finnas i urskogen
högre vulkaner med nakna lavatäcken liksom
på det bergiga och vilda Savaii, där vulkanen
Matawanü efter lång vila var i verksamhet
under perioden 1905—11 och åstadkom stora
skador. Det maritima klimatet, med en
medel-temp. av ung. 27° C, är drägligt för européer.
Viktigaste exportvara är copra, som jämte
kakaobönor skeppas till England, U. S. A., Nya
Zeeland, Tyskland och Nederländerna. M.
S. upptäcktes 1722 av Roggeveen och
besöktes 1768 av Bougainville. Under 1800-talet
sökte tyskar och amerikaner exploatera
öarna, medan inbördesstrider rasade på dem.
Hövdingen Malietoa gjorde sig 1879 till herre
över S. men deporterades 1887 av tyskarna
till Kamerun; han efterträddes som hövding
av Mataafa. 14 juni 1889 slöto Tyskland,
England och U. S. A. ett fördrag om gemensamt
protektorat över S., varvid Malietoa
återinsattes. En domare tillsattes för att avgöra
ersättningsanspråk m. m. (1890—93 svensken
O. C. V. Cedercrantz, se d. o.).
Inbördesstri-derna fortsatte emellertid; Malietoa avled
1899, och de båda övriga makterna avböjde
Tysklands kandidat, Mataafa,
och bombarderade Apia.
Genom ett fördrag s. å.
uppdelades öarna på Tyskland och U.
S. A.; konungadömet
avskaffades. Genom världskriget kom
Tysklands andel som
mandatområde till Nya Zeeland (se
ovan), som haft att bekämpa
svåra uppror.
Litt.: A. Kræmer, »Die
Sa-moainseln» (3 vol., 1902—03);
I. Friedlænder, »Beiträge zur
Geologie der Samoainseln»
(1910); »Handbook of Western
Samoa» (1925); »American
Samoa, a general report by the
governor» (1927). J. F. N.*
Juraksamojeder.
Samogitien, lit. Zemaitija, ty. Schamaiten,
historiskt landskap i n. v. Litauen, innanför
Östersjökusten. Tillhörde i slutet av
1300-talet Tyska orden, sedan Litauen-Polen. —
Om samogitiskan se Litauiska
språket och litteraturen.
Samojeder, en rad stammar med besläktade
språk (se S a m o j e d i s k a språk), inemot
16,000 pers., vilka uppehålla sig på
tundrorna längs Ishavskusten från floden Mezen i
n. ö. Ryssland i v. till Kap Tjeljuskin och
floden Chatanga i Sibirien i ö. och på spridda
ställen i skogarna mellan och vid Ob och
Jenisej ända upp till bergstrakterna vid
kinesiska gränsen. De delas, huvudsaki. på
språkliga grunder, i fem huvudavd. med en
mängd underavd.: 1) jurakerna på
tundrorna mellan Mezen och Jenisej och i vissa
skogstrakter närmast s. om tundrorna; 2)
t a w g y - el. riktigare
awamsamojeder-n a på tundrorna mellan Jenisej och
Chatanga; 3) jenisej sam oj ederna vid
Jenisejs nedersta lopp; 4) ostja k sam
o-j ede r n a vid och mellan Jenisej och Ob
från Turuchansk i n. till trakterna av Tomsk
och Jenisejsk i s.; 5) k a m a s s e r n a, en nu
nästan fullständigt tatariserad stam, som
bevarat sitt språk endast i en liten by s. ö. om
Krasnojarsk nära kinesiska gränsen. På
tundrorna i n. äro s. rennomader, jägare och
fiskare och bo i tält. I skogstrakterna bo
de i små stugor och ha inga el. blott få
renar men i stället hundar som transportdjur.
Deras religion är överallt schamanismen. S.
ha tydligen utbrett sig från s. mot n., kanske
utmed de stora floderna Ob och Jenisej och
Släde, förspänd med renar, hos juraksamojederna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
